Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
Fig. 2. Ölands Cement ab:s anläggningar vid Degerhamn på Öland.
Man ser fr. v. roterugnshuset (med 2 ugnar) samt kalkugnarne
(12 st.) med deras 3 skorstenar. I förgrunden hamnen (Degerhamn
är Ölands största och djupaste hamn med 4,5 m djup vid m. v. y.)
samt det under utbyggnad befintliga cementpacksilot. Längst t. h.
verkstäderna och kraftcentralen.
stannade tillsvidare grundarverksamheten. De fyra
fabrikernas produktionskapacitet överträffade vida den
kvantitet cement, som kunde finna avsättning på den
svenska marknaden, och till följd härav voro
fabrikerna nödsakade att söka avyttra sitt produktionsöverskott
på den utländska marknaden.
Åren 1893 och 1894 uppvisa en avmattning i den
svenska cementförbrukningen, vilket emellertid icke
hindrade att produktionen alltfort gick framåt. Med år
1895 förspörjes en märkbar återhämtning ifråga om
förbrukningen, samtidigt som tillverkningen kraftigt
ehuru blott tillfälligt minskades. De därpå följande
åren till och med år 1900 karakteriseras av en
betydande expansion av såväl cementproduktionen som
cementförbrukningen, en expansion som går hand i hand
med det allmänna konjunkturuppsvinget under nämnda
period. Mot slutet av denna högkonjunktur anlägges
den femte cementfabriken vid Maltesholm i Skåne, och
år 1900, vid övergången till en lågkonjunktur, som för
cementindustrin litet varstädes i världen skulle bliva
synnerligen kännbar, sättes denna nya fabrik igång.
Efter dessa år till och med 1902 uppvisar den svenska
cementfabrikationen en utpräglad tillbakagång.
Produktionen minskas från 730 000 fat år 1900 till
494 000 fat år 1902. Den väldiga, så gott som
oavbrutna frammarschen har sålunda hejdats. Lågkonjunkturen
Fig. 3. Maltesholms Cementfabrik, Tollarp.
hindrade emellertid icke tillkomsten av ännu en fabrik
år 1902 i Klagshamn i Skåne.
År 1903 är lågkonjunkturen övervunnen och en
storartad produktionsutveckling tager sin början. Redan
samma år är cementproduktionen uppe i 755 000 fat
för att under de följande åren successivt ökas — till och
med under de utpräglade lågkonjunkturåren 1907 och
1908 — så att den omkring år 1910, då fabriken vid
Ifö, den sjunde i ordningen, på allvar började sin
fabrikation, uppnått den ansenliga kvantiteten av över
1 600 000 fat. Även efter denna tid till och med år
1913 har fabrikationen uppvisat en stark ökning.
Sistnämnda år nådde fabrikationen sin höjdpunkt, i det den
då uppgick till över 2 000 000 fat eller, i ton räknat,
omkring 390 000 ton. Produktionsökningen har i
främsta rummet föranletts av en inom landet oavbrutet ökad
oementförbrukning, men har skyndat förbi denna, så
att en ansenlig export uppstått, vilken år 1913, då
cementutförseln var som störst, uppgick till nära 800 000
fat.
Den enorma tillväxten av cementproduktionen,
särskilt kännetecknande för perioden 1903—13, har efter
sistnämnda år att uppvisa ett markant avtagande.
Under de senare krigsåren, då oregelmässigheter av olika
slag, såsom försvårad bränsletillförsel och minskad
export, gjorde sig gällande, nedbragtes produktionen rätt
väsentligt under 1913 års nivå. Men även tiden efter
kriget har, oaktat trenne nya fabriker — vid Rute och
Slite samt Gullhögens Cementfabrik tillkommit, att
uppvisa en tillbakagång i produktionsavseende i
jämförelse med de sista förkrigsåren. Denna har
sammanhängt med avsättningssvårigheter såväl å
hemmamarknaden som å utlandsmarknaden.
Avsättningssvårigheterna hava varit att söka i den till ett minimum
inskränkta byggnadsverksamheten ävensom uti
efterkrigstidens lågkonjunktur över huvud.
Den betydande produktionsökning, som är
kännetecknande för den svenska cementindustrin efter 1890 och
fram till världskrigets utbrott, har sin motsvarighet i
de flesta andra cementproducerande länder. I fråga om
Danmark, där den första cementfabriken anlades år
1868, har cementproduktionen icke blott kunnat hålla
jämna steg med den svenska utan åren närmast före
kriget t. o. m. överflyglat denna. Att så kunnat ske
torde vara beroende dels på den i Danmark, relativt
taget betydligt större cementförbrukningen, dels även
därpå, att den danska cementindustrin i vida högre grad
än den svenska inriktat sig på export. I själva verket
exporterades år 1913 omkring hälften av det då
tillverkade cementet. För övrigt finnes i Danmark en
cementfabrik, vilken uteslutande arbetar för export ■— i
huvudsak på transoceaniska marknader samt före
kriget även på Ryssland och Finland.
Den genomsnittliga årsproduktionen i Danmark per
fabrik var åren före kriget något större än i Sverige.
Krigsåren torde icke i nämnvärd grad hava förskjutit
dessa proportioner. Cementtekniken torde stå på minst
samma höga nivå som vår egen. Från Danmark hava
för övrigt åtskilliga tekniska förbättringar inom
ifrågavarande industrigren utgått och gjort sitt segertåg
kring världen.
Antalet arbetare inom den danska cementindustrin
synes vara mindre än inom den svenska, oaktat den
danska cementfabrikationen, såsom nyss är nämnt,
strax före krigets utbrott och under de första krigsåren
var större än den svenska. I den mån olikheten
härutinnan icke är att tillskriva ofullkomligheten i det
statistiska materialet, torde det sammanhänga därmed, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
