- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtioandra årgången, 1924 /
198

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

198

INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN

de tyska fackförbunden, som i slutet av december 1923
nådde den utomordentligt höga siffran 28,2 sjönk i
januari 1924 till 26,5, i februari till 25,1 och i mars
till 16,6 %, och parallellt med sänkningen i de helt
arbetslösas antal gick en sänkning av antalet
korttidsarbetare. Under april och början av maj fortskred
förbättringen i snabbt tempo. Stenkolsproduktionen visar
åter gynnsamma siffror, järn- och stålindustrin är
ganska livligt sysselsatt, och allmänt gäller det, att den
från 1924 års början införda förlängningen av
arbetstiden verkar i riktning att öka produktionen per
arbetare, därmed skänkande ökat utbyte åt det i industrien
investerade kapitalet.

Vad beträffar den ryska produktionens
gestaltning på senare tid, torde det kunna sägas, att en
fortsatt långsam ökning på flera håll kan iakttagas men
att inom stora delar av industrin produktionsnivån
alltjämt befinnes vara mycket låg, om jämförelse sker
med förhållandena före världskriget (ex. stenkol år
1913 månadsmedeltal 133,0 milj. pud — à 16,4 kg —

och år 1924, mars månad 52,9 milj. pud).

*



En granskning av det svenska näringslivets
gestaltning under de isista månaderna synes ge vid handen —
enligt samma kommerskollegii översikt —- att inga
märkligare förändringar inträffat. Intet har
inträffat, som innebär, att tidigare hysta förhoppningar
i märkbar måtto blivit svikna eller att
konsolideringsprocessen inom näringslivet blivit avbruten. Men det
kan å andra sidan inte förnekas, att tempot i processen
ter sig mycket långsamt och att en stämning av
depression alltjämt vilar över flera av landets näringar.
Många aktiekurser hålla sig sedan några månader tillbaka
på en högre nivå än under 1923 års senare hälft, och
icke få företag ha uppnått en bättre räntabilitet, än man
tidigare vågat hoppas, men den önskvärda allmänna
förbättringen på fondbörsen synes alltjämt vilja dröja.
Den svenska industrin producerar på nytt i vidsträckt
omfattning, men arbetslöshetssiffrorna ha ännu icke
kommit ned i sitt normala läge.

Beträffande de ledande industrierna, kan man till
en början konstatera, hurusom sågverks- och
trämasse-industriemas försäljningar utvecklat sig på ett
jämförelsevis gynnsamt sätt, medan de uppnådda priserna
icke synas motsvara de svenska träprodukternas
ställning i världshushållningen. Järn- och stålindustrin, som
ännu kring årsskiftet 1923—24 var livligt sysselsatt
med tidigare hopade order, har under de sista månaderna
sett marknadsläget försvagas och orderstocken krympa
samman. Om maskinindustrin gäller det åter, att 1924
års första kvartal medfört en förbättring, avspeglad i
en icke obetydlig stegring av antalet arbetare och
utgjorda arbetstimmar. Men även för denna industris
vidkommande lämnar läget åtskilligt övrigt att önska, i
det att stora grupper av företag icke uppnått den
produktionsnivå, som erfordras för att det ekonomiska
resultatet skall bli fullt tillfredsställande.

Den livaktighet, som fram i februari månad detta
år började förmärkas på trävaruförsäljningarnas
område, sträckte sig även till de första veckorna av mars,
men fr. o. m. april har en efter hand inträdande
avmattning gjort sig gällande. Vid mitten av maj beräknades
försäljningarna från Sverige uppgå till vid pass
475 000 standards, medan motsvarande siffra för år
1923 stannade vid 425 000 standards. De finska
försäljningarna torde stiga till ungefär 465 000 standards,
jämfört med omkring 400 000 standards vid samma tid
1923.

