Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NIN G E N NORDEN
135
milj. kbm till pappersved. Därtill kommer, att stora
mängder pappersved gå till spillo i skogarna samt
genom skogseldar m. m.
Beträffande skogseldarna så uppskattas den årliga
förlusten härigenom till mellan 18—22 milj. kbm per
år. Den ojämförligt största delen av dessa förluster
äger rum på de exploaterbara områdena. Skadorna
genom insekter och förruttnelse m. m. äro svåra att
bedöma, men torde kunna uppskattas till samma belopp,
som de kvantiteter, som förstöras av eld.
Totala årliga kvantiteten pappersved, som går till
spillo, torde alltså kunna uppskattas till cirka 70 milj.
kbm. Om detta fortsätter kommer den kvantitet
pappersved, som finnes tillgänglig för industriellt bruk,
att vara utnyttjad på mindre än 30 år, vilken tidrymd
utgör en alltför kort omloppstid även för pappersved.
Härav följer, att upp till närvarande tid har Canada
levt på sitt skogskapital. Kommissionen uppskattar,
att endast 27 proc. av urskogsbestånden finnas kvar,
13 proc. har avverkats för industriellt bruk och 60 proc,
blivit förstörda, huvudsakligen av skogseldar, men
även för att lämna plats för jordbruket.
Man måste räkna med en alltjämt ökad efterfrågan
för pappersved. Avverkningen i U. S. A. av
pappersved har ökat med 1 870 000 kbm sedan 1909, under
det att Canadas ökning i den årliga avverkningen
under de senaste 17 åren har stigit med i runt tal
765 000 kbm per år. På grund av de stora
utbyggnader, som företagits eller för närvarande pågå, synes
ökningen bliva ännu mera påskyndad, och om den
skall fortgå i samma omfattning, som under de senaste
17 åren, skulle den årliga avverkningen år 1930
uppgå till 21 100 000 kbm och år 1940 till 28 700 000 kbm.
Emellertid har Canada tillräckligt stora
skogsområden för att möta den ökade efterfrågan på
pappersved, om endast återväxten skötes på ett rationellt sätt.
Man beräknar, att vid en årlig tillväxt av endast 17V2
kbf per har, skulle denna tillväxt vara tillräcklig för
det nuvarande industriella behovet i Canada,
Därför är enda medlet att undvika pappersvedbrist
att på ett rationellt sätt sköta återväxten. Sker ej detta
torde ställningen inom en ej alltför avlägsen framtid
bliva prekär. (Sv. Pappersmassetidn.)
Standardisering av ritningsformat.
(Slut fr. sid. 131.)
Vid ny- eller omorganisation av ritkontoren behöver
numera ingen undersöka vilka format som äro
förhärskande, ty som formatfrågan f. n. ligger till i hela
världen, torde väl ingen för framtiden ett ögonblick
betvivla att några andra standardformat än de
internationella numera äro uteslutna, icke endast för ritningar,
utan för affärsbrev, handlingar, prospekt, blanketter,
kartotekkort, kuvert etc. Därigenom erhålles en logisk,
med matematisk noggrannhet överensstämmande
formatserie, medförande stora förenklingar och besparingar.
De standardiserade pappersformaten äro som bekant
indelade uti serierna A, B, C och D. Serien A är under
alla omständigheter att föredraga. För exempelvis
kuvert kommer bl. a. C-serien till användning.
Ritningsformaten ligga samtliga i A-serien.
Sidoförhållandet hos alla formaten är 1: Vy, alltså lika med
förhållandet mellan sidan och diagonalen i en kvadrat.
Grundformatet betecknas AO, vars yta är - 1 kvm.
Med nämnda sidoförhållande erhålles formatet 841 x
Fig. 1.
1189. De olika formaten inom en serie erhållas genom
upprepad halvering ur seriens största format, Alla
format bliva geometriskt likformiga, (Fig. 1.)
Genom normering av ritningstryck och fastställande
av allmänt förekommande stycklistor möjliggöres att
hålla färdigskurna och färdigtryckta ritningsblanketter
Fig. 2.
i lager. (Fig. 2.) Därigenom besparas det för varje
ny ritning återkommande arbetet med uppritandet av
randen, stycklistan och textningen, samt varje förlust
av materiel, som annars uppkommer vid användningen
av rullar. Kitningsblanketterna kunna utföras å
papper eller väv.
Format Serie A AO A 1 A 2 ! A 3 A 4 A 5 A 6
Skuren
grundritning och ljuskopia (färdigformat) 841 x 1189 594 x 841 420 x 594 297 x 420 210 x 297 148 x 210 105 x 148
Stycklistans
avstånd från
kopians kant 10 10 10 10 5 5 5
Oskuret format 880 x 1230 625 x 830 625 x 880 450 x 625 330 x 450 240 x 330 165 x 240 120 x 165
Formaten gälla för alla slag av tekniska ritningar,
tryckta ritningar, tryckta måttskisser,
ritningsblanketter, standardtabeller och normblad. Bladen kunna
användas i horisontal- eller vertikalled. Enhetsformatet
A4 användes vanligast på högkant och förses då med
25 mm häftrand.
Smala format kunna i undantagsfall erhållas genom
att addera samman standardformat eller standardformat
och smala format, Större format än A0 kunna
erhållas genom att fördubbla A0, eller genom att addera
samman som förut nämnts.
Det anförda är avsett att utgöra en överblick över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
