Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allm. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga : Svensk Tidskrift ’ f5>
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr
STOCKHOLM DEN 15 JULI
1925
Innehåll. Ind. Norden: Stålhusen i Englaud. Av ingenjör Josef Lager. — Årets utdelning ur Lagermanska fonden: 7 sökande
bland 37 tillerkänts understöd. — Alexandersons träimpregnering. Ref. av K. Nn. — Svenska industriers förädlingsvärde.
Maskinindustrins höga rangställning. — Tekniska museets samlingar ökas alltjämt. — Elektrifieringen av Stockholms län. — Skandinavisk-Baltiska
mässan. Avd. nya uppfinningar och patent (Forts.) Slangkopplingen »Klämm». — Stockholms stads hantverksförenings
jubileumsutställning. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patent offentliggjorda av K. patent- och registreringsverket. — Patentverkets
kungörelser ang patent. — Eftertryck av signerade uppsatser utan angivande av källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig
ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf.s uttalanden.
Stålhusen i England.
Föredrag av ingenjör Josef Lager vid 9:e Allmänna Chalmeristmötet i Göteborg den 8—9 juni 1925.
Bristen på bostäder har under de senare åren gjort sig
kännbar i alla länder snart sagt runt hela jorden. Detta
har framkallat en massa olika förslag till förenklingar
och industrialisering av byggnadstillverkningen i syfte
dels att nedbringa kostnaderna och arbetstiden, dels
att borteliminera den yrkesutbildade arbetskraften vid
själva byggandet.
I Sverige ha vi ett typiskt exempel i de s. k.
Fors-sjöhusen och deras efterfölja,re. Här är det naturligtvis
träet, som är byggnadsmaterialet. I andra länder, där
virke ej är en naturtillgång, har man slagit sig på
industrialisering av
betonghusen, t. ex.
mo-nolitkonstruktioner-na. Man har vidare
i stor utsträckning
övergått till att
söka nya, ur
arbets-synpunkt lätthanterliga material i
com-poboard, asbestcement, ivorypapp,
gasbetong mfl, utan
att dock ha lyckats
göra revolution inom [-byggnadstillverknin-gen.-]
{+byggnadstillverknin-
gen.+}
I England, som i
alla tider omhuldat
enfamiljshusen
-—-även för de arbetande klasserna —, har bostadsbristen
gjort sig än mera kännbar, isynnerhet för just
arbetareklasserna, Bostadsunderskottet i England uppgavs
våren 1925 från olika håll till mellan 0,5—1,5 milj.
enfamiljshus. Myndigheter såväl som enskilda ha på
många olika sätt sökt lösa bostadsfrågan utan att ha
kommit till något fullgott resultat. Största svårigheten
ligger icke så mycket på den ekonomiska sidan utan i
det motstånd, byggnadsarbetarne resa mot en forcering
av byggandet. Tack vare deras utomordentligt starka
organisation ha de förhindrat den utökning av
bygg-nadsarbetarestamimen, som vore nödvändig för
force-ringen. Antalet byggnadsarbetare i England torde nu
ej vara större än före kriget och ha de full
sysselsättning med att tillgodose de normala behoven av
byggnadsarbete. Samtidigt som dessa arbetare ha mer ä,n
nog att göra gå hundratusentals arbetare tillhörande
verkstads- och skeppsbyggeriindustrierna utan arbete.
Tanken att på ett eller annat sätt utnyttja dessa
arbetslösa och de industrier de representera i bostadsbyg-
gandets tjänst har därför tagit form i de från flera
håll framförda förslagen till de s. k. stålhusen eller
riktigare översatt järnhusen.
Som byggnadsmaterial är järnet icke oprövat och dess
egenskaper icke okända. Det användes som bjälkar,
pelare m. m. i bärande konstruktioner och i form av
tunnplåt har det kommit till användning i väggar och
tak till magasin, skjul och andra mera provisoriska
byggnader. Däremot ha försök icke gjorts att bygga
bostadshus helt av järn, om jag undantager den i fig. 3
visade lilla stugan. Bilden visar det äldsta kända
bostadshuset av järn,
byggt för över 100
år sedan av
Birmingham Canal
Navigations Ltd. Det är som
synes av stugtyp och
innehåller fyra rum
med kök.
Ytterväggarne äro helt av
järn, även dörr- och
fönsterkarmar.
Väggplattorna äro
försedda med flänsar, vilka
på insidan uppbära
trälisterna för
inner-panelen. Mellan
in-nerpanelen — någon
slags
kompositionspanel — och
ytterpane-len bildas alltså ett stillastående luftskikt, och det är
nog detta luftskikt man får tillskriva hedern av att
huset är beboeligt och kan användas den dag, som i
dag är.
De allra sista två, tre åren ha emellertid fler
försökshus byggts, huvudsakligast på initiativ av olika
verkstäder för kommunala myndigheters räkning. Ett
flertal olika firmor ha deltagit med något olika
konstruktioner. De förnämsta och mest kända torde vara lörd
Weirs verkstäder i Glasgow samt Braithwaites & Co.
i West Bromwich.
Lörd Weir är otvivelaktigt den, som nedlagt det
största arbetet att få fram järnhusen. Genom sitt
energiska förfäktande av att järnhusen skola utföras av
icke fackutbildade arbetslösa från
verkstadsindustrierna, har han råkat i konflikt med byggnadsarbetarne,
som med rätta se sin monopolställning hotad på ett
allvarligt sätt. Denna lörd Weirs tvist med
byggnadsarbetarne har ställt honom och hans konstruktioner i
förgrunden.
Fig. 1. Fasad av lörd Weirs dubbelhus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
