Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
INDUSTRI TIDNING EN NORDEN 324
Uttorkning av fuktiga murar enligt Motzko.
Det är redan känt — framhålles i beskrivningen till
sv. patentet nr 59602 — att verkställa torkning av
fuktiga murar genom att bredvid eller inuti muren
anordna hålrum, vilka stå i förbindelse med den yttre
luften. Vid dylika anläggningar har emellertid hittills
icke någon hänsyn tagits till de med årstiderna starkt
växlande atmosfäriska förhållandena. Man har därför
icke kunnat uppnå en på ett oklanderligt sätt under
hela året fortgående verkan, utan har resultatet ofta
blivit beroende endast på tillfälliga vindar.
Nämnda patent, uttaget av L. Motzko, Wien, avser
en uppfinning att under utnyttjande av de växlande
väderleksförhållandena under alla årstider göra
tork-ningsauordningen praktisk och effektiv. Uppfinningen
består i huvudsak däri, att det bredvid eller i muren
löpande hålrummet står i förbindelse med yttre
luften å ena sidan genom i eller å muren anordnade
kanaler, vilkas yttre mynningar äro anordnade ovanför
bålrummet och vilkas inre mynningar äro anordnade
omväxlande i hålrummets övre och nedre delar, och å
andra sidan genom ledningar, vilka sträcka sig från
hålrummets övre del och utmynna på< större höjd än
nämnda kanalers yttre mynningar.
Vidstående figurer visa exempel på uppfinningen.
Fig. 1 visar i plan en del av en redan uppförd
byggnad med murar, vilka skola uttorkas. Fig. 2, 3 och 4
äro tvärgenomskärningar efter linjerna A—B, C—D
och E—F i fig. 1. Fig. 5 visar en längdsektion efter
linjen G—H. Fig. 6 och 7 visa detaljer i större skala.
Hålrummet 1 sträcker sig i källarvåningen utefter
yttersidan av den fuktiga muren 3, begränsas gentemot
jordskiktet av en murad vägg 2 och är upptill täckt av
trottoarbeläggningen. Hålrummets murade golv ligger
så djupt som grundvattenförhållandena tillåta, och kan
för en oförutsedd stigning av grundvatten nivån vara
anordnat lutande och försett med ett avlopp. I clen
fuktiga muren äro anordnade vertikala luftkanaler 4,
vilka ovanför hålrummet stå i förbindelse med yttre luften
viel 5a resp. 5b och nedtill utmynna i hålrummet,
Kanalernas undre mynningar ligga omväxlande i övre
resp. nedre delen av hålrummet vid 6a resp. 6b.
Den i hålrummet inströmmande yttre luften stryker
längs efter resp. inuti muren, upptager dennas
fuktighet och föres i enlighet med fig. 1 genom en
mittel-muren passerande kanal till den upp över taket gående
ventilationsledningen 7 eller genom en direkt från
hålrummet till det fria eller till vindsloftet gående ledning
ut i clet fria vid 11. Den sistnämnda anordningen
till-lämpas, när det möter svårigheter för att föra ledningen
upp över taket. Hålrummet är på sina ställen delvis
utfyllt av ihåliga bindstenar 9 av poröst material,
såsom lera eller liknande. Dessa stenar, vilka åstadkomma
erforderlig slagning gentemot tryck från jorden eller
muren, påskynda torkningsproceduren, enär cle till följd
av sin kapillaritet insuga murens fuktighet och avgiva
den till den förbi- resp. genomströmmande luften. Med
hänsyn till såväl det nedåt tilltagande trycket som clen
i samma riktning tilltagande fuktigheten anordnas
hål-stenarna tätare nedåt, I och för reglering av
uttork-ningsprocessen äro öppningarna 5a och 5b försedda med
spjäll 8 (fig. 7).
Den beskrivna anordningen verkar på följande sätt.
Allt efter de atmosfäriska förhållandena strömmar
luften inuti systemet på olika sätt. Är den yttre
temperaturen lägre än temperaturen i hålrummet (t. ex. på
vintern), så sjunker den kalla ytterluften ned i
hål-lummet 1 genom öppningarna 5a resp. 5b och de
vertikala kanalerna 4. I det luften sålunda stryker längs
efter de fuktiga murarna, uppvärmes densamma, varvid
den med tilltagande uppvärmning och under
volymökning upptager allt mera vattenånga. Luften blir
såväl vid tilltagande uppvärmning som viel tilltagande
fuktighetshalt lättare och bortgår genom ledningarna
7 direkt ut i det fria eller ut i vindsloftet, Luftens
strömningshastighet blir större, ju fuktigare murarna
äro och ju större temperatur- resp. viktsskillnaden
mellan clen in- och utströmmande luften, resp.
höjdskillnaden mellan in- och utströmningsöppningarna är. Är
däremot den yttre luftens temperatur högre än den i
hålrummet (t. ex. på sommaren), kommer den varma
ytterluften omvänt att. strömma uppifrån och ned
genom ledningen 7, varvid clen något avkyles, utan att
normalt kondensationsgränsen överskrides. Den i
hålrummet inpressade, genom avkylningen tyngre luften
blir åter lättare genom upptagande av fuktighet och
bortgår till följd av tryckskillnaderna genom kanalerna
4 och öppningarna. 5a resp. 5b, vilka nu tjäna såsom
avlopp, ut i det fria,
Strömningshastigheten är under den kallare årstiden
helt naturligt större än under den varmare. Sin fulla
effektivitet under alla årstider erhåller anordningen
emellertid genom clen omväxlande olika höga
anordningen av öppningarna 6a och 6b i förening med
regleringen förmedelst spjällen 8. Om nämligen den yttre
temperaturen är lägre än den inre temperaturen, så är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
