Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 IN D USTRITIDNINGEN NORDEN
401
Reisigers parallellskruvstycke.
Parallellskruvstycket består av en fast käft 1
med en bädd och rörlig käft 2 med en styrplatta,
vilken är förskjutbar över den fasta käftens bädd.
I käftens bädd äro två spår anordnade, i vilka
skenor eller stänger 3 äro belägna, vilka med sina
yttre ändar gripa om en bygel 4 och med sina andra
ändar äro fästa vid en mutter 5, med vilken en i
delen 8 av bädden vrid-, men ej förskjutbar skruv
6 samverkar. Skruven 6 är försedd med ett
utskjutande huvud 7 med handspak, medelst vilken
skruven kan omvridas i ena eller andra riktningen
och därigenom förskjuta muttern 5 fram eller tillbaka.
Bygeln 4 är vid sina båda ändar rätvinkligt omböjd och
försedd med skruvbultar 10, som kunna röra sig i
spår 9 i klorna 11. Dessa äro vridbara omkring
bultar 12, fästa vid den fasta käftens bädd, samt
äro försedda med huvuden 13 med något avrunda-
de ändar. Mellan klorna 11 är vid en viss
ställning av dessa en del 14 av styrplattan förskjutbar.
Den rörliga käftens styrplatta är i tvärsnitt formad
som ett T, vars armar äro försedda med spår, vilka
samverka med styrdelar å den fasta käftens bädd
under det T’ets stapel bildar en styrstång 14,
belägen mellan klorna!/. Styrstången är så anbragt,
att mellanrummet mellan de båda ovan nämnda
skenorna 3 förblir fritt, genom vilket mellanrum
långa arbetsstycken kunna föras mellan skenorna,
utan att fastspännandet mellan käftarna förhindras.
Skruvstycket verkar på följande sätt: I icke
verksamt läge äro huvudena 13 belägna så långt
från varandra, att stången 14 kan fritt förskjutas
mellan klorna 11. Arbetsstycket föres nu in mellan
käftarna, och käftarna skjutas så mycket som
möjligt mot varandra. Därpå gripes huvudets 7
handspak, och genom att denna spak vrides i ena
riktningen, förskjutas skenorna 3 framåt, dvs till höger
i fig. 2, förmedelst muttern 5. Bygeln 4
kommer då likaledes att röra sig framåt, varigenom
klorna 11 vridas kring bultarna 12 och gripa fast i
stången 14. Vrides nu huvudets 7 handspak
ytterligare något, så trycka kloändarna 13 mot stången
14 och genom den excentriska utformningen av
kio-ändarna kommer käften 2 samtidigt att tryckas
mot käften 1, så att arbetsstycket fastspännes.
Med den beskrivna anordningen är det möjligt
att fastspänna arbetsstycken av olika dimensioner
på en mycket kort tid. En riktplatta kan anbringas
över öppningen av den fasta käftens bädd och
underlätta inriktningen av arbetsstycket, så att detta
kan fastspännas fullkomligt horisontalt mellan
käftarna. Den bakre delen av den rörliga käften kan för
övrigt själv anordnas som riktplan, vilket medför
en stor fördel för arbetaren. Även är det möjligt
att låta skruven 6 förskjuta sig axialt i en i den
fasta käften 1 anbragt mutter, varvid delen 5 bör
vara så förenad med skruven, att den deltager i
dennas axiala rörelse, men ej i vridningsrörelsen,
när skruven omvrides i den stillastående muttern
och därigenom förskjutes.
Uppfinnaren, H. Reisiger, Rotterdam, har i Sverige
uttagit patent — under nr 55378 — på skruvstycket.
G. W.
En omtvistad fråga rörande
dispositionsrätten över en patentansökning.
Det förekommer stundom, att en
patentansökning inkommer, undertecknad av en person A, som
förklarar, att han söker patent för en annan person
B, utan att någon av B utfärdad fullmakt för A
finnes bifogad ansökningen. Att en sådan ansökning
ej i befintligt skick kan godkännas samt att
föreläggande bör givas angående frånvaron av
ombuds-fullmakt är uppenbart, men huru med ansökningen
under vissa förhållanden rätteligen bör förfaras är
föremål för delade meningar.
På ett särskilt framträdande sätt gå meningarna
i sär för sådant fall, då, utan att ansökningen
kompletterats med fullmakt för A, denne inkommer med
en förklaring, att han återtager ansökningen.
Enligt den uppfattning, som är förhärskande
inom patentverket, avföres i dylikt fall ansökningen.
A, som säges hava sökt patent i uppgiven egenskap
av ombud för B, anses äga att disponera över
ansökningen. Anmärkningsvärt är därvid, att, om en
fullmakt för A hade ingivits, i vilken A ej
uttryckligen bemyndigats att återta ansökningen, denna
enligt patentverkets praxis ej skulle blivit avförd på
grund av den inlämnade förklaringen från A; för att
ett behörigen befullmäktigat ombud i fråga om en
patentansökning skail kunna återta ansökningen,
anses det nämligen vara nödvändigt, att fullmakten
innehåller bemyndigande i sådant avseende. B har
således, om han givit A i uppdrag att för hans
räkning söka patent å en uppfinning och vet, att A
med obestyrkt uppgift om ombudskapet fullgjort
detta uppdrag, att räkna med risken, att A
egenmäktigt återtar ansökningen, men han kan skydda
sig däremot genom att medelst inlämnande av
fullmakt utan sådant bemyndigande som nyss nämnts
inför patentmyndigheten styrka A:s egenskap av
ombud. Att den patentsökande attmänheten skall inse
denna fullmaktens betydelse såsom skydd mot
egenmäktiga åtgärder från ombudets sida, synes
emellertid nästan vara för mycket begärt.
Enligt den motsatta uppfattningen äger A i det
förutsatta fallet icke någon rätt att återta
ansökningen, förrän han styrkt sig på grund av fullmakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
