Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allm. Teknikerförband.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 16 STOCKHOLM DEN 16 APRIL 1924
Innehållsförteckningen, se sista textsidan.
Näringslivets behov av teknisk jämvikt.
Ett krav på den tekniska undervisningen.
Inlägg i diskussionen »Näringslivet och det allmänna undervisningsväsendet> vid
Industriförbundets årsmöte den 10 april.
Det är länge sedan den tekniska undervisningen i
vårt land grenades ut i särskilda fack, och i våra dagar
är tendensen till alltmera skärpt specialisering
påfallande. De stora upptäckterna och uppfinningarna ha
bildat familjer och släktled med allt talrikare
avkomma inom teknikens världssamhälle, och vårt lands
andel härutinnan är, såsom allmänt blivit erkänt, en bland
de större och i kvalitativt hänseende en bland de
värdefullaste.
Denna tilltagande specialisering är naturlig och
nödvändig och måste givetvis fortsättas. Men det
förefaller som om någon eftertanke borde ägnas innebörden
hos och konsekvenserna av en så exklusivt driven
uppdelning, att facken börja förlora tillräcklig känning
med varandra, att somliga tekniska branscher utvecklas
snabbt medan andra växa ganska trögt — med andra
ord: att sammanhållningen och rättningen hos
teknikens framåtmarscherande linje börjar rubbas.
Man måste medge att vår tids teknik företer just
något sådant. Denna teknik, som började med Watts
ångmaskin och Voltas stapel. Näringslivets teknik
under föregående tidsskeden präglades av en
jämn-struken maklighet uti framåtrörelsen, ja vissa perioder
av stiltje. Men de båda herrarna, engelsmannen och
italienaren, satte liv i spelet. Och så blev det ilmarsch
framåt, på sina håll rusning. Vissa fack kastade sig
fram långt före de andra. För närvarande ter sig
verkligen teknikens front som en mycket bruten slaglinje,
där förmodligen enligt militära principer en del
avsnitt skulle ha det ganska prekärt ställt.
Ett exempel: motorfordonen ha utbildats i starkt
forcerat tempo, men vägar och gator ha blivit långt
efter.
Ett annat: lantbruket har tekniskt förkovrats i
hög grad, men mången skörd förloras genom regn eller
frost.
Ännu ett: den högt uppdrivna användningen och
förädlingen av stenkolen, men däremot den mycket
otillfredsställande tekniken för upptagning av stenkol
ur jordens innandöme.
Och så vidare.
Näringslivet i vidsträckt bemärkelse, för vilket
tekniken är ett allt-i-alla, återspeglar denna ojämnhet.
Se hur förvärvsbehovet yttrar sig — det må nu vara
verkligt eller uppagiterat! På en del områden företer
detta behov rentav panik: allmänheten störtar sig i
klump på än den ena, än den andra tekniska finessen,
på automobilismen, på kinematografin, på rundradion
etc — medan andra, för det kulturella välbefinnandet
viktigare uppgifter lämnas olösta långt bakom.
Hur kommer detta sig? Säkerligen skall någon
svara: människan fyller endast sin bestämmelse, hon
följer endast ledtråden mot det stora målet:
naturkrafternas tillgodogörande och behärskande. Men innebär
en sådan förklaring något egentligt uppbyggligt? Vore
det ej mera skäl, att vi strävade efter bättre harmoni i
vårt tekniska görande och låtande, i våra önskningars
värld?
En ganska nära liggande orsak till disharmonin
inom näringslivet torde ligga uti det förhållandet, att
teknikens målsmän i allmänhet ej bry sig om att
överskåda det hela. Det har i stället dogmatiskt uttalats,
att endast specialiseringen kan leda till framgång,
varmed väl i första hand menas individens ekonomiska
förkovran. Och inpräntandet av denna tes sker med ord
och handling i våra skolor, särskilt de tekniska, lägre
såväl som högre.
Visserligen är, såsom redan blivit sagt, detta
betraktelsesätt naturligt, ja specialiseringen är nödvändig.
Men det kan befaras, med hänvisning till påpekade
företeelser, att satsen kan drivas ad absurdum och att
så verkligen sker;
Gåves den studerande, dels under förloppet av de
fackliga kurserna och dels vid den tidpunkt, då dessa
avslutas och eleven står färdig att träda ut i
praktisk verksamhet -— gåves den studerande sålunda
och på eljest lämpligt sätt en överblick på teknikens
aktuella krav i allmänhet, så vore nog detta
synnerligen nyttigt och ägnat att hjälpa såväl, å ena sidan,
honom själv bättre tillrätta vid val av verksamhet ute
i praktiken som, å andra sidan, det samhälleliga
näringslivet såsom sådant att förkovra sig mer
harmoniskt. Ty att teknikern då och då, och i synnerhet vid
denna tidpunkt, avlägger en visit hos stora släkten,
åtminstone de närmaste grannfacken, bör leda till bättre
samförstånd och till mycket jämnare resultat för
näringslivet i dess helhet — detta torde vara uppenbart.
Exempelvis skulle man kunna tänka sig, att de
tekniska undervisningsanstalternas sista årskurs
avslutades med en eller några polytekniska föreläsningar,
genom vilka teknikens allmänna, aktuella läge i stora
drag framställdes, med särskilt påpekande av
förefintliga ojämnheter, luckor, som i första hand borde fyllas
genom uppfinnareverksamheten, genom tekniska
förbättringar överhuvud taget, genom organisation osv.
På något sådant sätt skulle den unge ingenjören kunna
bibringas en klarare uppfattning om hans egna
möjligheter i konkurrensen och, vad ideellt sett är
förnämligare: om det allmänna näringslivets behov av harmoni
i sin utveckling.
Chr. Sylwan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