Läget på trämassemarknaden gestaltar sig så till
vida egendomligt, som försäljningarna för leverans av
1924 års produktion ända sedan årsskiftet 1923—24
varit utomordentligt livliga, medan försäljningspriserna
stannat på en nivå, som knappast kan anses avpassad
efter den svenska trämassans ställning på
världsmarknaden.

Sedan järnbruken både under 1923 års sista
månader och början av år 1924 haft livlig sysselsättning
till följd av den orderanhopning, som 1923 års
långvariga konflikt förde med sig, har på sista tiden en
avmattning inträtt, återspeglad i produktionssiffrorna
ävensom i noteringen å exporttackjärn, vilken återigen
sänkts med ett par kronor. Marknadsläget visar föga
livaktighet, köparna täcka i huvudsak endast den
närmaste framtidens behov, och orderbeståndet är vid ett
flertal verk statt i avtagande. Den 31 mars voro
följande ugnar i gång (antal befintliga ugnar inom
parentes) : 61 masugnar (128), 72 lancashirehärdar (194),
11 bessemerkonvertrar (18), 50 martinugnar (82), 10
elektriska ugnar och degelstålugnar (25). Det framgår
av dessa siffror, att en ansenlig del av de svenska
järnverkens produktionskapacitet alltjämt är utan
användning.

Järnmalmsexporten, som länge lidit under
verkningarna av Ruhrockupationen, visade i april månad en
ökning till en för årstiden tämligen normal siffra, och det
är att hoppas, att förbättringen kommer att bli
bestående. I och. med att produktionen inom Ruhrområdet
kommit i gång igen, har den svenska
Lapplandsmalmen återfått sitt naturliga avsättningsområde, och
sedan den 1 maj har arbetet vid gruvorna i Kiruna
utsträckts från 4 à 5 till 6 dagar i veckan. Vid
Malmberget och Grängesbergs gruvor har det däremot icke
låtit sig göra att utsträcka arbetet över den
4-dagarsvec-ka, som sedan åtskillig tid tillbaka tillämpats.

Utvecklingen under 1924 års första kvartal tyder i
stort sett på en fortgående och glädjande återhämtning
inom maskinindustrin. Arbetareantalet har under
perioden den 1 januari 1924 till den 1 april 1924 ökats
från 37 200 till 39 600 och antalet timverken per
vecka från 1 785 600 till 1 872 000. För antalet arbetare
motsvarar ökningen ca 6,5 %, under det ökningen av
antalet timverken är något mindre, nämligen ca 5%.

Jämföres arbetareantalet och antalet timverken vid
slutet av l:sta kvartalet 1924 med arbetsomfattningen
vid tiden omkring den 1 april 1922, då
depressionstidens lägsta siffror i föreliggande avseende
noterades inom den ifrågavarande industrigruppen, visar
det sig, att arbetareantalet ökat med ca 57 % och
antalet timverken med ca 62 %.

Ökningen av arbetareantalet inom varvsindustrin
har under kvartalet uppgått till ca 1 000 man, vilket
delvis sammanhänger med att inom denna bransch
säsongen gjort sitt inflytande gällande. Inom den
elektriska industrin återigen har en om ock obetydlig
reduktion av arbetareantalet under årets 1 :sta kvartal ägt
rum, under det att inom övriga industrier
arbetareantalet ökas med ca 1 500 personer.

Under tiden 1 januari till 1 april 1924 har driften
återupptagits vid tvenne företag, och därmed äro för
närvarande 333 verkstäder i gång. Under
högkonjunkturen utgjorde högsta antalet i drift varande verk 376,
under det att verksamheten vid årsskiftet 1921-—22 var
begränsad till 297 verkstäder.

Under sista förflutna kvartal ha 7 verkstäder i
större omfattning varit sysselsatta med arbeten för
Sovjetryssland. Sammanlagda arbetsstyrkan inom
maskinindustrin för dylika arbeten har under samma tid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1924/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free