Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95 INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
me-fy/q/ko ho/ / b/o&qn (,too>h-*<)
Fig. 5.
Mail räknar vid destillation alltid i vikt-procent, då
ej annorlunda uppgives.
Vi utföra nu en dylik beräkning för metylalkohol i
etylalkohol, vilken blandning vi ha i sulfitsprit,
nämligen omkr. 2 à 3 % metylalkohol samt resten stark
(95 %-ig) etylalkohol. Antag att vi önska avdestillera
metylalkoholen från sulfitspriten och samtidigt
koncentrera den förra till 80 %-igt destillat (metylalkohol).
Beräkning av erforderligt värme utföres nu enligt
ovanstående formel genom att insätta visst värde på p samt
det däremot svarande Pj-värdet, ty p1 är =
destilla-tionsfaktorn. För olika värden på p få vi alltså
olika värden på minimivärdet, V.o min. Sammanställes
dessa värden grafiskt, få vi kurvan i fig. 5. Denna
kurva gäller för olika värden på n (se fig.) liggande
mellan 1 och 100. Ur denna fig. få vi alltså direkt,
vad minimivärmekonsumtionen är pr 1 kg 80 %-igt
(metylalkoh.) destillat för en viss halt i blåsan t. ex.
för 2 % metylalk. i blåsan åtgår ca 17 000 kal.
yl» ’» » » » » 35000 »
» 0,1 » » » 2» » » 350 000 »
» 0,01 » » ■» » » » 3 500.000 »
Denna värmemängd är räknad pr 1 kg destillat, men
kan lätt omräknas till kal. pr 100 kg vätskeblandning
i blåsan dvs pr avverkad mängd. Denna, omräkning
sker på vanligt sätt, genom att taga tillräckligt små
intervall å kurvan, samt anse att den (kurvan) därvid
(för varje intervall) är en rät linje. På detta sätt få
vi den kurva, som visas i fig. 6. Här är halten
metyl-alkohol i vätskan i blåsan avsatt på abskissan samt
värmemängden (minimi-) i 1 000 kal. pr 100 kg lösning
på ordinatan. Ur denna fig. kan man direkt uppmäta
huru mycket värme, som i minimum erfordras pr 100
kg lösning, för att sänka halten metylalkohol från en
halt, vilken som helst till en halt, vilken som helst,
allt inom området fran 3,0 % till 0,01 % metylalkohol.
I fig. 6 visas, att då metylalkoholhalten sänkes från
1,5 % till 0,4 % eller från 0,15 % till 0,04 %
metylalkohol åtgår 57 500 kal. pr 100 kg lösning (= a i fig.
6). Skall halten sänkas från 1,9% till 0,01%, få vi
först vid sänkning från 1,9 % till 0,3 % 100—20=
80 000 kal., samt vid sänkning från 0,3 % till 0,01 %
150 000 kal., dvs totalt 80 000+150 000 = 230 000
kal. pr 100 kg lösning.
Vid periodisk destillation kommer alltså
värmemängden, räknat pr 100 kg lösning, att öka successivt vid
sjunkande halter av det lättflyktigare ämnet. Eller vi
<?s ’-o /.s a.o S.S Ji o
O.OS O. lo O./S O.BO O.BS O3o
O. o! o. o a Ö03
V. me-fy/alkohol i b/åsan
Fig. 6.
kunna säga, att ju fullständigare metylalkoholen skall
avdrivas från etylalkoholen, dess mera värme måste vi
uppoffra. Detta är just det utmärkande för den
periodiska destillationen till skillnad från den kontinuerliga.
Vid kontinuerlig destillation beräknas den minsta
erforderliga värmemängden enligt
(FdJ + Vd2)min = 100 • ™ • | Pl —Pl kal-
Detta är räknat pr 100 kg inkommande kokvarm
lösning. Beteckningarna betyda
= ^-halten lättiiyktigt i inkommande lösning.
pt — » » » ångan från översta bot-
ten (avdrivaren).
p2 = » » » destillatet.
V\ = ångbildningsvärmet för det svårflyktigare.
» » » lättflyktigare.
V., =
För värdet p0 = 3 % samt destillatet = 80 %
få vi vid destillation av metylalkohol-etylalkohol
mini-lnivärmet = 42 750 kal. pr 100 kg lösning. För andra
värden på p0 få vi följande värden:
för p0 = 3,0 % är minimivärmet 42 750 kal. pr 100 kg.
» p0 = 1 ,o » » » 43 650 » » 100 »
» p0 = 0,1 » » » 43 950 »• » 100 »
» p0 — 0 » (gränsvärde) är
minimivärdet....... 44 000 » » 100 »
Det åtgår alltså ungefär samma värmemängd även
. om halten lättflyktigt är olika. Detta är det
utmärkande för den kontinuerliga avdrivarekolonnen. Jämför nu
dessa värmemängder — ca 44 000 kal. pr 100 kg
lösning — med de värmemängder, som vi förut erhöllo för
periodisk kolonn. Vi finna då, att den periodiska
destillationen drar flera gånger så mycket värme som den
kontinuerliga — viel sänkning av halten metylalkohoi
från 3 % till 0,01 % bliva relationerna 230 000: 44 000
= 5 : 1. Denna relation kommer att förskjutas alltmera
till den periodiska kolonnens nackdel, ju mera utspädd
den lösningen är, som skall destilleras.
I en avdrivare kommer alltså halten lättflyktigt att
sjunka för varje botten nedåt, och ju flera bottnar
avdrivaren har, dess lägre kominer halten att bliva i
dranken, utan att värmemängden därvid behöver ökas.
Har man nu ett stort antal bottnar till förfogande, så
kommer halten lättflyktigt att bliva mycket låg i den
bortgående vätskan (— dranken). Här ha vi alltså stora
möjligheter att anordna avdrivningen på olika sätt
nämligen genom att variera antalet bottnar samt den
erforderliga värmemängden.
(Foits.)
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
