- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiotredje årgången, 1925 /
411

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

324 INDUSTRI TIDNING EN NORDEN

411

den sträckta skivan genom maskinella anordningar
flyttas över i kylkanalen.

Även den alltmer genomförda arbetsfördelningen ocli
besparingen av kvalificerad arbetskraft har medfört en
sänkning av tillverkningskostnaderna. De hundratals
smärre uppfinningarna för underlättande av
bearbetningen hava sålunda medfört en kontinuerlig stegring
a,v. produktiviteten utan att dock förändra produktionens
karaktär. Undantager man den modernaste
maskinblås-ningen, måste den alltjämt rubriceras som handarbete.
Man får dock härvid göra en reservation för
pressglas-tillverkningen, där maskinerna spela en betydande roll.
Likväl ställas även här de största krav på arbetarnas
skicklighet, och arbetslönerna utgöra en mycket
väsentlig del av totalkostnaderna.

I själva verket äro de maskiner, som komma till
användning vid ett genomsnittligt, europeiskt glasbruk,
ej så mycket avsedda att ersätta den mänskliga
arbetskraften vid själva glastillverkningen i inskränkt
mening, som desto mera vid hjälparbetena, t. ex.
bearbetandet av de olika råmaterialen, transporterna m. m.
Härtill användas kollergångar, stenkrossar, silsikt och
mengmaskiner, olika slags transportanordningar o. d.
Användandet av dessa maskinella hjälpmedel tog på

kontinenten fart särskilt åren 1870—90, således samma
period då förbättrandet av ugnskonstruktionerna och
förbilligandet av råvaruframställningen gick som
hastigast.

Glasbruken anlades ursprungligen i de skogrika
trakterna för att hava god tillgång på billig ved. Sedan
mitten av förra århundradet har man i de flesta länder
kunnat iakttaga en fortgående överflyttning till
koldistrikten. Detta visar, att kolen såsom bränsle blivit av allt
mer dominerande betydelse, allt eftersom vedpriserna
stigit. Då bränslekostnaderna utgöra bortåt hälften av
tillverkningskostnaderna för en del glasartiklar, förstår
man vikten av att bränslepriserna hållas så låga som
möjligt. Detta gäller dock endast i mindre grad
små-glastillverkningen, där arbetskostnaderna spela en
dominerande roll, varför också fabrikationen av
hushållsglas och finare glassorter, även i kolproducerande
länder, delvis hållit sig kvar i de ursprungliga, skogrika
distrikten. 1 Förenta staterna lämnar den naturliga
gasen ett bränsle, som på de flesta håll är långt
billigare än kolen. Också synes tillgången till dylik gas
vara den för lokaliseringen av glasindustrin avgörande
faktorn.

T. Hg.

Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden.

XXXIX.

Oscillerande torkapparat för spannmål.

Man har som bekant med omröringsanordning
försedda torkapparater, vid vilka torkgodset torkas under högt
vakuum med tillhjälp av i apparaten anordnade
upphettningsytor, vilka på samma gång tjäna som fördelnings-

(Forts. fr. nr 48.)
med torkapparaten genom en eller flera böjliga, med
densamma fast förbundna rörledningar. Genom en
oscillerande kringvridningsrörelse av torkapparaten ett eller
flera varv erhålles härvid den erforderliga omröringen,
på samma gång torkapparaten blir fullständigt tät, i
det att alla rörliga tätningar äro avlägsnade, så att
vakuumpumpen endast behöver avlägsna de ångor och
gaser, som utvecklas under torkningen.

Närstående figurer visa schematiskt en utföringsform

eller spridningsanordning för torkgodset och event.
uppdelar apparaten i flera avdelningar eller kamrar. Det
önskade vakuumet åstadkommes med en pump, som står
i förbindelse med apparaten genom en rörledning, och
omröringen åstadkommes medelst i apparaten anordnade
vingar, ändlösa skruvar el. dyl., vilka äro anbragta på
en axel, som kringvrides från apparatens utsida.
Erfarenheten har emellertid givit för handen, att en lufttät
lagring av axeln’ är synnerligen svår att
vidmakthålla, och har därför vakuumet icke kunnat hållas i
önskad grad.

En av A. E. Jonsson, Stockholm, gjord uppfinning
avser att på ett enkelt sätt avhjälpa nämnda olägenhet
därigenom, att torkapparaten anordnas vridbar genom
utvändig lagring samt att vakuumpumpen är förbunden

av en enligt uppfinningen utförd spannmålstorkare, i
fig. 1 sedd från sidan och i fig. 2 i tvärsektion.

Torkapparaten är utförd i form av en cylindrisk
behållare 1, vridbart lagrad på rullar 2. Den har icke
någon genomgående lagringsaxel, som försvårar
tätningen, och försättes i oscillerande svängningsrörelse med
tillhjälp av motorn 3, som tänkes vara automatiskt
om-kastbar på något känt sätt. Med 4 och 5 betecknas
kamrar, som matas med ånga, varmvatten eller annat
upp-hettningsfluidum genom den böjliga, med behållaren fast
förbundna rörledningen 6, medan det avkylda
upphett-ningsfluidet bortgår genom den ävenledes böjliga och
med behållaren fast förbundna ledningen 7.
Värmekamrarna äro sinsemellan förbundna så, att en effektiv
fördelning av värmet erhålles. Inmatnings- och uttapp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1925/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free