Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
INDUSTRI TIDNING EN NORDEN 322
.slut i det närmaste godkänt av verkstadsindustrin ocli
torde under år 1925 kunna utgivas som fastställda
standard, omfattande ett 80-tal standardtabeller.
På grund av toleranssystemets betydelse för industrin
torde en kortfattad redogörelse för detsamma här vara
på sin plats. Toleranssystemets uppgift är att
möjliggöra utförandet av maskindelar, som skola passa in i
varandra, med den noggrannhet, som erfordras för att
garantera hoppassning utan att filning, skavning och
liknande efterarbete skall behöva komma ifråga.
Användandet av väl avvägda toleranser möjliggör även,
att olika maskindelar, som sedermera under olika
förhållanden skola sammanpassas, kunna tillverkas i massa
oberoende av varandra. Den åsyftade passningen
tillförsäkras oberoende av var och när samhörande
maskindelar tillverkas. Vissa tillverkningar kräva större
noggrannhetsgrad än andra vid utförandet av de olika
detaljerna, Så t. ex. fordra optiska instrument och
mätverktyg vid utförandet en mycket stor
noggrannhetsgrad, under det att lantbruksmaskiner, valsverk etc
fungera fullt tillfredsställande, även om de tillverkats
efter lägre noggrannhetsgrad. Ett alltför noggrant
utförande betyder onödiga produktionskostnader. Väl
avpassade toleranser möjliggöra väsentliga
arbetsbespa-ringar vid tillverkningen. Det av kommissionen
utarbetade toleransförslaget omfattar tre noggrannhets- eller
toleransgrader, varav den första är den mest
noggranna. Den tredje graden är den, som i allmänhet kommer
att tillämpas vid allmän maskinbyggnad, och sålunda
den som blir mest anlitad av svenska verkstäder. Den
inbördes funktionen mellan maskindelarna kräver, att.
dessa utföras med hänsyn härtill. En axel utföres e.j
med samma diameter, när den skall tjänstgöra i en
lagergång, som när den är avsedd att pressas in i ett
nav, även om den nominella diametern är lika i båda
fallen. Dylika funktionsförhållanden kallas passningar,
och toleranssystemet innefattar bestämmelser, som
tillförsäkra, att de önskade passningarna erhållas. Man
skiljer mellan tre slag av passningar, nämligen rörliga
passningar, mellanpassningar och presspassningar.
Rörliga passningar kännetecknas därav, att hålet är
större än axeln. Erfarenheten har visat, att denna grupp
måste uppdelas uti följande underavdelningar:
Mycket lätt löpande passning,
Lätt löpande passning,
Löpande passning,
Noggrann löpande passning, och
Skjutpassning.
Mellanpassningar äro sådana passningar, där hålets
och axelns diametrar ligga mycket nära varandra.
Dessa passningar uppdelas uti:
Sugpassning,
Lätt drivpassning, och
Drivpassning.
Presspassningar kännetecknas av att hålet är mindre
än axeln. Denna grupp indelas uti:
Lätt presspassning,
Presspassning, och
Hård presspassning.
Ytterligare såväl toleransgrader som passningar inom
de olika graderna äro tänkbara, men toleransförslaget
omfattar endast de nu angivna. Systemet är emellertid
byggt med hänsyn till att det skall kunna utvecklas allt
efter som behov härför visar sig.
Användningen av toleranssystemet vid
maskintillverkning medför direkta ekonomiska besparingar, i det
att clet mesta individuella hoppassningsarbetet, som är
tidsödande och därför dyrbart, bortfaller. Med största
säkerhet kan man medelst toleraiismätverktyg å ena
sidan avgöra, att den önskade diametern erhålles, och
å andra sidan kan en maskindel, som visat sig
undermålig, redan på ett, tidigt stadium utgallras, innan
ytterligare arbete nedlagts på densamma.
I utlandet arbetas efter toleranssystem i stor
utsträckning. Om svenska verkstäder skola kunna tävla
med de utländska i prisbillighet och utförande, måste
alla till buds stående medel att förbilliga produkterna
och höja deras kvalitet utnyttjas. Ett allmänt
införande av tillverkning efter ett rationellt toleranssystem
vid svenska verkstäder måste därför anses vara ett steg
i rätt riktning och ägnat att i sin mån stärka den
svenska industrins konkurrenskraft.
Sveriges Maskinindustriförenings omkostnader för
standardiseringsarbetet lia- under året uppgått till
37 000 kr. Härtill hava kommit kostnaderna för de
utredningar, modeller, prov och experiment, som utförts
av olika maskinindustriella företag för utrönandet av
lämpligheten av en del föreslagna standard.
Föreningen har under året åtnjutit statsunderstöd
med 10 000 kr såsom bidrag till sina kostnader för
standardiseringsarbetet.
Inom cykelindustrin kan en viss standardisering av
cykeldetaljernas dimensioner under årens lopp sägas ha
vunnit tillämpning, närmast med förebilder från
utlandet, särskilt Tyskland. Något särskilt organiserat
standardiseringsarbete inom denna industrigren pågår dock
icke för närvarande, men Svenska velociped fabri
kant-och grossistföreningens fabrikantsektion har framhållit,
att en noggrannare standardisering av vissa
material-dimensioner utan tvivel skulle bereda cykelindustrin
avsevärda fördelar. Särskilt beträffande måtten å
hjulskenor och gummiringar skulle en strängt genomförd
standardisering vara av största värde såväl för
konsumenterna. som för cykelfabrikanterna och tillverkarna
av hjulskenor och cykelgummi. — Av normer ha vissa
belastningsnormer vunnit burskap inom cykelindustrin,
men behov föreligger av dessa normers fixering och
komplettering.
Oljeframställning ur kol.
I utländsk och. sedermera även i svensk fackpress1
hava nyligen förekommit meddelanden om en metod
för utvinnande av olja ur stenkol, uppfunnen av den
tyske kemisten professor Bergius. Från olika källor
meddela vi härom följande sammanfattning.
Principen för professor Bergius hyclreringsmetocl
framlades redan år 1913 i en tysk patentansökan, som
sedermera lett till tyska patentet- nr 301231. Den i
patentet angivna metoden har nu i tekniskt hänseende
utbildats och en apparatur för drift i stor skala
iordningställts.
Enligt metoden finmalas kolen, dock ej så fint, som
för stofteldning är nödvändigt, och blandas med tung
tjärolja, som utvinnes ur samma kol, varigenom en
tjock deg erhålles, som kan befordras medelst en pump
in i en högtrycksapparat.
Hydreringen åstadkommes genom tillförande av väte
vid 120—130 atmosfärers tryck och vid en
temperatur av omkring 460° C vid kontinuerlig drift.
Eeak-tionen försiggår synnerligen snabbt; blott ungefär 10
1 Meddehn fr. Sveriges Kemiska Industrikontor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
