Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NIN G E N NORDEN
5
exempel —• blir det emellertid icke så mycket som
vinnes, om avsatsningen ej får vidtaga längre ned mot
gatuplanet. Principiellt riktigt synes vara att man
börjar därmed redan på en höjd över gatan, som
motsvarar den ursprungliga hushöjden, när gatan anlades.
Skyskrapans berättigande såsom byggnadsform, där
massor av människor måste hava sin vistelse, måste
man erkänna —- inför faktiskt rådande förhållanden.
Men erfarenheterna i USA ge tydligt vid handen, att
skyskrapan såsom gatuhus i vanlig mening, dvs såsom
byggd den ena omedelbart intill den andra och å
ömse sidor längs gatan, bör utdömas. Dess enda
användbara form är tornbyggnaden, fristående och
dimensionerad alltifrån basen räknat inom rimliga
proportioner till omgivande gators bredd.
Vid tillämpning på svenska förhållanden kommer
man naturligtvis ej i delo med så svåra problem som
dem i Amerika. Stockholm företer icke några
nämnvärt elakartade tendenser till anhopning av
affärslägenheter. Det enda område, som man för närvarande
härutinnan kan behöva hålla ögonen på, är distriktet
mellan Vasagatan och Nybroviken—Birgerjarlsgatan,
där de båda Kungstornen resa sig som ett par
blygsamma men arkitektoniskt välskapade representanter
för de modärna mångvåningshusen. Möjligen kan det
i en framtid bli nödvändigt att se synnerligen noga opp
med högbyggnadsprojekt i Gamla staden — vilken ju
i vissa avseenden motsvarar New Yorks affärsdistrikt
på nedre Manhattan. Huvudsaken är, att ingen s. k.
skyskrapa medgives utan att den blir fullt
tillfredsställande i hygieniska avseenden — detta icke blott för
byggnadens egna eller temporära invånare utan också
för alla, som hava sin vistelse i de närmaste
grannbygg-naderna. Chr. Syliccm.
Remskiva med föränderlig diameter.
En remskiva med diametern automatiskt föränderlig,
allt efter variationerna i belastningen, har konstruerats
av amerikanen F. H. Sleeper.
Uppfinningen avser särskilt en drivande skiva för
remdrift så anordnad, att, när den överförda lasten
ökas, remskivans diameter minskas, så att hastigheten
reduceras, och när belastningen minskas, skivans
diameter ökas och därmed hastigheten på den axel, till
vilken kraften överföres medelst densamma. Eller ock
avses en driven remsldva konstruerad i huvudsak på
samma sätt men så anordnad, att, när
vridningsmomentet på dess axel ökas, skivans diameter ökas, så att
dess hastighet avtager och vice versa.
I vidstående fig. 1—4 visas uppfinningen tillämpad
på en driven remskiva A. I denna form är på den
drivna axeln 10 fastkilat navet i en plan skiva 11.
Denna är försedd med ett antal slitsar 12, placerade så,
att de bilda lika stora bestämda vinklar med radier
dragna genom dem.
På axeln är remskivans nav 13 vridbart anbragt.
Detta är avsett att förbindas med axeln blott genom
skivan 11. Det stöder mot en stoppring 14, som är fäst
på axeln och är försedd med ett antal radiella gejder
15, vardera bildad av två parallella flänsar eller
utsprång 16. Vid ändarna av dessa gejder äro visade
utskärningar 17 för i det följande angivet ändamål.
Ett antal glidstycken 18 äro anordnade förskjutbara
i gejderna 15. Vart och ett av dessa glidstycken är för-
Reflexioner till slagruteproblemet.
Utav vad som framkommit i denna sak genom talrika
försök av omdömesgilla personer måste allt »slagrutan»
inrangeras bland de förnuftsenliga problemen. Det ligger
nära till hands att antaga, att människan härvidlag är
ön radiomottagare resp. förstärkare. Den pulserande
vattenströmmen i jorden alstrar t. ex. svaga elektriska
strömmar med åtföljande magnetiska fält, vars
våglängder överensstämma med vissa människor som mottagare.
Under det att dessa sålunda påverkas, förnimma andra,
som fordra andra våglängder, ingenting.
Människokroppen förmår givetvis att förstärka eller på annat sätt
fortplanta en förstärkt ström till klykan, varvid i denna
torde bildas ett magnetfält med åtföljande strömmar,
som samverka med vattenströmmarna i jorden.
Hrr radioexperter torde därför vara de rätta männen
att konstruera ett instrument för ändamålet. Vid
eventuella experiment kanske vore bäst använda en person,
som själv är indifferent för slagrutan.
•/. Hjalmar Sandberg.
sett med rembanesektion 19, som är utförd i ett stycke
med resp. glidstycke, och dessa sektioner bilda
tillsamman remskivans rembana. Glidstyckena äro placerade
i gejderna på så sätt, att de kunna förskjuta sig radiellt
i dessa för ökning och minskning av remskivans
diameter. Vartdera glidstycket är försett med en tapp 20,
på vilken en rulle 21 är vridbart anbragt. Antalet
»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
