Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 , INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
minskande av spänningen emellan ifrågavarande båda
intressegrupper, måste hälsas med uppriktig
tillfredsställelse. För samhällslivets lugna utveckling är det
utan tvivel av synnerlig betydelse att få till stånd en
ordnad samverkan emellan arbetsgivare och arbetare,
grundad å den förefintliga intressegemenskapen dem
emellan.
Det nu föreliggande, av motionärerna åberopade
förslaget till lag om driftsnämnder utgör ett försök
att å lagstiftningsväg närmast skapa förutsättningar
för en regelbunden förhandling emellan arbetsgivare
och arbetare rörande deras gemensamma intresse av
produktionens förkovran samt arbetarnas ställning inom
p roduktionsp roces sen.
Den lämnade redogörelsen för de över lagförslaget
avgivna yttrandena giver emellertid vid handen, att
förslaget möttes av motstånd och misstro å såväl
arbetsgivaresidan som ock endels inom styrelserna för
arbetarnas fackliga organisationer. Den av de kommitterade
såsom en förutsättning för en framgångsrik
lagstiftning å området angivna betingelsen, att de föreslagna
åtgärderna skulle visa sig uppbäras av en tillräckligt
stark opinion bland de närmast intresserade synes
således åtminstone för närvarande icke finnas för handen.
Vid bedömandet av motionärernas hemställan, att
riksdagen skulle i skrivelse till K. m :t anhålla om
utarbetande av en lagstiftning om driftsnämnder i
huvudsaklig överensstämmelse med de i förenämnda
lagförslag innefattade grundlinjerna med vissa i motionerna
angivna tilläggsförslag, måste man emellertid taga
hänsyn till det läge, vari denna fråga enligt den förut
lämnade redogörelsen för närvarande befinner sig. Såsom
ovan nämnts hava nämligen socialstyrelsen och
kommerskollegium, vilka ämbetsverk ju stå i särskilt
intim beröring med hithörande förhållanden ännu icke
haft tillfälle att avgiva yttranden över
kommittéförslaget, utan avvakta för ändamålet resultatet av den för
någon tid sedan anträdda, flera månader omfattande
studieresa till vissa främmande länder, som av
representanter för dessa ämbetsverk företagits i syfte att
taga närmare kännedom om i nämnda länder praktiskt
tillämpade former av industriell demokrati ävensom
vid dylik tillämpning vunna erfarenheter. Den
pågående’ studieresan synes utskottet kunna bliva av så
mycket större betydelse för bedömandet av
ifrågavarande spörsmål, som den av kommittén förebragta
utredningen angående hithörande förhållanden i utlandet
synes vara byggd huvudsakligen å studium av å
området tillgänglig litteratur.
I det läge, vari förevarande fråga sålunda för
närvarande befinner sig, synes icke skäl föreligga för
riksdagen att nu taga ståndpunkt till den i ifrågavarande
lagförslag avsedda, synnerligen ömtåliga och
omstridda frågan om driftsnämnder samt såmedelst föregripa
slutförandet av den prövning av ifrågavarande
lagförslag, som förestår hos de ämbetsmyndigheter, vilka få
anses besitta särskild sakkunskap å området.
Utskottet håller fastmera före, att det är till sakens
gagn, att den föreliggande frågan ej, innan
utredningen av densamma föreligger i slutfört skick, göres till
föremål för prövning och ståndpunktstagande från
riksdagens sida.
Under hänvisning till vad sålunda anförts får
utskottet hemställa, att förevarande motioner icke måtte
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Reservation in blanco var avgiven av
socialdemokraterna Linder, Sigfrid Hansson, Thorberg, Magnusson
i Kalmar, Hage och Holmström samt fröken Hessel-
gren (fria gruppen). Hr Edvard Johanson i Stockholm,
motionär i Andra kammaren, var icke närvarande vid
utlåtandets justering och icke anmäld som reservant.
Närvarande vid justeringen var icke heller hr Linder,
som likväl reserverat sig.
Andra lagutskottets hemställan godkändes utan
votering i båda kamrarna den 5 juni och den
socialdemokratiska grupp motionen avslogs.
(Enl. Industria.)
Sveriges järnmalms- och
tackjärnsproduktion år 1923.
I preliminär form föreligga nu sifferuppgifter om
produktionen under år 1923 av den svenska
bergshanteringens viktigaste produkter, nämligen järnmalmen
och tackjärnet, vilka siffror äro sammanarbetade på
grundval av de till kommerskollegii bergverksstatistik
inkomna redogörelserna för året i fråga.
Produktionen av järnmalm ■— däri jämväl
inbegripen den slig, som erhållits genom anrikning av malmer
med låg järnhalt — nedgick förlidet år till 5 597 707
ton eller med 9,7 % från 1922 års jämförelsevis
normala malmfångstresultat, 6 201 243 ton.
I allmänhet hava de ökningar eller minskningar,
som rikssiffrorna förete från det ena året till det andra,
i väsentligaste grad berott på den alltjämt dominerande
lappländska malmbrytningens omfattning under
respektive år. Också har vad redogörelseåret vidkommer den
nu omtalade nedgången i järnmalmsproduktionen
dikterats av en minskad brytning i Norrbottens län och detta
trots det förhållande, att flera mellansvenska län åter
kunnat uppvisa betydligt större, produktionskvantiteter.
I förestående kvantitet direkt användbar järnmalm,
vunnen år 1923, ingick primamalmen med 5 143 439
ton, järnmalmen av andra kvaliteter med 124 134 ton
och järnmalmssligen med 330 134 ton. För år 1922 voro
motsvarande kvantiteter resp. 5 669 562, 113 659 och
418 022 ton.
Genomsnittsvärdet av den under år 1923 vunna
järnmalmen uppgick till i runt tal 9 kr per ton eller
samma medelvärde som under året förut.
I dessa siffror ingå ej de briketter och sinter, som
agglomererats och rostats av järnmalmsslig i och för
uppsättandet på hyttan. Av dessa produkter framställdes
år 1923 inom de särskilda länen i bela riket 54 484 ton
briketter och 58 236 ton sinter. Av de båda metoderna
har alltså sintringen under redogörelseåret varit den
mera använda, medan år 1922, då 55 162 ton sinter och
58 412 ton briketter framställdes, förhållandet var det
motsatta. Sintringsmetodens ökade användning på de
senare åren sammanhänger därmed, att denna mera
summariska metod ställer sig billigare än
briketteringen. Under redogörelseåret var sinternas medelvärde
blott 20 kr per ton, medan briketternas uppgick till 22
kr. För år 1922 voro motsvarande medelvärden resp.
22 och 28 kr per ton.
Utom ovanstående kvantiteter järnmalm från
gravör eller bergmalm erhöllos år 1923 3 371 ton sjö- och
myrmalm mot 2 400 ton året förut, båda kvantiteterna
såsom synes ganska obetydliga.
Tillverkningen av tackjärn år 1923, 282 459 ton,
utvisar väl någon ökning från 1922 års tackjärnskvan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
