Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Suenska
Dppfinnarefåreningen o.
Stockholms Allm. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidsfcrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. in.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 4 STOCKHOLM DEN 28 JANUARI 1925
Innehåll. Ind. Norden: Några ord om vakuumpumpar för torkningsändamål. Av Prof. Hj. O. Dahl. — Jonoplastik. Av Sd. — Nya
uppfinningar och fabrikat i marknaden. I. Gunnarssons borrsväng. II. Fat-tappningsapparaten »Backa». — Standardisering av
pappersformat. Av ing. E. Nyman. — Juristerna i amerikanska patentverket. Av A. — Värmässan i Leipzig 1—7 mars. — Teknisk översikt.
Av Chr. S. — Vägkonsulentfrågan. — Litteratur. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patent offentliggjorda av K.
patent-och registreringsverket. — Samma ämbetsverks kungörelser ang. patent. — Eftertryck av signerade uppsatser utan angivande av
källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden■
Några ord om vakuumpumpar för torkningsändamål.
Av professor Hjalmar O. Dahl.
Med anledning av docenten E. Ömans uppsats
i denna tidskrifts nr 1 innevarande år angående
en av ingenjör Hj. Friberg uppfunnen ny
vakuumpump och några prov med densamma, skulle
undertecknad vilja framföra några synpunkter, som torde
vara värda beaktande.
En vakuumpump kan avse tömmandet av viss
behållare blott innehållande någon permanent gas såsom
luft samt kompressionen och bortförandet till
atmosfären av i behållaren eventuellt inläckande luft under
den tid man vill att vakuum skall uppehållas.
Använder man för ändamålet en torr kolvpump, så blir det
lägsta trycket man kan nå väsentligen beroende på
skadliga rummets storlek, men ock i viss mån på
cylinderns termiska förhållanden och på
ventilkonstruktionen. Gränsen för evakueringen är nådd, då den i
skadliga rummet inneslutna luftmängden av
atmosfärtryck vid sin expansion till cylinderns hela volym just
erhåller behållarens tryck, om vi förutsätta ventilerna
klanderfria samt att intet läckage uppstår. Om vi
beteckna kolvslagets volym med V och skadliga
rummets volym med £ V, så erhålles, om vi såsom i tabell
1 i uppsatsen uppnå 2,5 mm tryck vid 760 mm
barometertryck, vid förutsatt isotermiskt förlopp i
cylindern:
£ V . 760 = (1 + s). V . 2,5; s = 0,0033, och
vid förutsatt adiabatiskt förlopp
(s V)1’41. 760 = (1 -f sy^Y1-" .2,5; £ = 0,0177.
Skillnaden är såsom synes mycket väsentlig, i det
■ skadliga rummet i senare fallet skulle få vara mera än
5 ggr så stort som i förra.
Emellertid skulle vid rent adiabatiskt förlopp
temperaturen växla oerhört mycket ex. från 0° C till över
1 100° C. En kylning från cylinderns väggar och lock
måste därför inträda vare sig de äro vattenmantlade
eller ej, och denna kylning är även önsklig med
hänsyn till ventiler etc. Av detta är emellertid tydligt att
ju hetare man kan hålla cylindern, ju större skadligt
rum kan man tillåta eller med andra ord, ju bättre
vakuum kan man ernå vid visst bestämt skadligt rum.
Om vi nu förutsätta, att behållaren förutom luften
innehåller en vätska som skall avdunstas under låg
temperatur såsom vid s. k. vakuumtorkning, så
inträder väsentligen andra förhållanden. Då trycket av
luft-ångblandningen sjunkit till närheten av ångans mätt-
ningstryck vid den rådande temperaturen, sålunda för
vatten ex. 17,5 mm vid + 20° C, så får pumpen arbeta
väsentligen med denna ånga och så länge vätska finnes
kvar är intet lägre tryck möjligt att uppnå, huru litet
pumpens skadliga rum än må vara. Att på detta sätt
avlägsna vattenångan skulle emellertid kräva våldsamt
stora pumpar eller lång tid, enär varje kg vatten
härvid ger en ångvolym av icke mindre än 580 kbm.
Kraftåtgången skulle nå en motsvarande höjd och
proceduren skulle ej kunna genomföras ekonomiskt.
Man blir därför nödsakad i detta fall förfara så att
man låter luftångblandningen passera en kylare, en s. k.
ytkondensor, där den större delen av ångan åter
kondenseras till vätska och får nedrinna till ställe, där den
kan upptagas av en särskild kondensatpump och
bortföras till atmosfären eller avrinna genom barometerrör,
där de lokala förhållandena kunna medgiva detta. För
kylaren kräves riklig tillgång på kylvatten av en
temperatur väsentligen lägre än 20° C i vårt exempel
samt i regel en pump för cirkulering av detta vatten.
Apparaturen för en dylik anläggning kommer alltså
att utom torkningsbehållaren med dess
uppvärmningsanordning bestå av en ytkondensor, en luftpump samt
som regel tvenne vattenpumpar.
Av ovanstående framgår emellertid, att det är
fullkomligt utan betydelse om vakuumpumpen å torr
behållare kan åstadkomma lägre vakuum än i vårt
exempel ca 17,5 mm. Under själva torkningsproceduren blir
vakuumpumpens kraftåtgång mindre om skadliga
rummet är så stort som svarar mot önskat vakuum.
Naturligtvis måste någon differens förefinnas för
processens fortgång, men den är behövlig mellan
behållaren och kylaren, och den senares
temperaturförhållanden kunna alltså tjäna som rättesnöre för
vakuumpumpens nödiga data.
Den enklaste lösningen av evakuerings- och
konden-seringsproblemet för torkningsändamål erbjuder dock
tydligen en lämpligt konstruerad vattenstrålejektor.
Den bortför luften, utför kylningen och
kondensationen samt bortför även kondensatet. Den förenar
sålunda i sig luftpumpen, kondensorn och kylaren samt
behöver för sin drift’ endast en centrifugalpump
närmast svarande mot cirkulationspumpen vid det förra
systemet, ehuru arbetande med högre tryck. Den har
e.j några rörliga delar och lämnar därför i enkelhet
ingenting mer att önska. Om en dylik vatten stråle
jek-tor anslutes till en torr behållare kan den visserligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
