Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 214
atomenergin och när detta lyckats, kan människan
sägas vara naturens behärskare i en nu oanad grad.
Det moderna livet avspeglar, tack vare vår teknik
och våra uppfinningar, en tid, där tusenårsgamla
begrepp och vaneföreställningar på många av livets
områden finnas vid sidan av det modernaste nytt.
En modern tänkare, den amerikanske professorn J.
H. Robinsson, påpekar i en bok betitlad
»Vanetänkandet och framåtskridandet», hurusom
naturvetenskaperna och uppfinningarna, tack vare att de varit helt
obundna av de på nästan alla andra områden
existerande nedärvda forntidsidéerna, kunnat nå de lysande
resultat, som framgå av nutidens teknik, medan
däremot på många av livets viktigaste områden
medeltidens föreställningssätt ännu är rådande. Kunde
människorna på alla livets områden komma upp i en lika
hög utvecklingsståndpunkt som den som nutidens
uppfinningar avspeglar, skulle deras liv kunna gestalta sig
på ett helt annat och bättre sätt än nu är fallet.
Ny byråchef i Patentverket.
K. m:t har förordnat kanslirådet i
Handelsdepartementet Folke Stuart Linroth att fr. o. m. 1 augusti 1926
vara byråchef i Patent- och registreringsverket. Hr
Linroth kommer att förestå ämbetsverkets administrativa
avdelning efter i våras med pension avgångne
byråchefen Arvid Kuylenstierna.
Den nye byråchefen i Patentverket är född 1880,
antogs som e. o. notarie i Svea hovrätt 1903, utnämndes
till kanslisekreterare i Finansdepartementet 1917 och till
kansliråd i Handelsdepartementet 1920. Under sin
kanslirådstid har byråchefen Linroth haft åtskilliga
förordnanden bl. a. såsom statssekreterare i
Handelsdepartementet vissa perioder under vart och ett av åren 1920—
1925.
Sveriges ekonomi och dess industriella samarbete med
Förenta staterna.
Ett märkligt tal av Sveriges kronprins inför New Yorks handelskammare.
Kronprinsens tal i Evanston, 111.
Vid sitt besök i New York City den 8 juli höll
kronprins Gustaf Adolf ett tal inför New Yorks
handelskammare, varur vi återgiva följande (enl. Sv. D:s
referat).
*
Edert land är i sig en stor kontinent med nästan
obegränsade naturtillgångar och ^ndra resurser,
yttrade kronprinsen bl. a. Vårt land är däremot litet. Om
man betraktar de två samtidigt, måste jämförelsen bli
densamma som mellan jätten och dvärgen. Jag tror mig
dock våga säga, att vårt lilla land har mycket gott att
njuta av. Dess skogar, dess järnmalm och dess
vattenkraft äro synnerligen värdefulla tillgångar, som sätta
oss i stånd att bedriva handel med edert gigantiska
land, såsom jag hoppas till ömsesidigt gagn.
Ur finansiell synpunkt visa Förenta staterna och
Sverige slående likheter, vilka för oss måste utgöra en källa
till tillfredsställelse. Jag tillåter mig ett ögonblick dröja
vid det faktum, att vårt land, liksom edert, är lyckligt
nog att ha sunda statsfinanser, och vårt ekonomiska liv
i allmänhet torde liksom Amerikas kunna sägas
befinna sig i ett sunt läge. Jag vill begagna tillfället att
säga några få ord angående dessa förhållanden.
Kriget har ruinerat många länder. Det skulle vara ett
stort misstag att tro, att det i gengäld gjort de andra
mera förmögna. Den korta högkonjunkturen efter kriget
var en bubbla, som var dömd att brista. Vi måste alla
foga oss i det hårda faktum, att det moderna
ekonomiska livets hela invecklade byggnad drabbats av den
svåraste desorganisation, och att världen hade blivit
fattigare, icke blott i fråga om produktiva resurser,
utan också med avseende på konsumtionsförmåga.
Förenta staterna voro i stånd att övervinna
deflationspe-riodens allvarliga svårigheter och först bland alla
länder uppnå stabilisering av sin valuta på guldbasis. I
Sverige insågo vi det stora värdet härav och försökte nå
samma mål. Sveriges återgång till guldmyntfot försig-
gick i april 1924. Åtgärden att redan så tidigt taga
detta steg har visat sig medföra ofantliga fördelar för
vårt land, icke minst för utvecklingen av vår
utrikeshandel. Det allra viktigaste steget i denna riktning
togs, då Storbritannien för något mer än ett år sedan
återgick till guldmyntfoten, följt av ett antal andra
länder. Detta steg markerade begynnelsen av en period
av stabilisering i världens penningförhållanden, och
hädanefter kunna vi hoppas på ett nytt uppsving för
den internationella handeln, av vilket vi alla hoppas
skörda vår vederbörliga andel.
Stabiliseringen av den svenska valutan och
reorgani-sationen av Sveriges ekonomiska liv voro möjliga
endast under den förutsättningen att den svenska
statsbudgeten bragtes i jämvikt och de från kriget och den
första efterkrigsperioden ärvda skulderna betalades.
Dessa förutsättningar ha uppfyllts, och den svenska
statsskulden är nu strängt begränsad till de belopp, som
normalt måste upplånas av ett land, där staten i någon
större utsträckning är engagerad i sådana produktiva
företag som järnvägar, telefonväsende och
kraftdistribution.
Sveriges banksystem har naturligtvis lidit betydligt
under den plötsliga omfattande deflationen åren 1920—
21. Svårigheterna ha emellertid övervunnits genom
rekonstruktioner och sammanslagningar, vid vilka staten
i en del fall medverkat. De svenska bankerna ha därför
lyckats upprätthålla sin traditionella reputation för att
erbjuda sina insättare absolut säkerhet.
Om man skärskådar de olika industrigrenarna, finner
man, att Sveriges gamla järnindustri, som >»
århundraden varit ryggraden i Sveriges industriella liv, lider
av en allvarlig depression. Denna industri är emellertid
ännu i stånd att förse världen med järn och stål av den
allra högsta kvalitet.
Om man vill bilda sig en föreställning om Sveriges
ekonomiska läge, måste man alltid ihågkomma, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0216.html
