Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
■12!)
Eldfasta proppar vid gjutning av manganstål.
Viel gjutning av stål användes i regel proppar av
grafit eller schamott.
Dessa proppar kunna emellertid ieke användas vid
manganstålsgjutning, då de ieke äro eldfasta nog mot
denna stålsort. Man har för manganstål föreslagit olika
specialproppar, men dessa hava varit behäftade med
diverse olägenheter, huvudsakligen genom att
propparna sprungit eller svetsat sig fast vid gjutskänken
under gjutningen.
En av P. Guillaume gjord uppfinning går nu ut på
att åstadkomma en eldfast propp för
manganstålsgjutning. Den består av en blandning av magnesit och
piplera och har visat sig vara fullkomligt eldfast
samtidigt som den är elastisk, icke utsatt för att spricka
och icke heller för att fastsvetsas vid gjutskänken.
Bästa resultatet uppnår man genom att framställa såväl
proppen som det vid gjutskänkens botten fästsittande
avtappningsröret av nämnda blandning. Proppen kan
användas såväl för smältskopor som för gjutslevar och
liknande behållare för manganstål.
(Enl. sv. p. 58572 uttaget av Stavanger
Electro-staalverk as., Stavanger.)
Sulfitcellulosa av tall.
Sulfitcellulosa tillverkas som bekant huvudsakligast
av gran. Man har även försökt att framställa
sulfitcel-lulosa av tall, men med dåligt resultat, vårföre man
avstått från användningen av detta material såsom
olämpligt för tillverkning av sulfitcellulosa.
Av H. Alfthan har emellertid uppfunnits ett sätt
att framställa sulfitcellulosa av tall, vilket möjliggör
framställning av en vit sulfitcellulosa av detta
material, som visat sig till sin kvalitet fullt jämförlig med
av gran framställd sulfitcellulosa — säges i
beskrivningen över sv. patentet nr 58596. Detta resultat vinnes
dels genom en särskild sammansättning å kokluten och
dels genom passande reglering av värme- och
tryek-förhållandena under kokningsprocessen. Enligt
uppfinningen användes en kokvätska som förutom
kal-ciumbisulfit och en hög halt fri svavelsyrlighet även
innehåller natriumsulfit. Vidare företages kokningen
vid något högre tryck och något lägre temperatur än
vid den vanliga kokningen av sulfitcellulosa av gran,
nämligen vid ett tryck av 5 à 6 atmosfärer och en
sluttemperatur av 130 à 150° C.
Kokvätskans beredning sker på följande sätt:
Till den med tallflis fyllda kokaren sättes först en
vattenlösning av natron i sådan mängd, att
natronhal-ten motsvarar högst en viktsprocent av cellulosan i
tallflisen. Härpå fylles kokaren med kalciumbisulfit av
en styrka av 3,5—4,5 % total halt av svavelsyrlighet
och med 0,8—1,5 % vid kalk bunden svavelsyrlighet.
Det använda natronet omsätter sig med en del av den
fria svavelsyrligheten till natriumsulfit. Det visar sig,
att denna kokvätska har förmåga att fullständigt
utlösa harts- och ligninämnena ur tallflisen, om blott
trycket hålles vid den höjd, som ovan nämnts,
samtidigt med att koktemperaturen hålles relativt låg.
Patentet är uttaget av G. A. Serlachius ab., Mänttä,
Finland.
K. Nn.
Litteratur.
»1914—1924.» Tio års arbete inom vetenskap och
industri. Forskningsarbetet inom såväl det vetenskapliga
som tekniskt-industriella området har under de senast
förflutna tio åren inom den kemiska industrins olika
grenar medfört en utveckling, Vars huvuddrag äro
avsedda att framläggas i samlingsverket »1914—1924».
De vetenskapliga och tekniska framstegen i världen
komma däruti att — enligt vad man meddelat oss —
framställas av framstående personer inom var och en
av den rena och tillämpade kemins olika grenar.
Verket i fråga är sålunda ägnat att för såväl lärare som
studerande komplettera den litteratur, som de använda
vid sitt arbete, och kommer att lämna dem en mängd
upplysningar av aktuellt intresse. Det skall även
möjliggöra för kemister och ingenjörer i allmänhet att
bilda sig en noggrann uppfattning om det mänskliga
vetandets framsteg inom sådana områden av industrin,
som ligga utanför deras egen specialitet. Det
ekonomiska läget inom de franska industrier, som beröra
kemin, kommer även att belysas av fackmän.
Metodiska hänvisningar komma även att lämnas över
Frankrikes arbete i kolonierna, särskilt för
framställning av råvaror, till gagn för fabrikanter och
affärsmän. Såsom stödjande vid utgivningen av detta
omfattande arbete framhållas myndigheter och
föreningar såsom la Conféderation Generale de la Production
Frangaise, le Comité des Forges, le Comité des Houillè
res och 1’Union des Industries Chimiques.
Boken »1914—1924», som utgives på franska och
kommer att omfatta mer än 3 000 sidor i kvartformat,
är alltnog ämnat att bliva ett verkligt monument över
den kemiska vetenskapen och dess industrier. Denna
praktiska encyklopedi, uppställd enligt nya riktlinjer,
kommer att lämna en värdefull hjälp vid en återblick
över de ämnen, som behandlas i tidskriften »Chiraie et
Industrie». För att möjliggöra verkets spridning till
ingenjörer och tekniker är subskription öppen för en
var till ett förmånspris av 120 francs (motsvarande ca
24 kr) till den 1 juni 1925. Bokhandel sp riset kommer
att bli 200 francs. Subskription insändes till Société de
Chimie-Industrielle, 49 Rue des Methurins, Paris
(VIII).
Svensk Industrikalender. Denna välkända
uppslagsbok över svenska industriföretag och deras
tillverkningar har nu, avseende år 1925, utgivits av
Sveriges Industriförbund. Den inledande
avdelningen innehåller dels redogörelse för Sveriges
Industriförbunds verksamhet, dels upplysningar om ett
antal industriella specialföreningar, deras ändamål,
styrelseledamöter etc. I firmaavdelningen behandlas i
alfabetisk följcl ca 1 300 industriföretag, varvid
uppgifter lämnas om företagens huvudsakliga
tillverkningar, kontor, telegramadresser, representanter,
aktiekapital, arbetareantal, tillverkningsvärde eller
tillverkningskvantitet, anläggningsår, styrelseledamöter,
chefer, avdelningschefer etc. Nya för året äro
uppgifterna om telegramadresser och om industriföretagens
representanter på större orter.
Kalenderns personavdelning, som innehåller namn,
adress, födelseår m. m. å ca 5 000 industrimän, utgör
ett ofta användbart uppslagsregister över personer i
ledande ställning inom industrin.
En god vägledare för svenska och utländska köpare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
