Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211 , INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
Kopparöverdrag på järn.
En metod för framställning av ett fast förbundet,
tänjbart och rostsäkert kopparöverdrag på järn har av G.
Roman, Malmö, patenterats i Sverige under nr 56 621.
Enligt metoden användes nickel, kobolt eller mangan
såsom mellanlager mellan kopparn och järnet och med
tillhjälp av ett mellanskikt av en av dessa metaller
erhålles en mjuk, tänjbar övergång mellan järnet och
kopparn, i det att metallen legerar sig såväl med kopparn
som med järnet. Även kunna i övergångskiktet
legeringar, innehållande alla tre metallerna, bildas, vilka äro
betydligt tänjbara och vid vilka faran för rostbildning
genom uppträdande elektriska strömmar på ytan av
materialet är väsentligt mindre än vid de binära
koppar-järnlegeringarna. Eör anbringande av den nämnda
metallen förfares på följande sätt. Den genom mekanisk
bearbetning eller betsning rena järnkärnan befrias
noggrant från fett och belägges därpå på galvanisk väg
utan användande av smältprocesser med den såsom
mellanskikt tjänande metallen i lämplig tjocklek varpå den
så belagda järnkärnan, utan att den gives tillfälle till
att oxideras, upphettas till en temperatur, som är
obetydligt lägre än den använda järnsortens smältpunkt.
Härigenom bildas på järnkärnans yta en legering och
fast förening mellan överdragsmetallen och järnet.
Sedan järnkärnan på så sätt legerats med exempelvis
nickel, hålles den fortfarande starkt upphettad utan
tillfälle till oxidation, och omgives därunder med koppar
som tillföres i smält tillstånd sedan kärnan först förts
genom en reducerande atmosfär, t. ex. genom att
metallkärnan helt omgives av vätgas. Det är härvid att
märka, att upphettningen under beröringen med kopparn
som är av en utomordentligt stor betydelse för
erhållande av ett gott resultat, måste försiggå under en
tillräckligt lång tid eller med andra ord, att avsvalnandet
fördröjes tillräckligt länge för att den kringgjutna kopparn
så fullständigt som möjligt skall legera sig med
järn-kärnans med mellanskiktet belagda yta, så att ett i
mekaniskt hänseende fullständigt helt material uppstår.
Det på så sätt behandlade järnmaterialet är därefter
färdigt för bearbetning, t. ex. genom valsning, dragning
etc. och denna bearbetning kan utan vidare företagas
utan att kopparöverdraget på något sätt ogynnsamt
påverkas härav, och således utan att de ovan angivna
olägenheterna härvid framkomma.
G. W.
Polens oljeproduktion år 1923.
Svenska beskickningen i Warschau inberättar, att
enligt officiella uppgifter Polens bruttoproduktion av
petroleum — de ostgaliziska oljefälten — år 1923
uppgick till 737 000 ton mot 713 000 ton under år 1922.
Den för marknaden disponibla varan har ökats från
590 000 till 632 032 ton eller med 7 %. Minskningen
i oljebolagens egen konsumtion har möjliggjorts genom
införandet av en mera ekonomisk drift, framför allt
genom anskaffande av bättre maskinell utrustning.
Oljeproduktionen har alltsedan år 1910 minskats,
men sedan mitten av år 1922 har produktionen
befunnit sig i tillväxt, och har man anledning att hoppas på
en fortsatt dylik utveckling. Antalet brunnar, vid vilka
borrningsarbeten pågå, är för närvarande mycket stort.
Dessa borrningar taga i allmänhet aderton månader
i anspråk och kräva betydande kapitalutlägg.
Däremot hava petroleumraffinaderierna under
1923 tvingats att inskränka driften. Å andra sidan har
konsumtionen av naftaprodukter inom Polen ökats och
uppgick 1923 till 295 000 ton mot 285 000 ton 1922.
Den polska petroleumindustrin har för 1923
endast kunnat uppvisa en export av 315 000 ton mot
361 000 ton 1922. Såvida icke innevarande års
avkastning skulle bliva ovanligt stor, kommer Polen att självt
förbruka mera än hälften av landets oljeproduktion.
Utförseln av raffinerad vara har 1923 nedgått till
65 000 ton, mot 109 000 ton föregående år, och av
lättflytande oljor till 66 000 ton mot 94 000 ton.
Bensinexporten har däremot ökats från 55 000 till 61 000 ton
och av smörjoljor från 55 000 till 60 000 ton. Även
utförseln av paraffin, ljus, vaselin och andra
halvfabrikat hava under året ökats.
(Kommers. meddel:n.)
Ny lag angående radioanläggningar. Genom lag
den 16 sistl. maj har K. m:t med riksdagen förordnat,
att den som i riket på land eller å stationärt fartyg vill
utföra eller nyttja radioanläggning skall söka
Konungens tillstånd därtill. Sådant skall även sökas, då
någon vill å svenskt fartyg, som ej är stationärt, utföra
eller nyttja radioanläggning. Tillståndet meddelas
endast för viss tid. Därvid föreskriver Konungen under
förbehåll av enskild rätt, på vilket sätt och under
vilka villkor radioanläggningen må utföras och nyttjas,
varjämte fastställes viss avgift för anläggningens
nyttjande. Lagen träder i kraft 1 juli 1924, från och med
vilken dag lagen den 31 augusti 1907 om utförande
och nyttjande av elektrisk anläggning för
telegrafering eller telefonering utan tråd upphör att gälla, dock
att på grund härav tillstånd, som meddelats med stöd
av sistnämnda lag, icke skall förlora sin giltighet.
Klorammonium ur destillations- eller
generatorgaser.
Vid tillvaratagande av ammoniak ur
ammoniak-haltiga destillations- eller generatorgaser har antingen
ammoniaken uttvättats ur gasen med vatten, varefter
den med kokning med kalk avdrivits ur gasvattnet och
upptagits i saltsyra eller svavelsyra, då klorammonium
eller ammoniumsulfat erhållits, eller har gasen tvättats
med koncentrerad svavelsyra, då direkt en mättad
am-moniumsulfatlösning erhållits.
O. L. Christenson, Stockholm, har nyligen i Sverige
under nr 56 488 uttagit patent på en av S. Odén
uppfunnen enklare metod enligt vilken ammoniaken
tillvaratages genom att i den från tjära väl befriade, men
ännu ej till 100° avkylda gasen inblåsa
klorvätegas. Den i gasen befintliga ammoniaken bildar då med
klorvätet en rök av klorammonium (salmiak), som
sedan utan vidare kylning av gasen kan tillvaratagas i
fast form exempelvis medelst Cottrellapparater eller på
sådant sätt, att den frivilligt får avsätta sig i särskilda
kammare. I gasen förekommande vattenånga får
härvid ej kondenseras, vartill det vid
klorammoniumbild-ningen erhållna reaktionsvärmet bidrager.
G. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
