Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allin. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 37 STOCKHOLM DEN 10 SEPTEMBER _1924
Innehåll. Ind. Norden: Dilemma. Den svenska industrin och London överenskommelsen. (Ledare.) — Nils Westerberg †.
Minnes-teckn. av Chr. Sylwan. — Tag vara på gamla ritningar! Av Carl Sahlin. — En d.ykarapparat för stora djup. Av Alfr. Gradenwitz. —
Christer Berchs resa 1753. Av Pehr Johnsson. — Teknikens varningar. — Skärpning av filar och raspar. Ref. av G. W. — Lödmedel för
aluminium. Ref. av G. W. — Notiskrönika. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patent, offentliggjorda av K. patent- och
registreringsverket. — Förändringar i Norges patentlag. — K. patent- och registreringsverkets kungörelse ang. patent. — Eftertryck av
redaktionella resp. signerade uppsatser utan angivande av källan förbjudes. —- Bedaktionen påtager sig ej någon som helst
obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Dilemma.
Den svenska industrin och Londonöverenskommelsen i skadeståndsfrågan.
Kort redogörelse för Dawesplanen och Londonkonferensens beslut.
Problemställningen är helt enkelt denna: å ena
sidan önska vi och varje annan civiliserad nation, att
internationell ekonomisk ordning och stabilitet bliva
rådande, å andra sidan kunna vi ej finna oss uti att se
svenska industrier kvävas av en utländsk invasion av
varor till underpriser.
Situationen är delikat. Man har på det ivrigaste
förfäktat, att näringslivet ej kan komma i gängorna
igen, förrän Tyskland repat sig, men samme »man»
torde nu bli tvungen att peka på farorna för oss själva
från en tysk ekonomisk renässans. Vad skall man göra
—- uppoffra den allmänna altruistiska principen eller i
första hand se till sitt eget?
Det som vållat dilemman är Londonkonferensens
resultat, varigenom äntligen en viss grad av
samförstånd uppnåtts mellan Tyskland och dess vedersakare,
främst England och Frankrike. Ingen av de många
konferenser av likartad beskaffenhet, som hållits efter
det ödesdigra Versailles-fördraget, har lyckats
åvägabringa något så reellt positivt som Londonkonferensen
i augusti 1924. Av den redogörelse, som lämnas här
nedan, framgår hurusom parterna denna gång med
synbarligen bästa vilja sökt lösa de utomordentligt kinkiga
problemen på mest praktiska sätt. Också ser det ut som
om resultaten på det hela taget vunnit den allmänna
kritikens erkännande.
En annan sak är dock hur var och en bör inrätta
sig men hänsyn till denna sakernas nya ordning. Givet
är att det svenska näringslivet, enkannerligen
industrin, måste skydda sig mot förlamande påverkningar.
De uppfattningar direktör E. Paues i Sveriges
textilindustriförbund och överingenjör A. Wahlberg i
Järnkontoret uttalat i en intervju av Aftonbladet delas nog
av våra industrimäns flertal. Den förre anvisar de båda
vägarna skyddstullar och sänkning av vårt folks
anspråk på livet. Den senare vädjar till
industriarbetarna, att de måtte — i likhet med sina engelska
yrkesbröder — i tid inse nödvändigheten att tillgripa
tullskyddsåtgärder. Ja, dessa synpunkter och råd äro
tvivelsutan riktiga och goda. Yi skulle blott för vår
del vilja kommentera det sagda sålunda:
Kroppsarbetarnas insikt om, vad det
nationalekonomiska läget fordrar, är numera alldeles nödvändig
för att åtgärder i förevarande avseende skola kunna
vidtagas, men deras villighet till medverkan beror
i icke ringa grad på de ekonomiskt välsituerade
samhällslagrens villighet att gå i spetsen vid sänkningen
av levnadsstandarden och att därigenom bliva än mer
i stånd att utgöra industrins ekonomiska stöd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
