Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppflnnarpföreningen o.
Stockholms Allin. Tekniker förbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidsxrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken in. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 11 STOCKHOLM DEN 18 MARS 1925
Innehåll. Ind. Norden: Ett nordiskt handelsmöte: Skandinavisk-Baltiska mässan. Av Chr. S. — Hinz’ slipmaskin för spiralborrar.
Ref. av K. Nn. — Ett par kraftiga fabriksskorstenar. — Automatisk ugnstemperaturreglering. Föredrag av bergsing. G. Wallquist. Ref.
av B. O. — Svenska verkstadsindustrins konkurrenskraft på. världsmarknaden. Ref. av föredrag av civiling. B. Dahlerus. — Formning i
gjuterier medelst cylinderstämpling. — Ädelfors med omgivningar, enl. Daniel Tilas’ reseberättelse. Av Pehr Johnssnn. — Litteratur.
—-Föreningsunderrättelser. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patent oifentliggjorda av K. patent- och registreringsverket.
— Pateutansökningar i Japan. — Patentverkets kungörelser ang. patent. — Eftertryck av signerade uppsatser utan angivande av källan
förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Ett nordiskt handelsmöte.
I Stockholm 14—21 juni under namn av
Skandinavisk-Baltiska Mässan.
Sedan 1914, då det var Baltisk utställning i Malmö,
liar den politiska kartan söder och öster om den breda
havsviken Köbenhavn—Danzig—Haparanda alldeles
ritats om. Breda gränslinjer ha inlagts, som markera
de s. k. randstaterna och var för sig omsluta mer eller
mindre utpräglade folkenheter, vilka förut lydde under
större välden. Dessa delvis nya, delvis återuppståndna
stater hava inom en rekordmässigt kort historisk
tidslängd blivit sina egna på naturliga förutsättningar. En
utomordentlig situation, som givetvis innebär att man
inom den nya statssocieteten kring Mare Balticum ännu
ej hunnit bli riktigt bekanta med varandra.
Då nu inbjudan utgått till industrins och handelns
idkare i de baltiska länderna och Norge att möta i
Sveriges huvudstad till en varumassa, till en
»skandinavisk-baltisk mässa», är denna handling tydligen att anse
såsom ägnad att sammanföra den baltiska societetens
medlemmar till närmare bekantskap med varandra. Ett
möte mellan representanter för olika folk, för olika
nyanser av kultur, kan ej ske på reellare och fastare
grund än den merkantila; köpenskapen eller med
annat ord byteshandeln är all mellanfolklighets A och
antagligen även dess O. Så naturligt och önskvärt
Öster-sjöstaternas samförstånd numera blivit i vitala politiska
och kulturella avseenden, lika naturligt är, att
närmandet dem emellan i första hand bör försökas via
handeln. Någon annan väg för starten torde endast leda till
svikna förhoppningar och kräva mödor, som komme
att visa sig fruktlösa. Och den stora inkörsporten till
folkens marknader sinsemellan har sedan gammalt
varit varumässan, i europeisk eller orientalisk form, om
än kommunikationsmedlens förbättring under senare
tider öppnat de många mindre portarna. Erån denna
synpunkt sett kan alltså den skandinavisk-baltiska
mässan i Stockholm få en stor betydelse, kanske vida
större än man egentligen tänkt sig.
Ty av mässans program att döma är syftet rent
merkantilt. Man har aktgivit på den ganska markanta
återhämtningen inom de baltiska länderna efter kriget,
på deras valutors tilltagande stabilisering, på den
ökade intensiteten i affärsförbindelserna, och funnit tiden
mogen för icke blott en skandinavisk massa — som var
på tal redan år 1918 i samband med den då anordnade
första svenska mässan — utan även de baltiska
ländernas anslutning till denna. Tanken har erhållit aktiv
form genom bildandet av Aktiebolaget
Skandinavisk-Baltiska Mässan, vars uppgift är att i Stockholm
årligen anordna en större varumassa, till vilken utställare
från Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen,
Polen, Danmark och Norge samt Sverige skola äga
tillträde. Början göres detta år, dagarna 14—21 juni, och
ett par av Stockholms största skolbyggnader,
Östermalms realläroverk och Engelbrekts folkskola, skola
som utställningslokaler disponeras.
För de olika varuslagen har fastställts följande
indelning i huvudgrupper: 1) järn-, metall- och
maskinindustri; 2) elektrisk industri, uppvärmnings- och
belysningsartiklar; 3) instrument, guldsmeds- och
urma-keriarbeten; 4) glas, porslin och lergods, stenindustri;
5) träförädlingsindustri; 6) textil- och
beklädnadsindustri; 7) hemslöjd och konstindustri; 8) läder- och
gummivaruindustri; 9) sportmateriel, leksaker; 10)
pappers- och grafisk industri; 11) kemisk-teknisk
industri; 12) lantmannaprodukter, närings- och
njutningsmedel; 13) spannmål och frö; 14)
jordbruksmaskiner och jordbruksredskap, mejerimaskiner; samt
15) nya uppfinningar och patent.
Såsom närmare belysande den blivande mässan
karaktär, sådan denna är åsyftad av ledningen, återgives
följande ur en sammanfattning av mässans broschyr.
»Själva mässinstitutionen är ju till sin karaktär
internationell, vilket är naturligt nog, då flertalet
inhemska affärsmän i regel någorlunda väl känna till, vad
det egna landet kan prestera, men däremot mindre väl
utlandets behov och produkter. Utlandets
uppmärksamhet drages även i mycket högre grad till en ej
uteslutande nationell mässa, då ett deltagande av utländska
fabrikanter även medför en avsevärd ökning av antalet
besökande utländska köpmän. Och vad detta har för
betydelse, torde ej vara den möderne affärsmannen
främmande. Svenska varor uppskattas som bekant mycket
högt icke blott inom Östersjöländerna utan över hela
världen och ett gynnsammare tillfälle att göra dessa,
varor ytterligare kända än genom den
Skandinavisk-Baltiska mässan torde knappast givas.
De nationella mässorna föra i regel en tynande
tillvaro under nu rådande tider, och många mässor, som
börjat som nationella, ha sedan måst söka sin
räddning-i att bli internationella, exempelvis mässorna i
Helsingfors, Utrecht och Posen. Det torde också -—- säger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
