Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NIN G E N NORDEN
69
hos arbetsgivare, vilka angivit arbetstillgången såsom
mer än medelgod, medan 34 % haft medelgod och 28 %
mindre än medelgod arbetstillgång. Motsvarande siffror
för närmast föregående kvartal voro resp. 37, 36 och
27 samt för fjärde kvartalet 1924 resp. 35, 34 och 31.
Under det att siffrorna för tredje och fjärde kvartalen
1925 sålunda uppvisa samma jämviktsläge — de
rapporterade förbättringarna och försämringarna uppväga
varandra —• synes läget i jämförelse med sista
kvartalet 1924 ha förskjutits i gynnsam riktning.
Studerar man siffrorna inom de olika
huvudgrupperna, finner man, att gruppen malmbrytning och
metallindustri såsom helhet visade en stegrad arbetstillgång.
Den bransch, som kraftigast bidrog härtill, var
verkstadsindustrin. Tillverkningen av
lantbruksmaskiner gynnades av jordbrukets ökade köpkraft till följd
av den goda skörden, men även andra grenar av
produktionen på hemmamarknaden hade god avsättning. Den
elektromekaniska industrin hade
förbättrats sedan föregående kvartal, och här liksom vid de
mekaniska verkstäderna rådde i viss mån brist å
yrkes-kunnig arbetskraft. En annan bransch med stigande
konjunkturer var malmbrytningen, där läget
förbättrats både i förhållande till föregående kvartal
och motsvarande tid året förut. Försämrad ställning
förelåg däremot vid malm förädlingsverk och
järnmanufaktur samt vid skeppsvarv;
försämringen i sistnämnda fallet syntes dock endast ha
säsongprägel.
Inom jord- och stenindustrin märktes framför allt den
fortsatta minskningen av arbetstillgången vid
stenbrott och stenhuggerier, där avsättningen
på utlandet nästan omöjliggjorts. Torvindustrin
undergick sin av årstiden betingade inskränkning,
vilket även var fallet med kalkbrotten och
kalk-bruken. Däremot rapporterade glasbruken
stigande tillgång å arbete.
Trävaruindustrin karakteriserades till huvudsaklig
del av sågverkens dåliga marknadsläge, som
verkade hämmande på sysselsättningsmöjligheterna.
Omdömena om arbetstillgångens storlek grupperade sig
visserligen kring medelgod, men rapporterna utvisade dock
tydlig försämring gentemot tidigare siffror, utan att
man vågade ånge situationen såsom enbart tillfälligt
försämrad.
Gruppen pappers- och grafisk industri intager sedan
lång tid den främsta platsen i fråga om fördelaktig
arbetstillgång, och även under fjärde kvartalet var
ställningen mycket gynnsam. I första hand gällde detta
trämassefabrikerna, men även
pappersbruken hade goda tider. Bokbinderier och
boktryckerier angåvo som vanligt årets sista
kvartal såsom det bästa, och ställvis rapporterades brist
å arbetskraft.
Livsmedelsindustrin, som ständigt arbetar med
tryggad arbetstillgång, drives alltid med stegrad intensitet
under julkvartalet till följd av den då ökade
omsättningen. Bagerierna klagade dock på sina håll
över minskad försäljning till följd av gällande
arbetstidsbestämmelser, som ansågos förhindra
produktionsapparatens fulla utnyttjande.
Sockerfabrikernas högsäsong inträdde som vanligt vid tiden för
sockerbetsskörden, och då denna var ovanligt rik under
det gångna året, erbjöd industrin god sysselsättning.
Textil- och beklädnadsindustrin, som tidigare under
året måst inskränka driften till följd av reducerade
avsättningsmöjligheter, speciellt berörande 1 i n n e-, j
u-t e- och trikåbranscherna, utökade under
kvartalet sin tidigare reducerade arbetstid. Medan endast
57 % av textilarbetarna vid juni månads början hade
48 timmars arbetsvecka, hade denna siffra i december
höjts till 92 %, varför läget numera ansågs ha återtagit
sin normala prägel. Skrädderi- och
sömnadsfacket arbetade under sedvanliga relativt
gynnsamma betingelser.
I likhet med textilindustrin hade läder-, hår- och
gummivarubranschen tidigare rapporterat försämrad
arbetstillgång, men under senare delen av året inträdde
även här en avsevärd förbättring, troligen en följd av
bl. a. lantbrukets gynnsammare läge, som stimulerade
omsättningen. Detta gällde i första hand läder- och
skoindustrierna, medan
gummivaruindu-s t r i n delvis kom i efterhand.
Den kemisk-tekniska industrin arbetade alltjämt med
gynnsamma konjunkturer.
Konstgödningsfabrikernas avsättning ökades som vanligt i
samband med höstbruket å jorden. Säsongförbättring
förelåg även vid ljus-, tvål- och oljefabrikerna
till följd av vintermånadernas, speciellt julmarknadens,
ökade efterfrågan å hithörande produkter.
’Till Tekniska museet har av hr Olof Reich
överlämnats en samling intressanta och tekniskt-historiskt
värdefulla föremål från sulfitmetodens uppfinnare Karl
Daniel Ekmans laboratorium i Northfleet, Kent,
England. Föremålen utgöras av
modeller till
förstlingsapparater och annat
laboratorietillbehör. Närstående
bilder återge ett par av
apparaterna. Den till vänster
visar en experimentkokare för
sulfitmassa, den till höger
en
papperskriteringsma-skin, båda konstruerade av
Ekman. De övriga
apparaterna äro ett par
papperskvarnar, en filtpress
och några maskiner för
provning av papper. I mu-
seets samlingar finnes förut en samling prover av
papper, tillverkat av den första sulfitträmassan som
Ekman framställde vid Bergviks trämassefabrik i
Hälsingland. Hr
Reich har även
skänkt museet en
del av Ekmans
skisser till
fabriksanläggningar. — K. D.
Ekman (f. 1845, d.
1904) var
smålänning (Kalmar)
och vistades efter
1879 mest i
England samt anlade
där ävensom i
Frankrike och
Italien åskilliga
sulfitfabriker.
Fig. 1. Ekmans roterande
sulfitkokare, modell.
Fig. 2. Ekmans maskin för kritering av
papper, modell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
