Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan fcr Svenska
Uppfinnare förening en o.
Stockholms Allin. Teknikerförband.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken ni. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 51 STOCKHOLM DEN 23 DECEMBER 1925
Innehåll. Ind. Norden: Glasbruksindustrins tekniska utveckling Av T. Hg. — Nya uppfinningar och fabrikat i markuaden. XXXIX.
Oscillerande torkapparat för spannmål. — Bengt Hanson †. John Bernström †. Minnesteckningar av Chr S. — Haagkonferensen 1925.
(Forts.) Av generaliiir. E. 0. J. Björklund. — Ullfärgning med kypiargämnen. Ref. av K. Nn. — Metallografiska institutet 1921 — 1925.
(Forts.) — Litteratur. — Understöd ur Lagermanska fonden år 1926 till svenska uppfinnare. — H öreningsunderrättelser. — Notiskrönika.
— Öv. tids kr. f. ind. rättsskydd: Patent, offentliggjorda hv K. patent- och registreringsverket. — Patentverkets kungörelser ang.
patent. —_ Eftertryck av signerade uppsatser utan angivande av källan förbjudes. — Bedaktionen påtager sig ej någon som helst
obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden
Glasindustrins tekniska utveckling.
Uppfinningarna i hög grad nedbringat kostnaderna.
Fig. 1. Interiör från Kosta glasbruks hytta i Kronobergs län — den största i sitt slag i Skandinavien. Bruket anlades under åren
1741—43 av landshövdingarne frih. A. Koskull och frih. G. B. Stael v. Holstein, av vilkas familjenamns båda första bokstäver brukets
benämning bildades. Glastillverkningen började år 1742. Bruket äges av Ab. Kosta glasbruk, Kosta.
Efter en av fil. lic. Bertil Ohlin för tull- och
traktat-Kommitténs räkning för någon tid sedan verkställd
utredning rörande tullpolitikens inverkan på den svenska
glasindustrin lämna vi här en redogörelse för
glasindustrins tekniska utveckling, vilken säkerligen i hög gracl
torde intressera våra läsare.
Glasindustrin liksom så många andra gamla
industrier höll sig i tekniskt hänseende ganska oförändrad
under flera århundraden. Någon betydande förbättring
av 1500-talets metoder skedde ej förrän mot slutet av
1700-talet, då eldning på rost infördes, vilket medförde
en avsevärd bränslebesparing. Dylika med rost
försedda ugnar användes ända till mitten på 1800-talet,
då det tekniska uppsvinget började, de kvarhöllo sig
t. o. m. på en del ball ända till slutet av århundradet,
främst tack vare sin låga anläggningskostnad.
När förbättringarna väl en gång börjat på allvar,
kommo de modernare ugnarna slag i slag. Varje ny
modell var i regel dyrare att anlägga än de föregående,
men till gengäld så mycket mera bränslebesparande.
Glasindustrin blev därigenom alltmer kapitalkrävande.
Av fullständigt avgörande betydelse var införandet av
det regenerativa gassystemet genom Siemens år 1856.
Denna uppfinning har ställt icke blott glasindustrins
utan även järnindustrins mf! produktion på en helt ny
grundval. Dels kunde man nu uppnå mycket högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
