Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
samarbete med den av Jernkontoret år 1919 tillsatta
borrhålskrökningskommittén.
Generalprov av diamantborrkärnorna hava medelst
kärnprovtagaren uttagits ur till beskaffenheten
jämförelsevis enhetliga partier, vilka växla i längd mellan ett
par decimeter och ett eller annat tiotal meter. Ca 2 000
dylika generalprov hava uttagits och analyserats.
2. Undersökningarna i Kiirunavaara.
Undersökningarna ha bedrivits mellan
Loussajär-vi i norr och Professorns kulle i söder, alltså över en
längd av 3 500 m. För att utnyttja äldre borrhål och i
anslutning till dem hava borrningarna utförts efter 9
profilplan på ett inbördes avstånd växlande mellan 240
och 600 m och medelst ett hål i tre av profilerna. (Max
•—Bismarck—Gregorius), två borrhål i fem profiler
(Loussajärvi — Oscar —- Hjalmar — John och
Kunigunda) samt tre borrhål i Zenobiaprofilen, som når det
största djupet, 500 m under Luossajärvis yta.
Resultaten blevo bl. a. följande:
Luossajärviprofilen har malmbreccia i dagen men
samlad malm, ehuru endast 6 m bred på djupet,
b) Zenobiaprofilen har i dagen en malmbreccia,
på 60 m djup en 9 m bred malm, som å 200 m djup
ökats till 62 m bredd och å 660 m djup till 78 m. Det är
dock icke uteslutet, av geologiska tecken att döma, att
malmbredden blir än större kanske ända till 122- m.
Dessa båda profiler äro av särdeles stort intresse,
enär de visa, att malmbreccior i dagen kunna å djupet
övergå till samlad malm med ansenliga, nedåt ökande
malmbredder.
Av de övriga profilerna visar en betydande ökning
av malmbredden, tre konstant malmbredd och tre
av-smalning å de med respektive profiler nådda största
djupen.
Som synes växla sålunda malmbredderna starkt å
olika djup i profilerna, men en dylik växling, ofta
mycket plötslig, förefinnes även i både vertikal och
horisontal led å andra högre upp belägna och noggrannare
kända nivåer. Man torde obetingat kunna säga, att
fyndighetens dimensioner äro oförändrade till det genom
undersökningen nådda djupet, 300—500 m under
Luossajärvis yta, samt att malmen har betydligt större
djupgående än tidigare känt (737 m, kanske betydligt mer).
Angående själva malmkvantiteterna har nämnden
icke gjort något uttalande, då dylikt gått utanför dess
uppdrag. I Kungl. Maj:ts proposition bil. G till 1913
års riksdag beräknas den säkert kända malmarean till
286 000 kvm med en ytterligare antagen jordtäckt area
av 150 000 kvm och den säkra malmtillgången till
525 000 000 ton ovan 300 m djup under Luossajärvis
yta och till 740 000 000 ton, inräknat potentiella
tillgångar under detta djup och å den jordtäckta arean. Då
malmen nu visats fortsätta till 500 à 700 m djup under
Luossajärvis yta eller till 200 à 400 m större djup än
tidigare beräknats, har därmed också konstaterats att
malmtillgångarna äro betydligt större än år 1913
antagits. De äro helt enkelt kolossala och även med den
avsedda maximibrytningen tillräckliga för 100-tals år
framåt.
Malmens kvalitet har betydligt förändrats å
djupet.
I dagpallarne anstå mest fosforrika malmsorter.
A-malm förekommer i dagen egentligen endast i
Vaktmästarens kulle i bergets norra del. Men å Sjötunnelns
nivå upptager A-malmen hela malmbredden under
Vaktmästarens kulle och fortsätter söderut med 15—36
m bredd 800 m i längd, gör därefter ett uppehåll å ca
700 m och fortsätter sedan åter med ända till 65 m
bredd så långt Sjötunneln går.
Mellan profillinjerna 38 och 90 */2 är proportionen
mellan de olika malmsorterna följande:
å 80 m avv. å 225 m avy.
A-malm . ... 19 970 kvm 7,9 % 76 750 kvm 30 %
B-malm . ... — — 2 700 > 1,1 »
C-malm . ... 42 500 > 16,9 » 21340 » 8,4 i
D-malm . ... 61630 » 24,5 » 40 460 » 15,8
G-malm . ... 127 330 » 50,7 » 114 300 > 44,7 >
S:ma 251 430 kvm 100,0 % 255 550 kvm 100,0 %
A-malmen har sålunda från dagen till 225 m avv.
ökats från 7,9 % till 30 % av hela malmarean mellan
dessa profiler och ökas mot djupet enligt borresultaten
ännu mer så, att den därstädes synes utgöra
huvudmassan av hela malmen. Den utgör 61,0—86,2 % av hela
malmbredderna i de respektiva profilerna å 200—700
m djup under Luossajärvis yta. Fosforrik malm finnes
dock alltid kvar.
A-malmen håller stundom endast några få
tusendels procent fosfor och fyller sålunda den av
Malmkommissionen för framställning av elektriskt tackjärn
angivna gränsen för A-malm, vilken får hålla max. 0,010
% fosfor. T. o. m. ansenliga kvantiteter förekomma
härav.
Malmens kvalitet i övrigt är mot djupet fullt
likadan som i dagen utom däri, att svavelhalten i en del fall
ökas mot djupet.
3. Undersökningarna i Malmberget.
T. f. av de geologiska förhållandena i Malmberget
beslöt nämnden koncentrera sitt arbete härstädes på de
tre största malmerna: Välkomman, Tingvallskulle och
Kaptenslagret.
Välkomman undersöktes medelst 4 st. borrhål från
utfraktstollen å 145 m avvägning, vilka riktades så att
fyndigheten övertvärades på resp. 210, 300, 440 och
525 m avv. Härigenom konstaterades, att malmen mot
djupet intill 600 m efter donläget är regelbunden, med
endast obetydliga variationer i mäktighet, kemisk och
mineralogisk sammansättning.
Tingvallskullelagret undersöktes medelst ett enda
borrhål, ansatt å 153 m avv. och så riktat, att det
övertvärade malmen på ca 310 m avv. eller ca 160 m
under den djupaste dessförinnan kända nivån. Malmen
har i dagen 14 m bredd, å 153 m avv. 28 m och 310 m
avv. 56 m, oräknat några mindre paraleller.
Malmbredden ökar sålunda högst väsentligt.
Kaptenslagret undersöktes medelst tre borrhål,
varav ett har krökt sig och synes gå i fältliggandet.
De andra båda övertvärade malmen å ca 500 m
avv. och visar en betydligt större bredd å malmen än i
dagen.
Undersökningarna i Malmberget äro visserligen
långt ifrån fullständiga, men ådagalägga dock med
bestämdhet, att de verkliga malmtillgångarna i
Malmberget äro betydligt större än officiellt angivits.
Såsom slutomdöme kan anföras, 1) att
malmtillgångarna i Kiruna och Malmberget äro enorma, 2) att
man gott kan öka driften och icke behöver pålägga den
andra inskränkningar än de som betingas av
brytnings-transport- och avsättningsmöjligheterna. Utom i dessa
båda malmberg finnas ju i Lappland andra betydliga
malmreserver i Mertainen, Svappavara m. fi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
