Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
INDUSTRI TIDNING EN NORDEN 422
görande åstadkoms av en del faktorer, som kunna anses
bestämmande för lämpligheten av en viss kokillform.
I avsikt att erhålla utbildning i laboratoriearbete har
en ingeniör anställd vid ett svenskt metallverk vistats
vid institutet och därvid utfört undersökningsarbete
rörande viss metod för hårclhetsbestämning.
Ett samarbete rörande vissa ganska djupliggande,
inom järnets metallurgi ofta uppträdande svårigheter
har på initiativ av ett järnverk igångsatts. Institutet
hyser förhoppningen att dylikt samarbete i allt större
grad skall komma att göra sig gällande. Det torde
kunna hava goda utsikter till åstadkommande av för
industrin viktiga resultat, i clet att den av institutet
speciellt representerade vetenskapliga utbildningen på
ett mycket lämpligt sätt kompletteras av den konkreta
erfarenhet, som vinnes vid det industriella arbetet,
vilket kan leda till ett klargörande meningsutbyte av
betydligt mera effektiv art än de vid ett speciellt uppdrag
meddelade korta instruktionerna.
Ett avsevärt antal uppdrag av den senare
beskaffenheten har emellertid successivt utförts vid institutet.
Dylika uppdrag hava exempelvis berört följande frågor:
olika egenskaper hos wolframtråd;
fastställande av zinkoxidens flyktighet under olika
betingelser;
vissa egenskaper hos dentallegeringar;
diverse hårdhetsförhållanden;
frågor rörande krympning;
ingående undersökning över magnetkärnor, utförda
för statens räkning;
korrosion av aluminiumlegeringar, av kopp ar legering,
kabelmantlar m. m.
Till dylika uppdrag kunna även räknas
kontrollerande prövning av en del för praktiken använda
instrument, såsom pyrometrar av ny konstruktion samt av
en för härdningsänclamål avsedd elektrisk ugn.
6. Fortsatt arbete.
I jämförelse med liknande institut och i betraktande
av förefintliga experimentella hjälpmedel äro de
resurser, som Metallografiska institutet disponerar med
avseende på vetenskapliga arbetskrafter beklagligtvis små,
varför några vidlyftiga, detaljerade arbetsprogram på
förhand knappast kunnat uppgöras, i synnerhet som
detta skulle försvåra möjligheten att utan längre
tidsutdräkt utföra sådant uppdragsarbete, som ovan
omnämnts, och som ofta kräver en snabb handläggning.
Emellertid har institutet f. n. i hög grad inriktats på
undersökningsarbete rörande rostfritt stål, en fråga som
ju är av stort aktuellt intresse alldeles särskilt för
svensk järnindustri, då denna ju alltmera torde tvingas
in på framställning av högförädlat material. För detta
ändamål har institutet mottagit särskilt anslag från
Jernkontoret, möjliggörande anställning av en assistent
speciellt för arbetet ifråga.
Det ligger institutet varmt om hjärtat, såsom delvis
framgår av det ovan anförda, att syssla även med andra
för praktiken viktiga problem, i den mån arbetskraft
härför kan disponeras.
För att verka i riktning mot ökad anslutning av
frivilliga arbetskrafter har institutet trätt i förbindelse
med Stockholms högskola för att därstädes ämnet
metallografi må kunna bliva ett ämne i licentiatexamen.
Detta har glädjande nog vunnit vederbörligt gillande
från myndigheternas sida; i samarbete med högskolan
ha examensfordringar uppgjorts, som snart nog väntas
bliva stadfästa. I samband härmed står att institutets
föreståndare åtagit sig ett mindre antal föreläsningar,
som stå öppna även för utomstående.
Ett annat från institutet utgånget initiativ var
bildandet av Svenska metallografförbundet (1921), vilket
befinner sig i glädjande utveckling.
Utom nyssnämnda anslag från Jernkontoret har
institutet, när det ser tillbaka på den gångna ticlen, att
med tacksamhet erinra om andra understöd. I främsta
rummet från statens sida: utan upplåtandet av lokaler
för verksamheten med åtföljande penninganslag skulle
institutet icke kunnat träda i verksamhet.
Tack vare Jernkontorets och Stockholms högskolas,
de initiativtagande institutionernas, varma och även
ekonomiskt offervilliga intresse har saken förts framåt.
Metallografiska institutets stiftelse är ju emellertid den
framför allt bärande kraften, till vilken nu också
institutets tacksamhet framför allt koncentrerar sig.
Då nu för en större del av stiftelsens årligt
betalande medlemmar den utlovade 5-årsperioden utgår, är
det institutets livliga förhoppning att kunna påräkna
förnyad och ökad anslutning, för att icke institutet skall
behöva göra beklagliga inskränkningar i sin
verksamhet.
Att trots anspråkslösheten i institutets tillgängliga
anslag vissa mera krävande arbeten kunnat komma till
utförande, beror på det ytterligare stöd, som erhållits
för bestämda uppgifter. Institutet står även i detta
avseende i tacksamhetsskuld till Jernkontoret, samt till
Ingeniörsvetenskapsakademien, Vetenskapsakademien
och Längmanska fonden samt till The Iron and Steel
Institute, som genom anslag till vissa ändamål i hög
grad befordrat dess arbete.
Haagkonferensen 192 5.
Revision av konventionen angående industriellt rättsskydd.
Av generaldirektör E. O. J. Björklund.
(Slut fr. föreg, nr.)
Art. 7, 7 bis, 8 och 9.
Dessa artiklar hava i sak bibehållits oförändrade.
Art. 10.
I denna artikel voro vissa ändringar ifrågasatta; men
resultatet blev att densamma bibehölls i sin nuvarande
avfattning, allenast med upptagande i paragrafen
såsom ursprungsbeteckning jämväl av namnet å ett visst
land och med en mera oväsentlig ändring i fråga om
målsägare.
Art. 10 bis.
Denna artikel avser bekämpandet av illojal
konkurrens och har f. n. följande lydelse:
»Samtliga kontraherande länder tillförbinda sig
(s’en-gagent) att tillförsäkra dem, vilka tillhöra något
uni-onslancl, verksamt skydd mot illojal konkurrens.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
