Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
INDüSTRITI DNINGEN NORDEN
fysiskt och andligen, av legioner av arbetare och
hantverkare av alla slag? Ha de icke hämtat styrkan av
sina ingivelser av det liv som omgav dem?» ––-
»Varje ny uppfinning är en syntes, ett resultat av
tusen föregående uppfinningar på mekanikens och
industrins oändliga fält.
Vetenskap och industri, kunskaper och tillämpning,
upptäckt och det praktiska utförandet, som leder till
nya upptäckter, hjärnarbete och kroppsarbete, tanke
och händernas verk, allt äger sammanhang.
Varje upptäckt, varje framsteg, varje förstorande av
den mänskliga rikedomen, har sitt ursprung i det
förflutnas och det närvarandes samfällda kroppsliga och
andliga arbete.»
Först och främst torde emellertid förmågan att
åstadkomma uppfinningar kunna härledas från de
naturgåvor eller drifter, som äro nedlagda hos människorna
i olika grad, allt efter den ras de tillhöra. Att döma
av de synliga resultaten är det otvivelaktigt den vita
rasen, som i detta fall är den avgjort dominerande
framför någon annan och detta torde säkerligen bero på
rent biologiska olikheter raserna emellan.
Men att även färgade raser i hög grad besuttit
uppfinnareförmåga, konstnärlig och vetenskaplig läggning,
därpå giva de spanska araberna, eller morerna, ett
lysande exempel.
Under en tid, då européerna levde ett ytterst
primitivt liv, hade morerna i Spanien byggt upp stora
stadssamhällen med storartade palats och
trädgårdsanläggningar. Staden Cordovas längsta gata var 1 % svensk
mil lång, stensatt och försedd med gatubelysning 700
år förr än gatubelysning infördes i London.
Springbrunnar och vattenkaskader avkylde luften och i husen
funnos metallrörledningar för varmt och kallt vatten.
Araberna voro kemins grundläggare. Ebu Iunis var
den förste som använde pendeln som tidmätare. Under
en tid då påvestolen i Rom vidhöll och dekreterade att
jorden var platt, använde araberna jordgloben och hade
bestämt ekliptikans lutning och jordklotets storlek,
genom uppmätning av en grad på Röda havets kust.
Atmosfärens tryck kände araberna före Torricelli, och
Alhazen hade före Newton upptäckt tyngdkraften,
ehu-re han begick det misstaget att antaga det vara en
jordisk i stället för en universell kraft, samt låter
avtagandet förhålla sig som avståndet i stället för
kvadraten på avståndet.
De s. k. arabiska siffrorna, denna oerhört
betydelsefulla och beundransvärda uppfinning, uppfanns av
indierna, men användes av araberna, som omkring år
1000 överförde bruket därav till Italien. Med varje
moské var en skola förenad, där de fattigas barn fingo
lära sig läsa och skriva, medan de förmögnas barn hade
tillgång till högskolor och akademier.
Dessa och tusentals andra exempel, som skulle kunna
framdragas, visa såväl att araberna besutto en hög grad
av vetenskaplig läggning och uppfinnareförmåga, som
också vad en senare tid har att tacka dem för, som
föregångare, såväl i det ena som det andra_ hänseendet.
Otvivelaktigt har också den gula rasen frambragt
en mångfald av uppfinningar, vilket deras uråldriga
kultur vittnar om. Krutet, kompassen och
boktryckerikonsten torde vara de mest kända bland dessa, och som
en kuriositet torde böra nämnas, att Marco Polo i sina
resebeskrivningar från Mongoliet och Kina från
1200-talet talar om bland annat stenar, som användas till
bränsle (stenkol), tyg som icke kunde brinna, om man
håller det i elden (asbest) och sedlar tryckta på papper,
utgivna av Kublai Khan, vilka i Mongoliet och Kina
voro i lika värde med guld. Allt detta bär vittne om
att arvet från den ena till den andra rasen och
tidsåldern är stort och att någon orsak till förhävelse ej
finnes för arvtagarna. Däremot torde det kunna sägas,
att arvtagarna, européerna, väl tillvaratagit arvet och
i oerhörd och oanad grad förstått att föröka det.
Slutligen må det framhållas, att en uppfinnings nytta
eller välsignelse i första hand beror av den nytta, eller
verkliga fördel, som människorna själva förstå att
draga därav.
Nästan alltid är en verkligt epokgörande uppfinning
till skada för ett fåtal, men till nytta för det stora
flertalet. När de verkligt stora uppfinningarna
spinnmaskinen och vävmaskinen kommo till användning,
resulterade detta att börja med uti, att å ena sidan
tusentals skickliga liandspinnare och vävare, som välbärgade
suttit i sina egna hem i England och där drivit sitt
hantverk, på kort tid ruinerades och fingo söka tjänst
som lönearbetare på fabrikerna. Å andra sidan
tvingades tusentals små barn från 8 års ålder och uppåt in
i fabrikernas osunda förhållanden, mot en oskälig lön
och med en omänsklig arbetstid, som på få år ödelade
deras hälsa och liv. Historien om uppfinningarnas
exploatering är tyvärr fylld av liknande relationer, men
så småningom hava förhållandena förbättrats och det
är att hoppas, att mänskligheten en dag skall lära sig
att till allas fördel, men ingens skada, nyttiggöra sina
uppfinningar.
När man emellertid i våra dagar tänker på vilket
slöseri med material och kraft, som en del uppfinningar
resulterat i, förstår man, att ännu hava människorna
mycket att lära, innan de rätt förstå att bruka sina
uppfinningar.
Tag t. ex. automobilen, en av nutidens bästa
skapelser, beundransvärd i sina detaljer, skapad som den är
av en mångfald samverkande genialiska uppfinningar.
Skall en person nu låta förflytta sig med en
drosk-automobil, som exempelvis väger 1 800 kg och har en
motor, som utvecklar 20 à 30 hkr, så synes det vara
ett oerhört slöseri att behöva släpa med sig en död
vikt av 1 800 kg för att förflytta en person som väger
80 kg och som, om han går, utvecklar högst V10 hkr.
Ett annat exempel erbjuder tryckpressens användning.
Genom den beundransvärda rotationstryckpressen har
det blivit möjligt att på oerhört kort tid åstadkomma
jätteupplagor av tryckalster. Följden har bland annat
blivit, att tidningarnas storlek och innehåll alltmera
utökats, så att, för det första, genom så småningom
inrotad vana, tidningsläsningen uttränger läsningen av
verkligt goda böcker, och för det andra den år från år
ökade konsumtionen av tidningspapper slutligen
kommer att skövla skogen på dess pappersved.
Liksom automobilen givit upphov till ett vansinnigt
slöseri med en kraftkälla (bensin), som inom
överskådlig framtid kan hava utsinat, om utvecklingen fortgår
i samma tempo som nu, så har också tryckpressen,
andens verktyg, givit upphov till ett slöseri, som
liksom allt oförnuftigt utnyttjande av naturens håvor en
dag kommer att tvinga till återhållsamhet.
Tusentals exempel kunna framdragas på liknande
eller andra förhållanden, där slöseri och onödig, eller
rent av skadlig, konsumtion av artiklar framkallats
genom av uppfinningar betingat billigt framställningssätt.
När den dagen kommer, att mänskligheten lärt sig
att rätt bruka och använda sina uppfinningar, då först
komma dessa till sin fulla nytta för samhället och för
den enskilde, och då först komma uppfinningarna till
sitt rätta värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
