Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
INDUSTR I T I DNIN GEN NORDEN
kommer icke ihåg, vad det gick till för ett tjugutal
år sedan, men det var en ganska minimal summa,
mot vad som måste betalas för att upprätthålla ett
patent under hela patenttiden. Det skulle vara ett
synnerligen viktigt och beaktansvärt önskemål för
uppfinnarna att få möjlighet till en sådan
engångs-betalning av årsavgifterna och det borde göras en
utredning härom. Detta vill jag också be att få
lägga generaldirektör Björklund på hjärtat.
Jag skall icke tillägga mycket. Det har varit
till glädje för oss uppfinnare, att vi här tillsammans
med generaldirektör Björklund kunnat få diskutera
förhållanden, som äro för oss ganska viktiga. Jag
tror också, att det har varit till nytta för bägge
parterna, att vi fått komma tillsamman för att höra
varandras åsikter.
(Forts.)
Specialmeddelanden från
Göteborgsutställningarna.
XI. Jonsereds Fabrikers aktiebolag.
Jonsereds Fabrikers aktiebolag har en
representativ utställning, omfattande inemot ett 20-tal olika
maskiner samt ett stort antal apparater för
träbearbetning. Utställningen är ordnad så, att den även
för lekmannen har sitt stora intresse, dels därigenom
att flera av maskinerna äro kopplade till elektr.
motorer, så att deras arbetssätt åskådliggöres, dels
genom de många arbetsprov, som för besökaren
åskådliggör de olika maskinernas arbeten. För varje
fackman har denna Jonsereds utställning ett
alldeles särskilt intresse, då ett flertal av de utställda
maskinerna äro nykonstruktioner från de senaste
åren.
Fig. 1. Jonsereds spåntpress 4V.
Främst faller i ögonen Jonsereds nya maskineri
för framställning av laxspåntade lådämnen. Det
är byggt efter ett nytt av Jonsered patenterat
system, som erbjuder ett flertal fördelar och har väckt
stort intresse bland lådfabrikanterna. Lådorna
tillverkade enligt detta system uppfylla vissa fordringar,
som hittillsvarande system ej kunna fylla. Bland
hithörande maskiner märkas främst kedjekantsåg,
spåntmaskin och spåntpress. Kedjekantsågen,
konstruerad för erhållande av större produktion vid
kantning av kort virke i stora längder, matas från
magasin medelst en med knapar försedd kedja.
Knaparna äro flyttbara och inställas efter virkets
längd. En centreringsapparat centrerar bräderna
under frammatningen och ett par styrtrissor framför
sågklingorna fastlåsa bräderna i deras centrerade läge
och hindra dem att vrida sig under kantningen,
varigenom en rak kantning erhålles, vilket icke
alltid är fallet å en del maskiner med valsmatning.
Spåntmaskinen är försedd med magasin för
inmatning av bräderna och matningen sker även här
genom en med inställbara knapar försedd kedja.
Bräderna måste vara kapade och renkantade, men
ej lika breda ej heller parallellkantade, varigenom
stor besparing av virke ernås. Från magasinet föres
bräderna först in under en överkutter för att
plan-hyvlas, varpå de spåntas på högra sidan. Härunder
styras de medelst sidopressar mot en på högra sidan
anbragt styrlinjal. Vid den fortsatta frammatningen
tvingas de att ligga an med sin vänstra sida mot
en annan styrlinjal, varpå denna sida spåntas på
samma sätt. Genom denna anordning kunna bräder
av mycket olika bredder och även av kilform utan
olägenhet spåntas i maskinen. Spåntpressen (fig. 1) är
avsedd för hopfogning och limning av laxspåntade
bräder, vars spånt är sådan, att bräderna måste
skjutas ihop efter spåntens längriktning, samt för
såväl parallellkantade som kilformade bräder.
Maskinen består av en på ett stativ uppburen bred
bana, vid vars ända ett magasin (tvärmagasinet) är
anbragt. Banan är bekvämt inställbar efter
bräder-nas längd. Bräderna frammatas på tvären och ett i
sänder till bestämda hopfogningsställen, där de
fasthållas mot rörliga anslag. Vid hopfogningsställena
äro s. k. inslagsbanor anordnade i rät vinkel mot
tvärbanan. A dessa inslagsbanor föras andra bräder
på längden från de s. k. inslagsmagasinen förmedelst
matarkedjor med fällbara hakar, bestrykas under
vägen med lim och fogas till de på tvärbanan
fasthållna bräderna. En särskild patenterad anordning
ger säkerhet för att hakarna nedfällas, varigenom
inskjutningen avbrytes i samma ögonblick som
bräd-ändarna parvis komma i linje med varandra. Efter
varje sådan hopfogning förflyttas de sammanfogade
bräderna automatiskt till nästa hopfogningsställe,
där en ny bräda infogas etc. Maskinen utföres
normalt med 4 eller 5 inslagsmagasin.
Bland övriga utställda maskiner märkas sådana
för hyvlerier, snickeri- och möbelfabriker,
vagnfabriker etc samt det icke minst intressanta, en stor
samling hjälpapparater för den mindre
snickeriindustrin. Omnämnas böra en kombinerad
borr-stäm- och kedj estämmaskin, varigenom även
korta hål kunna stämmas i samma maskin, där
man stämmer med kedja, samt ett nytt, patentsökt
rikthyvelmatarverk (fig. 2), som borteliminerar
den vid rikthyvlar farliga handmatningen.
Detta matarverk är avsett att användas där
riktning av plank och bräder förekommer i större
omfattning, t. ex. vid byggnads- & möbelsnickerier
m. m., varest ett fullt effektivt utnyttjande av
rikt-hyvelns hela bredd innebär stor tidsvinst. Samtidigt
med att virket vid användande av denna anordning
erhåiler ett jämnt och säkert tryck mot bordet, blir
faran för olycksfall så gott som utesluten.
Matar-verket apteras lätt på vilken som helst av fabrikens
nya rikthyveltyper. Det utgöres huvudsakligen av
en ändlös matarmatta, bestående av fjädrande
länkar. Länkarna äro försedda med skarpa
nedbringar-spetsar, vilka samtidigt framföra virke varierande i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>