Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
INDUSTRI TIDNING EN NORDEN 276
B—B i fig. 1. Fig. 4 och 5 visa delar av apparaten
sedda uppifrån. Med 1 betecknas kokaren, över vilken
kan vara fast anbragt en behållaretratt 2, i vilken
flisen kan ligga påfylld, färdig för beskickning och
därunder kvarhållen förmedelst spjället 12. Den för
förfarandet avsedda apparaten kan få plats i
mellanrummet mellan kokaren och tratten och uppbäres helst
av traversanordning (ej visad å figurerna), förmedelst
vilken den kan skjutas fram i mellanrummet, då
beskickning skall ske och därpå tillbaka på. sidan om
kokaren. Apparaten består här av ett cylindriskt hölje,
försett med ett tillopp 3 och ett avlopp 4 för luften,
båda förbundna med fläktanordning förmedelst en
sluten ledning (ej visad). Tilloppet står i förbindelse med
en injektoranordning bestående av tuberna 5 och 6, av
vilka den förra är tätt ansluten till tratten då
apparaten är i arbetsläge. Till nedre kanten av tuben 6
ansluter sig en tub 7, bestående av tätt tyg, läder eller
dylikt och anordnad så att den kan dragas ut på
längden eller ihop dragas, varvid den i förra fallet nedgår
i kokarens hals, för att tjäna som styrning för flisen.
Genom att däremot draga ihop tuben, blir det möjligt
att föra hela apparaten på sidan om kokaren. Tuben 7
är, för att sålunda kunna utdragas eller ihopdragas,
efter hela sin längd fäst vid ett antal ringar 8, vilka
bäras upp av linor 9, nedhängande från lintrummor
10. Dessa äro förmedelst växelanordning, visad i fig.
4, vridbara samtidigt i och för linornas upp- eller
avlindning. Luftavloppet 4 står i förbindelse med det
utomkring tuben 7 befintliga rummet. Under nedre
änden av denna tub är på linorna upphängd en konisk
spridare 11, avsedd att sprida större delen av flisen
ut mot kokarens periferi samtidigt sorn den är så ut-
formad att den genomsläpper en del av flisen i och
omkring kokarens vertikalaxel. Runt om i rummel,
innanför lufttilloppet ävensom runtom i rummet
innanför luftavloppet äro anbragta spjällanordningar
14 (fig. 2) resp. 15 (fig. 3), bestående av relativt
varandra vridbara, perforerade väggar, genom vilkas
vridning kan regleras, att den genom tilloppet
kommande luften blir jämnt fördelad runt om
injektor-anordningen, liksom även den genom avloppet
avgående luften jämnt påverkad av sugning runt om i
rummet utanför tuben 7.
Apparaten användes och verkar på följande sätt.
Sedan den förts fram i mellanrummet mellan kokaren
och tratten 2, avlindas linorna 9, varigenom tuben 7
blir nedhängande i kokarens hals. Fläkten sättes i gång
och trattens spjäll öppnas. Flisen, som faller ned från
tratten i injektortuben 5, medryckes då kraftigt av den
i mellanrummet mellan tuberna 5 och 6
framström-mande luften och föres genom tuben 7 med
motsvarande stor hastighet ned i kokaren, där den packar sig.
Sedan luften utfört detta arbete, går den, påverkad
av sugningen genom avloppet 4, tillbaka till fläkten
och därifrån på nytt in i kokaren och sålunda i ständig
kretsgång så länge beskickningen pågår. Mot
fyllningens slut kan tuben 7 uppvinschas i den mån
beskickningens överyta stiger varigenom en intensiv
packning även ernås i kokarens översta del. En
konstruktiv avvikelse är att tuben 7 i stället kan vara
utförd av plåt och teleskopiskt, för att kunna
hopdragas och isärtagas. Behållartratten 2 behöver icke
finnas, därest flisen med hjälp av annan
anordning-kan direkt införas i injektortuben 5.
K. Nn.
Gasindustrins nationalekonomiska betydelse och
utvecklingsmöjligheter.
Föredrag av ingenjör Gustav Corlin vid 9:de Allm. Chalmeristmötet i Göteborg den 8—9 juni 1925.
Att matlagning med gasbränsle är ekonomiskt för
den enskilde och jämväl av stor nationalekonomisk
betydelse är ju känt och vittnat ej minst därav, att
kokgasen numera absolut dominerar inom den enskilda
förbrukningen. Men det finnes många flera
värmebehovsområden, varinom gasen kan med lika stora
utsikter till framgång upptaga tävlan med fasta och
flytande bränslen såväl beträffande det ekonomiska
resultatet som med avseende på bränslebesparande!. A’id
anstaltskök, restaurant-, marketenteri- o. d. storkök
vinnes med gasbränsle såväl billigare bränslekostnad
som även betydande bränslebesparing, varförutom
värmen i kökslokalen betydligt förbättras. Även vid
varmvattenberedning av såväl hett som tempererat vatten
vare sig i stora eller små mängder sparar gasen
kostnad ocli bränsle. Tack vare gasen har det, enligt den
banbrytande tillverkarens i vårt land eget yttrande,
varit möjligt kunna mekanisera hushållstvättningen
med förbilligad tvättkostnad och avsevärd
värmebesparing.
Såväl här i Sverige som i utlandet hava jämförande
försök ävensom speciella undersökningar beträffande
matlagning och andra hushållsbehov utförts med gas,
(Ports. fr. föreg, nr."*
fasta bränslen och elektrisk energi. Medelvärden av
resultaten från dessa försök och undersökningar äro
sammanställda i efterföljande tabell 5. För ett
tillförlitligt bedömande av gasens sparvärde från
nationalekonomisk synpunkt bör jämförelsen av
värmeåtgången, när det gäller förädlade kolbränslen såsom gas,
koks och tjära, icke hänföras till det förädlade
kol-bränslets effektiva värmevärde utan till dettas andel
av råkolets totala värmevärde, dvs deras valverade
kolvärmevärden. Tabell 5 upptager därför tvenne
rela-tivtalskolumner, den ena för effektiva värmevärden
den andra för kolvärmevärden.
De ekvivalenta förbrukningstalen äro medeltal från
ett flertal såväl jämförande försök som
specialundersökningar över bränsle- resp. energiförbrukning sedan
resultaten därifrån först valverats till individuell
förbrukning per person och dag. Jämförande försök hava
utförts av Stockholms Gasverk, Rutishauser i Davos,
Albrecht i Berlin, Meurer i Cossebaude, Spaleck i
Dessau mfl och specialundersökningar om individuell
förbrukning av Generalsekretär Dettmar, Oberingenieur
Meurer, ingenjör Dahlbäck i Porjus mfl samt förf.
Många av dessa försök och undersökningar sträcka sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
