Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 INDUSTRI TIDNING EN NORDEN
327
rotationsaxeln snettställt och ändlöst spår 14 i valsen
12, och härav synes, att pumpkolvarna utom den
fram-och återgående rörelsen även tilldelas en
vridningsrörelse.
För att pumparna skola erhålla en teoretiskt riktig
gång med avseende på cylindrarnas förbindelser med
sug- resp. trycksidans kanaler, är det av vikt, att
kolvens vridning och därmed omkastningen av nämnda
förbindelser sker vid slagets båcla ändar eller med
andra ord under de lägen av kolven, då denna ej har
någon nämnvärd axiell rörelse. För att åstadkomma detta
hava spåren 14 tvenne raka delar, belägna i olika, mot
rotationsaxeln vinkelräta plan (fig. 2) och dessa raka
spårdelar äro i förhållande till valsens 12 excentricitet
förlagda så, att de motsvara stilleståndsperioder å
kolvarna under den huvudsakliga delen av deras axiella
rörelser. De raka spårdelarna äro axiellt förlagda så,
att de — vid förhandenvarande vevradie för tapparna
13–-motsvara en vridning av kolvarna av 90°, och
härigenom bliva sug- och tryckkanalerna med
avseende på förbindelseöppningarna vid pumpcyli ndrarna
förlagda diametralt motsatt varandra, så att de kunna
utföras i form av ett cylindern genomgående borrhål,
såsom framgår av fig. 1, vilket ytterligare förenklar
fabrikationen. De raka spårdelarna äro inbördes vid
båda ändar förbundna med sneda spårdelar, och det är
dessa, som utföra vridningen, den ena i den ena och
den andra i den andra riktningen.
Oaktat det ovan beskrivna utförandet å spåren torde
det vara tydligt, att på grund av att de sneda
spårdelarna ej praktiskt kunna anordnas rent axiellt
utefter två motsvarande generatriser å valsen 12. så
kommer pumparnas funktion likväl ej att bli
teoretiskt riktig, om man använder sig a,v rent excentrisk
form å valsen, ty i så fall erhålla kolvarna likafullt
en axiell förskjutning samtidigt med vridningen. För
att undvika detta, göres valsen 12 ej rent excentrisk
utan erhåller en tvärsektionsform, som framgår av fig.
3. Denna form har uppkommit på så sätt, att valsens
yttre mantel uppdelats i fyra inbördes parvis
motstående bågar, av vilka de två bågar 15 och 16, som
motsvara den största resp. minsta radien, äro rena
cirkelbågar med axeln 2 till medelpunkt, under det att de
båda övriga bågarna 17 och 18, som förbinda och jämnt
övergå i de förstnämnda, även äro cirkelbågar men med
i förhållande till axeln 2 excentriskt förlagd
medelpunkt. Bågarna 17 och 18 behöva ej nödvändigtvis
vara cirkelbågar utan kunna utgöras av andra
närbesläktade kurvor. Dessa bågar motsvara spårens 14 raka
delar och bågarna 15, 16 de sneda, varav framgår, att
kolvarna genom den beskriv, la excenter- eller rättare
sagt kamformen å valsen 12 ej erhålla någon axiell
förskjutningsrörelse under det tidsmoment, under
vilket de äro utsatta för vridning.
I pumpkolvarna finnes en axiell kanal 19, som
utmynnar i pumpcylindern, och två därifrån i 90°
vinkel inbördes utgående kanaler 20 och 21, som vid
kolvens vridning ömsevis komma i förbindelse med
sug-och tryckkanalerna 4 resp. 5. För att hålla
förbindelserna öppna under kolvens förskjutning förefinnas i
kolvens yttre yta axiella spår mitt för dé resp.
kanalerna 20 och 21.
Vid praktiskt utförande kan den här beskrivna
ut-föringsformen modifieras. Man kan sålunda för varje
pump anordna en särskild med spår försedd vals, som
t. ex. i form av en hylsa påträdes och fastlåses vid
axeln på lämpligt sätt, t. ex. med sättskruv. Ett sådant
utförande kan ur flera synpunkter vara fördelaktigt,
enär man därigenom dels lättare kan anpassa drivaxeln
och därmed förbundna organ efter olika antal pumpar
i varje apparat och dels, särskilt vid apparater med
stort antal pumpar, fördela belastningen genom att
ställa excentrarna i olika vinklar inbördes. Det är ej
heller nödvändigt, att gafflarna 7 äro förskjutbart
anordnade å stängerna 6 utan kunna vara fast förenade
med dessa, om stängerna t. ex. äro förskjutbara i gejder
(borrhål), och delen 8 behöver ej vara gaf feif ormig
utan kan helt omsluta kolven eller dess stång.
Enligt en annan utföringsform hava kolvarna i st. f.
vevtappen 13 ett. excenterhuvud, under vilket
bygelns undre skänkel 8 ingriper, och det är detta,
excentriska huvud, som direkt åstadkommer kolvens
vridning, så att den. samtidigt kan tjäna som ventil.
Härigenom blir utförandet av kolven ytterligare
förenklat.
För åstadkommandet av kolvarnas vridning ingriper
det excentriska huvudet i spår — motsvarande spåren
14 i den beskrivna utföringsformen — och dessa spår
äro snedställda, i förhållande till rotationsaxeln samt
upptagna i en vals — motsvarande valsen 12. Bottnen
i spåren är av i förhållande till rotationsaxeln
excentrisk form eller har formen av en kamskiva med ovan
beskrivna egenskaper, och det är denna spårbotten, som
åstadkommer kolvarnas förskjutning vid axelns
rotation. (Enl. sv. patentet nr 59575.)
K. Nn.
Internationell konferens i Haag för industriellt
rättsskydd
sammanträder, såsom vi i föreg, nr i korthet
meddelade, den 8 oktober. Konferensen har officiell diplomatisk
karaktär och är den sjunde i ordningen inom den år
1883 bildade »Unionen för skydd av den industriella
äganderätten» (se Ind. Nordens bilaga nr 12 d. å.),
vanligen kallad »Patentunionen». Sveriges
representanter, utsedda av regeringen, äro generaldir. E. O. J.
Björklund, verkst. dir. i Stockholms Patentbyrå, i’,
b.y-rådir. A. Hasselrot och hovrättsrådet H. Hjertén,
Beträffande programmet för förhandlingarna torde
ärendena i stort sett bli desamma som de vid
Züricherkon-gressen för industriellt rättsskydd den 18—19 juni i
år (se Ind. Norden nr 31), där de undergingo en viss
förberedning av icke-officiell natur. Den av
världskriget vållade stagnationen i patentunionens serie
konferenser och konventioner har givetvis samlat en mängd
frågor till utredning, överläggning och beslut. En bland
de viktigaste och förmodligen den, som blir kinkigast,
är det förslag mot illojal konkurrens, som utarbetats
av unionens byrå i Bern och holländska regeringen och
innehåller bestämmelse, att patentunionens samtliga
länder skola i sin lagstiftning införa en generalklausul
mot varje handling i näringsverksamhet, som strider
mot god sed, eller med andra ord mot allt som kan
betecknas såsom illojal konkurrens. Förberedelsevis ha
delegerade från Sverige, Norge, Finland och Danmark
nyligen sammankommit i Stockholm för att överlägga
om gemensamma intressen härutinnan såväl som i
övliga spörsmål. Mötet blir betydelsefullt även i så måtto,
att bland de 32 unionsländerna åtskilliga äro tillkomna
sedan föregående konferens (i Washington 1911).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
