- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiotredje årgången, 1925 /
77

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allm. Teknikerförbund.

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

GRUNDLAGD 1872

Bilaga: Svensk Tidsxrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.

Nr 10__STOCKHOLM DEN 11 MARS 1925

Innehåll. Ind. Norden: Den nya Lidingöbron. Av Chr. S. — Teknisk översikt (byggnadsteknikens akustiska problem,
jordframställning, Förenta staternas tekniska museum, rundradions ordnande i Danmark, svenska kanalers elektrifiering, >Buckaus> Skottlandsresa,
luftfartskonferens i Warschau, fallskärmens oumbärlighet). — Statsbidrag till civilflygningen. (Slutet.) — Sammanträden. — Notiser. —
Sv. tid skr. f. ind. rättsskydd: Patent offentliggjorda av K., patent- och registreringsverket. — Grunddragen av det franska
regeringsförslaget 29 juli 1924 till ny patentlag. — Patentverkets kungörelser ang. patent. — Eftertryck av signerade uppsatser
utan angivande av källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med
ärade förf:s uttalanden.

Den nya Lidingöbron.

Fig. 1. Utsikt över större delen av nya Lidingöbron. Ej synliga äro t. vänster klaffen och
Ropstenslandfàstet och t. höger de båda Lidingölandfästena. Gamla flottbron kvar ännu. Fotot
taget i september förra året, strax efter det bågspannet flottats ut till sitt läge. Foto. I. N.

Längs med den ännu i höggradig skröplighet
kvarliggande gamla flottbron mellan Ropsten på
Stockholms stads område och Torsvik på Lidingön sträcker
sig numera en ståtlig järnbro i fackverkskonstruktion,
ca 720 meter lång från strand till strand av
Värta-vattnet.

I plan företer den nya Lidingöbron en egenartad
fason, i det att änden mot Liclingölandet bildar tvenne
grenar, från varandra böjda kurvor (fig. 3 och 4),
med var sitt landfäste, — en anordning som föranletts
av strandens branta stigning och tillfartsvägarnas läge.

Bron är byggd för landsvägs- och spårvägstrafik
och består från Rop sten räknat av ett 27 m långt
fackverksspann, en klaff med fri genomfart av 20 m, ett
40 m fackverksspann, en båge med dragband med 140
m spännvidd, därefter fackverksbalkar system Gerber
med 50 m spännvidd. Norra kurvan ansluter till
Lidingön närmast land med två 22 m fackverksbalkar
och södra kurvan med tre 14,5 m plåtregelspann.
Broddén är 9 m, varav körbanan med sina dubbla
spårvägsspår upptager 6,7 m. De båda gångbanorna ha vardera
en bredd av 1,15 m. Ytbeläggningen är av trä.

Grundläggningen för pelarna, som uppbära
överbyggnaden, har utgjort brobyggets första och tillika

svåraste tekniska uppgift. Största
grundläggningsdjupet från vattenytan till fast botten är ca 45 m, varav
ungefär hälften vatten och hälften lera. Såsom synes
av profilen fig. 2 äro variationerna mellan de olika
pelarna icke betydande, och grundläggningsdjupet för
pelaren nr 9, ca 36 m, är ungefär ett medelvärde.
Sådana vertikalmått i konstruktionsuppgiften vållade ati
man icke kunde tillämpa någon av de vanliga
metoderna. Man bestämde sig för ett av ingenjören Rud.
Christiani, Köbenhavn, föreslaget system, nämligen
pelarnas bildande av utomordentligt långa
betongpålar, samlade i grupp, ett förslag som vid
utförandet clock undergått väsentliga modifikationer.

Pålarna, eller rättare sagt brunnarna, för
grundläggningen äro med vissa undantag utförda av
betongrör. Pålantalet är för mellanpelarna i regel minst
10 och ett 20-tal för de större pelarna. Två meter
under medelvattenytan övergå påländarna i den 2 V2
m tjocka pelarkroppen eller pelarhuvudet gjutet av
betong, på vilket järnkonstruktionen vilar. (Fig. 5
och 6.)

Betongpålarna ha en yttre diameter av 93 cm, en
godstjocklek av 8,5 cm, och äro längsgående armerade
med 14 st. 23 mm rundjärn, skarvade med muttrar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1925/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free