Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
INDUSTR I T I DNIN GEN NORDEN
Sveriges industriella produktion år 1922.
Kommerskollegium har nyligen i »Kommersiella
meddelanden» framlagt preliminära uppgifter
rörande Sveriges industriella produktion under år 1922.
Medan läget inom den svenska industrin under
år 1921 fick sin prägel av den svårartade
ekonomiska depression, som nådde vårt land under senare
hälften av år 1920, utvisa föreliggande
produktions-siffror för år 1922, att en vändning till det bättre
under detta år inträtt. I stort sett, om man alltså
bortser från en del visserligen nog så viktiga
undantag, visa siffrorna på en stegring av den
industriella produktionen i jämförelse med föregående
års ofta rekordartat låga siffror. Särskilt för några
av våra viktigare exportartiklar är ökningen av
tillverkningskvantiteterna betydande. Däremot utvisa
värdesiffrorna en fortsatt nedgång av priserna, en
nedgång som i många fall torde ha varit starkare
än minskningen av produktionskostnaderna.
För gruppen malmbrytning och metallindustri
medförde år 1922 i stort sett ingen förbättring av
läget, för åtskilliga tillverkningsgrenar tvärtom en
ytterligare försämring. Järnmalmsbrytningen visar
en obetydlig nedgång från föregående år; mera
markerad är minskningen av tackjärnsframställningen,
som nedgått från 314 378 ton år 1921 till 264 259
ton år 1922. Beträffande smältstycken, råskenor,
göten samt stångjärn och dylika mera
manufaktuera-de produkter kan däremot antecknas någon ökning
i jämförelse med året förut. Gjutgodstillverkni tigen
har i någon mån minskats, medan åtskilliga
järn-och manufakturartiklar visa ökade
tillverkningskvantiteter. Den mekaniska verkstadsindustrin
arbetade år 1922 under mera tryckta konjunkturer än
de flesta övriga industrigrenar, något som också
framgår av de nästan genomgående starkt sänkta
tillverkningssiffrorna. Lokomotivtillverkningen, som
år 1921 starkt ökades till följd av leveranser till
Ryssland, har under året något minskats i värde,
nämligen till 31 918 584 kr från 38 898 032
föregående år. Även för varvsindustrin och den elektriska
industrin har årets arbetsresultat varit
otillfredsställande, om än någon förbättring av läget mot årets
slut kan sägas ha inträtt.
Beträffande gruppen jord- ocli stenindustri märkes
mer eller mindre betydande ökning av
tillverkningskvantiteterna för ett flertal produkter, bl. a. cement,
tegel och glas (utom buteljer). Särskilt betydande
är ökningen av fönsterglastillverkningen till 10 375
ton år 1922 mot endast 1915 ton år 1921.
Läget inom träindustrin karaktäriseras av starkt
ökade tillverkningskvantiteter, medan prisen stått
kvar på en relativt låg nivå. Förbättringen av det
internationella konjunkturläget jämsides med en
stegring av den finska valutan inverkade fördelaktigt
på exportmöjligheterna för svenska trävaror.
Såg-ningen av plankor, battens och bräder har ökats
med 44 % från föregående år och tillverkningen av
hyvlade bräder med 37 %.
Även för pappersmasseindustrin var år 1922
gynnsamt med hänsyn till produktionens storlek och
avsättningsförhållanden, under det priserna
undergingo betydande sänkningar. Totalkvantiteten
tillverkad massa ökades i förhållande till föregående
års låga siffra med nära 70 % och nådde därigenom
en fullt normal omfattning.
Inom pappersindustrin gjorde sig redan vid
slutet av år 1921 en svag förbättring av det förut
tryckta läget gällande, och utvecklingen fortsatte
under hela år 1922 i gynnsam riktning. Av de
viktigare papperssorterna uppvisar tidningspapper en
ökning från 137 681 ton år 1921 till 153 378 ton år
1922, omslagspapper från 69 556 ton till 129 353 ton
samt papp från 23 739 till 53 004 ton. Totala
tillverkningen av papp och papper ökades från 262 652
ton till 388 175 ton eller med 48 %. Även för denna
industrigren gäller emellertid, att den ökade
omsättningen icke motsvarades av någon förbättring av
prisläget, som även år 1922 var otillfredsställande
ur räntabilitetssynpunkt.
Inom gruppen livsmedelsindustri, som i mindre
grad än övriga industrier påverkats av
konjunkturlägets växlingar, märkes kvantitativ uppgång i
jämförelse med föregående året beträffande åtskilliga
produkter, såsom kvarnprodukter, råsocker och
smör.
Läget inom textilindustrin var under år 1922 i
stort sett förbättrat med stigande sysselsättning.
Såväl garn och vävnader som ett flertal övriga
tillverkningar kunna nämligen uppvisa icke obetydliga
kvantitetsökningar i jämförelse med år 1921.
Även läderindustrin arbetade under år 1922
under gynnsamma förhållanden efter
konjunkturomslaget föregående års höst. Produktionskvantiteterna
ligga genomgående något över 1921 års siffror.
Inom den kemisk-tekniska industrigruppen kunna
ett flertal fabriksgrenar uppvisa ökade kvantiteter,
ehuru prisen varit lägre än året förut.
Lufttrafikens utvecklingsproblem.
Föredrag av kapten Lenn. Jacobson vid Arosmässan i
Västerås d. 3 nov. 1923. (Referat.)
Tal. erinrade om att luftfartygens ringa
lastförmåga men stora hastighet giva dem en särskild
position bland kommunikationsmedlen, de äro
predestinerade att tillgodose de högsta kraven på
hastighet, men för sin driftsekonomi fordra de
också de högsta avgifterna. Under sådana
förhållanden måste man också på de sträckor, där
regelbunden lufttrafik skall anordnas, ha tillräcklig
mängd trafikanter vare sig det gäller person- eller
postbefordran, som äro villiga att för högsta
snabbhet betala ett högt pris. Tal. nämnde som
lämplig sträcka ur svensk synpunkt linjen Malmö
—London, där vår största trafik går fram och
där en tidsvinst av en dag kan vinnas. I andra
hand borde trafik anordnas på mindre starkt
trafikerade sträckor, där tidsvinsten är avsevärd,
såsom, t. ex. Stockholm—Helsingfors, som nu kräver
24 timmar men med luftbefordran cirka 3
timmar. I den mån Ryssland vaknar upp blir
betydelsen av en sådan linje allt större. Tal. tänkte
sig även för vårt tands vidkommande en inhemsk
s. k. luftdrosktrafik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
