Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440
INDUSTR I T I DNIN GEN NORDEN
Och härmed äro \’i åter vid
utgångspunkten för rundvandringen, Rådshallen.
*
Detta var blott ett enda snitt genom
komplexet. Till betydande del representerar
det emellertid ett par, tre eller flera
våningars höjd (ex. Blå hallen, Rådsalen). De sju
våningarna rymma en massa andra lokaler,
reserv- såväl som i bruk tagna ordinarie
tjänsterum, djupa källarvalv och vidsträckta
vindsutrymmen, trappuppgångar,
restauranger med sina kök, och så vidare. Stockholms
stads förvaltning skall hava här sitt hemvist
tillfyllest. Vilket vill säga icke så litet av
kvadrat- och kubikmeter.
Tornet är den allt annat dominerande
detaljen i byggnaden. Även på långt avstånd
gör det sig gällande, exempelvis gent emot
Kungsholmskyrkans (Ulr. Eleon.) i och för
sig blygsamma mått och dolda läge och emot
Klara kyrka, som ter sig såsom en smärt
liten fröken inför denne siratligt robuste jätte.
Höjden från vattenytan till murverkets överkant är 68,5
m och till toppen 106 m. Grunden är gjuten i betong
på berget: 8 kolonner av 5 m diam. ned till 4 à 9 m
djup under v. y. Murverkets yttre horisontalmått
nedtill är 16x16,5 m och invändigt 12x12,5 m; vid
krönet är yttermåttet 15,1x15,6 m. Man tar sig upp
till murkrönet via trappa eller hiss till »Rundgången»
och därefter på en spiralgång 31/« varv med
stigning 1: 9. Vidare kan man så fortsätta på trappor
till Tornaltanen, 73 m över v. y., och till
Pelarrun-deln, 3 m längre upp. Vill man högre bör man
hava övat sig i det vällovliga plåtslagareyrket samt
äga specialnerver för höjdklättring.
(Beträffande de intressanta och synnerligen maktpåliggande
grundläggningsarbetena hänvisas till en uppsats av ing. E. Hallmén
i Ind. Norden 1913, häfte 24.)
Chr. S.
Trädgården. Till vänster skulpturen »Poeten» (Fröding). Utsikt mot
Helgeandsholmen. Foto förf.
på norra väggen leder nämligen till de hundra
stadsfullmäktiges båda samtalsrum, varifrån man inträder
i det stora överläggningsrummet, Rådsalen. Dennas
bredd är 14 m, längden ovan läktarna är 41 m, vid
golvplanet 25 m; höjden är 19 m, från golv till
takås räknat. Presidiets plats är på en estrad med en
ståtlig baldakin däröver. Från de yttre fönstren
kan man se ut över »Skärgårdsstranden», Klara sjö
och strand, Vasabron etc.
Rådsalen har på andra sidan om sin norra
gavelvägg ett par annex: förmaket, biblioteket och
presidierummet, från vilket leder den ena ingången
till den större av stadskollegiets salar, hörnrummet
mot Stadshusbron, och därifrån till den mindre,
utmed Hantverkaregatan; invid den sistnämnda
ligger tjänsterummet för stadsfullmäktiges ordförande.
Per Georg Scheutz och hans insats i
vår tekniskt-periodiska litteratur.
(Slut fr. föreg, nr.)
I företalet till »Svenska Industriföreningens
Tidskrift» anges tidskriftens innehåll skola utgöras av
bl. a. »korta underrättelser om de af Auktoriteterna
sedan utgifvandet af Tidskriftens nästföregående
häfte kungjorda åtgärder», »utdrag ur
Industriföreningens Minnesböcker», »meddelanden af i Sverige
gjorda uppfinningar, rön och förbättringar i
slöj-deväg», »utdrag ur utländska Bref, Tidskrifter
och Böcker» och »Anmälanden från Föreningens
Ledamöter angående tillgång till Verkmästare,
utmärktare Arbetare, Machinerier, Råämnen,
Varuaf-sättning och dylikt». Som nyss nämnts utkom
tidskriften med ett häfte i månaden, omfattande 32
sidor i 8:e och med planschbilagor, under tiden
december 1834 till och med december 1839, och
bland uppsatserna i dess första fullständiga årgång
1835 har jag antecknat följande av större intresse:
»Utdrag ur Kongl. Förordningen om Patenter», »Om
skydd för uppfinnare i Bildande konst», »Öfver
frihet eller inskränkning i handel och näringar»,
»Böcker med flyttbara blad» (med ill.), »Berättelse
om undervisningens och arbetets fortgång, inom
Chalmersska Slöjdskolan», »Tillverkningssättet af
knallhattar», »Strödda uppsatser uti Industriella
Ämnen» och slutligen den fortlöpande serien
»Meddelanden en Patenter och Förordningar etc.»
Denna tidskrift upphörde som sagt år 1839, men
det dröjde ej längre än till det följande året, innan
Scheutz satt som redaktör för en ny teknisk
tidskrift »Tidning för Näringarne», som även den
utgavs på Svenska Industriföreningens föranstaltande
och utgjorde en slags fortsättning på dess förut
omnämnda tidskrift. »Tidning för Näringarne» utkom
under åren 1840 och 1841, med 8 nummer i veckan
1840 (inalles utkom av denna årgång 12 nummer,
ty första numret utkom först den 7:de november)
och ett nummer i veckan under hela år 1841.
Beträffande dess syfte, säges härom i företalet:
»Tidningens ändamål är hufvudsakligen att lemna
skyndsamma underrättelser om hvad som äger eller kan
förmodas äga något anmärkningsvärdt inflytande på
dessa produktiva näringar; alltså om offentliga
åtgärder angående dem, 0111 patenter uppfinningar, förbätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:17 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1923/0442.html
