Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
I N D O STR I T I DN I NGEN NORDEN
vilken elektroden 27 är förskjutbar i vertikal led. I
denna öppning finnes en avkylningsanordning 28, som
skiljer elektroden från väggarna. Denna kylanordning
består, såsom visas i fig. 3, av en grupp deflektorer
eller koner av metall eller annat mot värme
motståndskraftigt material med toppen nedåt. Den översta ringen
eller könen 29 har en utvändig fläns 30. som skjuter ut
över manteln 24 och är skild från denna genom en
isolerande ring 31. En krage 32 är anordnad vid inre
omkretsen av den översta könen och bildar en vertikal
lagring för elektroden. Denna krage passar tätt
omkring elektroden och tjänar till att minska avgången
av gaser, som här tillföras ugnen. I stället för kragen
kan en serie packningsringar användas, vilka ligga an
mot elektroden och vila på könen. Ett antal stänger 33
hänga ned från flänsen och sluta med de inåtböjda
ändarna 34. Dessa ändar äro fästa vid den nedersta könen
i gruppen och tjäna således till att uppbära alla konerna
och hindra dem från att röra sig i förhållande till
varandra. Taket befinner sig på något avstånd från
stängerna och konerna, såsom visas i fig. 3.
Alla konerna utom den översta äro försedda med en
vertikal fläns 35 och perforerade, såsom visas vid 36.
Ett isolerat inlopp 37 är förbundet med
gastillförsel-ledningen och tillför en gasström under den översta
könen 29. Denna gas passerar mellan konerna och föres
i riktning nedåt runt elektroden.
Elektroden 27 hänger ned genom öppningen i taket
med nedre änden nära ytan av den smälta metallen på
bottnen 21. En lämplig elektrisk ström passerar från
elektroden genom smältan, så att denna bildar en del
av strömkretsen. Såsom visas i fig. 1 kan denna
strömkrets omfatta en elektrod, den smälta metallen och den
andra elektroden, genom vilken strömmen återgår till
strömkällan. Elektroderna äro isolerade från ugnstaket
med tillhjälp av ringarna 31.
Kylmediet, som genom inloppet 37 inkommer i
mellanrummet mellan den översta könen 29 och den
närmast underliggande könen 28’, strömmar dels mot
elektrodens yta och följer denna nedåt mot ytan av den
smälta metallen och dels genom hålen 36 i könen 28’
till nästa deflektormellanrum, varifrån kylmediet på
samma sätt strömmar dels mot och nedåt utefter
elektroden och dels till nästföljande deflektorrum osv,
varvid dock en viss blandning och utjämning i de olika
d ef lektorrummen sker av de utefter elektroden och ge-
nom perforeringshålen nedåt strömmande delarna av
kylmediet, så att detta håller elektroden och
deflektorerna någorlunda likformigt avkylda. Samtidigt riktas
även kylmedium från kanalerna 25 genom det
perforerade koniska taket 22, i vars topp
deflektoranordnin-gen är anbragt, in i ugnsrummet mot elektroden och
bidrager till att kyla denna. Härunder upphettas
av-kylningsgaserna och passera över den smälta metallens
yta samt avgå antingen till retorten 5 eller till tornet 14.
Den relativa mängd av avkylningsgaser, som
passerar genom de olika konerna, kan regleras efter önskan,
och utom hålen 36 kunna särskilda kanaler anordnas
för att föra nya gaser direkt i beröring med de nedre
konerna.
De gaser, som i första hand användas för
avkylningen på ovan angivna sätt, äro koloxid, kolsyra,
vattenånga eller en blandning av dessa. Dessa kunna
framställas särskilt för sig eller uttagas från andra stadier
i den metallurgiska processen. Under dessa gasers
passage genom den smälta metallen underkastas de
ytterligare reduktion, där sådan kan förekomma. Gaserna,
som avgå från ugnen 19, passera uppåt genom tornet
14. Detta innehåller en massa av starkt upphettad koks
eller annat bränsle, infört genom
beskickningsanordnin-gen 18. Då gaserna passera detta material förbättras de
yterligare och föras från utloppet 17 för behandling
av malmerna.
Gaserna från ugnsenheten 20 gå uppåt genom
retorten, som innehåller metall, lägre metalloxider, kol och
lämpligt flussmedel. I denna retort utföres reduktionen
av metallen, medan de inkommande gaserna kunna tjäna
till att reducera och påverka materialet vid sin
uppåtgående rörelse. Metallen absorberas av det smälta badet,
medan gaserna passera nedåt mellan väggarna 12 och 9.
Därefter passera de genom öppningen 10 och reduceras
genom kontakt med metallen och kol i nämnda bad.
Av det anförda framgår, säger uppfinnaren i
beskrivningen till sv. patentet nr 60064, att en ny
elektrisk ugn erhållits, i vilken metall kan smältas och
upphettas under stor värmebesparing på grund av
gasernas inre väg genom ugnskonstruktionens väggar och
tak, vilka delar följaktligen hindras från att förstöras
genom hög temperatur. Dessutom minskas det skadliga
avvikandet av ugnsgaser genom den öppning, varigenom
elektroden är införd.
K. Nn.
Automatisk styrning av fartyg.
Av byrådirektör Erik Kuylenstierna.
Föredrag i Stockholms Allmänna Teknikerförbund den 27 nov. 1925.
En anordning för automatisk styrning av fartyg
exploateras av den bekanta firman Anschütz & Co. i Kiel;
uppfinnaren är en tysk ingenjör M. Schiller.
Man har redan föreslagit, säger hr Schuler, att med
hjälp av magnetkompass eller gyroskop automatiskt
styra fartyg eller hålla dem i önskad kurs, därigenom
att kompassen eller gyroskopet, så snart avvikelse från
kursen inträffar, inkopplar ett drivorgan, medelst
vilket rodret kan läggas om. Dessa anordningar lära dock
vara ganska bristfälliga så till vida, att, vid
drivorganets inkoppling, t. ex. genom slutandet av elektrisk
strömkrets mellan en på kompassen eller gyroskopet
anordnad kontakt och en å fartyget fast anordnad
motkontakt, rodret lägges om till ett motsatt
ytterläge mot det, fartygets gir bibragt detsamma, och
kvarstannar i detta ytterläge, tills drivorganet, vid
fartygets återinträde i den rätta kursriktningen, åter
frånkopplas, och rodret återgår till meclelläget. Omedelbart
innan fartyget inriktats i den bestämda kursen, står
rodret därför kvar i sitt erhållna ytterläge och meddelar
fartyget en kursavvikning, motsatt den förra, så att
fartyget kommer att få en slags pendelrörelse, alldeles som
en kanot, med ganska betydande utslag, innan det
återtar rätt kursriktning.
Den uppfinning, för vilken nu skall i korthet
redogöras, avser att överkomma antydda olägenheter, vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
