Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
INDüSTRITI DNINGEN NORDEN
Genomsnittslön 19 2 5
per månad jan. febr. mars april maj
i guldrubel .... 60,36 60,44 61,12 62,38 63,89
i vararnbel enligt marknadspris . . 33,10 32,94 32,64 33,37 34,12
Lönedifferenserna olika industrigrenar emellan
framgå av följande tablå, avseende mars 1925:
guldrubel
metallindustri . . . 69,66
träförädlingsindustri . . 55,19
textilindustri . . . 44,45
beklädnadsindustri . . . 46,51
läderindustri . . . 69,45
guldrubel
kemisk industri.....66,03
livsmedelsindustri .... 56,21
tobaksindnstri......52,58
pappersindustri.....58,35
grafisk industri • . . . . 63,54
Att få en adekvat jämförelse till stånd mellan
nuvarande löner och förkrigslöner torde vara utomordentligt
svårt. Från opartiskt håll gjorda beräkningar hava
emellertid kommit till det resultat, att den månatliga
medellönen för kvalificerade arbetare i maj 1925 skulle
motsvara 80 % av medellönen år 1913. Härvid har dock
icke tagits hänsyn till att en del arbetare numera hava
förmåner i form av billig hyra m. m., vilket i någon
mån inverkar höjande på den nuvarande reallönen.
Vid ackordsarbete, som sedan något mer än ett år
tillbaka är infört i åtskilliga statstruster, kunna
lönerna ofta ökas med 50 % och i några fall med mer än
100 %. Vissa högt kvalificerade arbetare (icke
utlänningar) kunna förtjäna ända till 20 rubel per dag. I
gummifabriken »Krasny Treugolnik» erhålla
kvalificerade arbetare i medeltal per ackord 6—8 rubel och
minst 5 rubel. Ovanstående gäller emellertid endast
vissa enstaka kategorier, omfattande ett ytterst litet
procenttal arbetare.
Såvitt bekant utbetalas lönerna numera regelbundet,
i olikhet med vad tidigare var fallet.
(Enl. Soc. Medd.)
»Al itering» av järn.
Firman Fried. Krupps försöksanstalt i Essen har
sedan flera år använt ett förfaringssätt att framställa
värmebeständiga överdrag på järn genom s. k. alitering.
Principen för förfaringssättet är att man låter
aluminium diffundera flera millimeter djupt in i järnets yta
och därigenom åstadkommer ett ytlager av en
järn-aluminiumlegering, som har en , utomordentlig täthet
och godhet. Detta lager är mycket värmebeständigt
och har en hög smältpunkt, så att en avsmältning vid
användningen icke är att befara. Under inverkan av
höga värmegrader överdrager sig ytan med en fin, grå
till brun hinna av lerjord, som man icke bör avlägsna,
enär den förhindrar luftsyrets tillträde till metallytan.
Detta aliteringsförfarande skyddar järnföremålen
fullständigt mot förbränning. Hållfastheten hos aliterade
föremål är densamma som kärnans. Man kan alitera
såväl kolstål av olika sammansättning som stålgöt,
tempergöt, specialstål, nickel, koppar och mässing. För
gjutjärn kan sättet icke användas. För specialändamål
rekommenderar Krupp sina höglegerade kromnickelstål
och kromnickeljärnlegeringar, vilkas alitering visat sig
mycket fördelaktig.
Jämför man livslängden hos föremål av aliterat
järn, så erhåller man ungefär följande tal:
vid 850° C 50 à 20 gånger
» 900° C 15 å 20
» 1000° C 8 à 6 »
» 1100° C 4 »
» 1200° C 3 »
En bearbetning av aliterade föremål är icke bra för
skyddslagret och bör därför undvikas. Måste man i
undantagsfall bearbeta ställen, som icke utsättas för
elden, så skyddar man dessa på förhand mot aluminiets
inträngande.
(Efter Die Umschau.) II. W.
Den svenska elektroindustrins standardisering.
(Ur Svenska industrins standardiseringskommissions senaste årsredogörelse [1924].
Standardiseringsarbetet inom det elektriska området,
som upptogs i mera organiserad form år 1919, då den
Elektriska standardiseringskommittén (ESK) bildades,
har under år 1924 fortgått, ehuru arbetet av brist på
erforderliga medel blivit i avsevärd grad hämmat.
Elektriska standardiseringskommittén hör närmast
under Sveriges elektroindustriförening och är
sammansatt av representanter för nämnda förening samt för
Svenska teknologföreningen,
Elektricitetsverksföreningen och Elektriska entreprenörföreningen ävensom för
Vattenfallsstyrelsen, Järnvägsstyrelsens elektrotekniska
byrå och Kommerskollegii elektriska inspektion.
Sekreterare i kommittén är Elektroindustriföreningens
ombudsman. —
Kommitténs standardiseringsarbete har bedrivits
genom särskilda utskott, såsom för transformatorer, för
elektriska tröskvagnar, för installationsapparater, för
jordkablar, för elektriskt banmaterial, för kok- och
värmeapparater, för kontakter, för isolerade ledningar, mfl.
1 Motsvarande redogörelse avs. Maskinindustrin, se Ind. Norden
1925. nr 4(1. Red.
Elektroindustriföreningen har meddelat följande
rörande den verksamhet, som under senare tid bedrivits
inom vissa av dessa utskott.
Utskottet för isolerade ledningar har främst i och för
komplettering av de tidigare utarbetade
ledningsnormerna varit sysselsatt med utarbetandet av
leveransföreskrifter för gummi i gummiisolerade ledningar.
Sedan ett förslag härtill framkommit och underställts
Statens provningsanstalt för yttrande, har detsamma
numera efter av sistnämnda institution föreslagna
jämkningar godkänts av fabrikanterna och kommer att
tillställas Elektriska standardiseringskommittén för
prövning för att sedan kunna framläggas till definitivt
fastställande. Parallellt härmed har utskottet underkastat
de tidigare fastställda »Normer för isolerade ledningar»
en ingående revision på grundval av de erfarenheter,
som vunnits under de fyra år, normerna varit i
användning. Denna revision har motiverats icke minst av den
tekniska utvecklingen inom ledningsområdet, som
skapat ett behov av nya utföringsformer för isolerade led-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
