Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 ,
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
och »Utvecklingsmöjligheter för svensk industri med
hänsyn till inhemska råvarutillgångar» (1915); i den
sistnämnda serien avhandlar förf. speciellt de
konstgjorda gödningsämnena, bränslefrågan,
torvströtillverkningen samt socker- och sirapsproduktionen. Sitt
föredrag i Örebro 1921 om »Torvfrågans nuvarande läge»
lät Alf Larson publicera i denna tidning. Och vi känna
oss för övrigt stå i stor tacksamhetsskuld till honom för
månget bevis på välvilja, på trofast beredvillighet, när
det gällt en erfaren mans upplysningar och goda råd.
#
J. P. Alfred Larson avled den 18 aug. efter några
veckors sjukdom; för ett tiotal år sedan drabbad av en
allvarlig åkomma, krävande en svår operation, hade han
ej lyckats fullt återvinna krafterna. Märklig var hans
energi att under sådant förhållande bemästra en
sviktande fysik till oförtrutet arbete — det var under dessa år
som bl. a. det stora monumentalverket kom till.
Han blev nära 72 år gammal. Hans vagga stod i
Gamleby. Tjugutreårig utexaminerad från
Teknologiska institutet, anställdes han omedelbart vid
Liljeholmens stearinljusfabrik, flyttade efter tio år över till
Skånska superfosfat- och svavelsyrefabriksaktiebolaget,
förestod 1888 anläggningen av en fabrik i Riga för
tillverkning av lerjordssalter och anlade år 1890
Helsingborgs kalk- och cintersfabrik. Han fortsatte denna
nydanande verksamhet 1893, då han blev direktör för
Helsingborgs margarinaktiebolag —
margarinfabrikationen var ett bland Alf Larsons speciella intressen
under de tidigare åren — och kvarstod som sådan till
1896. Emellertid hade han 1894 ägnat sig åt ännu en
ny uppgift, nämligen då han anlade Elgöns
sillguano-fabrik. Härefter kom Alf Larson in på den tekniska
bransch, där han skulle bli en av Sveriges kunnigaste
experter, torvförädlingen: han anlade först Stavsjö
torv-fabrik och därpå en sådan vid Tyringe. Färdig med
detta blev han 1899 verkställande direktör för Ab.
Granefors koppar- och messingsverk, vilket han lämnade
1906 för att som teknisk chef leda Liljeholmens
stearinljusfabrik. Denna återfick således samme Alf Larson,
som för 31 år sedan där börjat sin bana, men nu prövad
inför och uti mångahanda uppgifter såsom tekniker,
organisatör och administratör -— en rikt givande
cirkelprocess, varunder han tillgodogjort sig och nyttiggjort
en mängd iakttagelser på skilda områden vid sidan av
huvudvägen.
Vid Liljeholmens stearinljus fabrik stannade Alf
Larson till år 1911, då han, fortfarande bosatt i
Stockholm, inrättade sin verksamhet för konsultation, varuti
han blev mycket anlitad och högt värderad. Under de
senaste åren tjänstgjorde ban även å Sveriges Kemiska
industrikontor.
När Ingenjörsvetenskapsakademin stiftades var
Alf Larson en bland dem som kallades till ledamöter;
vid sitt frånfälle var han en av dess hedersledamöter.
Sedan många år tillbaka tillhörde han
Lantbruksakademin som ledamot, dessutom bl. a. Kemistsamfundet och
dess styrelse, Svenska teknologföreningen och, som sagt,
Svenska uppfinnareföreningen.
Chr. Sylwan.
genom en friktionsväxel som ger densamma högre
hastighet än motoraxeln.
Å vidstående figurer visas en
förbränningskraftmaskin enligt Linds konstruktion. Fig. 1 visar
maskinen från sidan, delvis i sektion. Fig. 2 visar en mot
fig. 1 vinkelrät sidovy av maskinen med fläkthöljet
delvis bortbrutet.
Maskinens vevaxel 1 uppbär utanför vevhuset
2 en med en axel fast förbunden, konisk skiva
3. I denna skiva äro fästa tre symmetriskt förlagda
tappar 4, som uppbära kullager 5, vilkas yttre ringar 6
anligga både mot en yttre bana 7 och en inre bana 8,
vilka båda banor äro koncentriska med varandra och
bilda delar av konmantlar med samma geometriska
axel som axeln 1. Banan 7 är fäst vid vevhuset, medan
banan 8 är fast förbunden med ett fläkthjul 9, som
medelst kullagret 10 är roterbart lagrat på axeln 1.
Fläkthjulet med sina ringar 11 är omgivet av ett med
maskinstativet fast förenat hölje 12, som är utfört med
ett luftintag 13 samt med en avloppsledning 14, förande
till och delvis omslutande cylindern. Cylindern är i den
av ledningen omslutna delen försedd med
värmeavled-ningsflänsar 16.
Anordningen verkar på följande sätt: Den ovan
beskrivna skivan 3 drives runt med samma hastighet
som axeln 1 och ringarna 6 rulla härvid på banorna 7
och 8. Då banan 7 härvid står stilla, tvingas banan 8
att rotera med en hastighet, som är så mycket större än
skivans 3 hastighet, som svarar mot
utväxlingsförhållandet mellan banorna 7 och 8. Banan 8 medtager
fläkten i sin rotation och den av fläkten härvid genom
öppningen 13 insugna luften bringas att med stor
hastighet omspola cylindern och kyler därvid denna effektivt.
G. W.
Kylning av förbränningsmotorer
enligt Lind.
Förbränningskraftmaskiner kylas vanligen medelst
luft, som sättes i rörelse med tillhjälp av en på
motoraxeln anbragt centrifugalfläkt, från vilken leder en
motorcylindern omslutande tryckledning. Denna kylning
har emellertid icke visat sig vara tillräckligt effektiv,
beroende på den relativt låga hastigheten hos fläkten.
Enligt en av A. Lind, Stockholm, under nr 57 142 i
Sverige patenterad uppfinning är fläkthjulet löst
anbragt på motoraxeln och anordnat att drivas från denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
