Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
INDUSTR I T I DNIN GEN NORDEN
lärdomar. Det i proven deltagande antalet vagnar var
dock litet. Vägarna voro dessutom i ett väl gynnsamt
skick och svårigheterna i övrigt till dömes så små,
att påfrestningen på såväl vagnar som vägar i
allmänhet icke uppvisade några mera kritiska moment
eller eljest särskilt prövande lägen. Tydligt är
emellertid, att mycket står att vinna just genom studier
av lastautomobiltävlingar, och det vore därför
särdeles önskligt, att sådana i större omfattning och
under svårare förhållanden snarast åter kunde
anordnas i Sverige.
Frågan om tekniskt museum och några
patentlagstiftningsärenden fore i
Uppfinnareföreningen.
Svenska uppfinnareföreningens sammankomst
den 26 okt. — å restaurant Riche, Stockholm —
var mer talrikt besökt än vanligt, och det visade
sig att utrymmet var i knappaste laget.
Förhandlingarna, som leddes av föreningens
ordförande ingenjör C. A. Hult, började med bl. a.
invalsförrättning, därvid beslöts kalla till medlemskap
ing. A. H. E. Ahlfelt, Jönköping, brandchefen W.
Bergquist, Norrköping, dr-ing. L. Dreyfus, Västerås,
mekanikern M. G. Fröberg, Stora Essingen, fil. dr
G. H. Heising, Trollhättan, övering. Joh.
Lagerman, Huskvarna, byggnadsing. C. Ljungqvist,
Stockholm, bergsing. G. Malmberg, Surahammar,
ing. S. Norberg, Västerås, fil. mag. H. D. Nyberg,
Partille, kamrer N. Rehnqvist, Norrköping, ing. J.
G. E. Seth, Göteborg, ing. S. E. Sieurin, Höganäs,
kaptenen i Kvvk G. Smitt, Västerås, prof. K. Sondén,
Djursholms-Ösby, ing. N. Stiernspetz, Sthlm, ing.
T. A. W. Tengvall, Hälsingborg, ing. E. J. T.
Wen-nerströin, Bofors, och löjtnant A. Öman, Sthlm.
Byrådirektör A. Hasselrot, redogjorde för läget
au några aktuella ärenden beträffande
patentlagstift-ningen m. m. Tal. refererade först patentverkets
nyligen avgivna yttrande angående patenttidens
förlängning. Patenttiden föreslås skola gälla från
ingivandet av den fullständiga patentansökan och 17
år framåt, och patentverket är av den meningen, att
denna fråga icke bör göras beroende av en allmän
revision av patentlagstiftningen, utan att den genast
skulle kunna lösas. Tal. var icke säker på, att
regeringen skulle hinna framkomma med proposition i
ämnet redan till nästa riksdag, varför man borde
intressera enskilda riksdagsmän att väcka motion.
Tal. berörde vidare frågan om det provisoriska
patentskyddet, vilken patentverket anser böra
upptagas till prövning endast i samband med en allmän
revision av patentlagstiftningen, frågan om storleken
av. avgifter för patents fastställelse, frågan om rätt
att pantsätta patent mfl aktuella spörsmål på
området. Beträffande det sistnämnda framhöll tal., att
genom hovrättsutslag, som väntas fastställt av högsta
domstolen, fastslagits att enligt svensk lag finnes
ingen rätt att pantsätta ett patent. Möjiighet att
pantsätta patent borde emellertid finnas.
Slutligen höll professor C. Benedicks ett med
skioptikonbilder belyst föredrag över ämnet Ett
suenskt tekniskt museum. (Föredraget kommer att in-
flyta i nästa nr av Ind. Norden.) Efter att hava
lämnat en ingående beskrivning på Technisches
Museum i Wien och även berört det
Tjeckoslovakiska tekniska museet i Prag och Handelsmuseet i
Philadelphia, påvisade tal. det svenska behovet av
ett stort tekniskt museum, vilket givetvis borde
förläggas till huvudstaden; dock hörde ett speciellt
sjöfartsmuseum lämpligast hemma i Göteborg. Ett
allmänt tekniskt museum även i Göteborg ansåg tal.
vara ekonomiskt fullständigt omotiverat.
På föredraget följde diskussion.
Ing. R. Schlyter visade några bilder från
tekniska museer och samlingar i Tyskland och
Amerika och redogjorde för de norska planerna på ett
tekniskt museum. Tal. ansåg det högst viktigt att
nu få en grundplåt till stånd och föreslog att
Uppfinnareföreningen associerade sig med
Teknologföreningen i detta syfte.
Disp. C. Sahlin ville i någon mån opponera mot
inledarens starka betonande av det undervisande
momentet, särskilt vid Wienmuseet. Sådant ha vi
ej råd att ordna i Sverige. Här få vi se uppgiften
rent museal. Att särskilt ungdomen har intresse av
tekniken kunde iakttagas på Göteborgsutställningen.
Pojkarna från staden samlades icke i Barnens
paradis utan i maskinhallen. För åstadkommande av
ett museum bör insamling ske av föremål enligt
Hazelii tillvägagångssätt. Byggnader och system
kunna komma efteråt. Huvudsaken är att det göres
något. För provisoriska åtgärder fordras emellertid
också pengar och tal. var därför tacksam för, att
det tagits initiativ till medelinsamling. Beträffande
det blivande museet ansåg tal., att en avgränsning
mot hantverket borde göras. Hantverket skulle
endast vara med i den mån det låge till grund för
vissa industrier och endast medtagas ur tekniska
synpunkter. Under det att vid exempelvis Nordiska
museet föremålen samlas med hänsyn till deras
ornering, skulle de på det tekniska museet medtagas
med hänsyn till deras konstruktion.
Ing. C. J. Lundström erinrade om att redan för
28 år sedan ett tekniskt industrimuseum fanns i
Stockholm, först i Birger Jarls passage och sedan
vid Regeringsgatan, samt uppläste programmet för
detsamma. Berörde vidare red. G. Ekerots initiativ
1917 att bilda en förening för ifrågavarande
ändamål. Tal. underströk att det nu var på yttersta
tiden, att planerna på ett stort museum realiserades.
Ing. C. Möller intygade från ett besök i
Technisches Museum i Wien dettas stora popularitet.
Ett sådant museum i Stockholm skulle sannolikt
bli mycket besökt; det vore numera en
jämförelsevis lätt sak att även från avlägsnare orter i vårt
land göra ett besök i huvudstaden.
Ing. Chr. Sylwan ansåg, att man ej längre kunde
hävda principen: ett enda svenskt tekniskt museum.
Göteborg har redan samlat så mycket och fattat
betydelsefulla beslut. Ett stort centralt tekniskt museum
bör emellertid finnas i Stockholm. Första åtgärden
för dess förberedande bör vara att hindra framtida
museiföremåls förstörande.
Ingenjörsvetenskapsakademin, Teknologföreningen och Uppfinnareföreningen
borde gemensamt i ett upprop i dagspressen —
därmed nående hundratusentals mer eller mindre
intresserade ute i bygderna — uppmana innehavare
av sådana föremål att tillsvidare förvara och om
möjligt sammanföra dessa till närmaste lokala museer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
