Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 220
Fig. 5. Ab. Åbjörn Anderson, Svedala. Exteriör av verkstäderna. — Företaget grandi, i Håstad på 1870-talet
av fabrikör Åbjörn Anderson, flyttades 1882 till Svedala; bolaget bildades 1892, med nävar, benämning 1916.
Tillverkar bl. a. tegelbruksmaskiner, stenkrossar, malmtuggare, vägmaskiner, betongblandare, grävmaskiner,
palveriseringsmaskiner, torvmaskiner, valskrossar, kollergångar, kulkvarnar, transportapparater, manganstål,
gjutgods upp till 10 tons, kokill- och stålgjutgods.
ter i den tekniska utrustningen och därmed också till
de svenska maskinfabrikatens oförmåga i många fall
att konkurrera med utländska tillverkningar.
Att giva ett fullt tillförlitligt siffermässigt uttryck
för graden av teknisk modernitet i maskinindustrins
tillverkningsprocesser är ej möjligt. Vi måste inskränka
oss till att skärskåda vissa nyss berörda exponenter på
den tekniska nivån i driften.
*
Den använda totala drivkraften inom den mekaniska
verkstadsindustrin år 1897 uppgick till 8 468 hkr och
år 1913 till 47 098 hkr. Drivkraften var sålunda år
1913 mer än 5 ggr större än år 1897. De återgivna
siffrorna äro dock för höga som mått på den av
arbetsmaskinerna faktiskt förbrukade energin, enär, som
nämnts, 15 à 20 % av de ursprungliga kraftkällornas
energi går förlorad vid genereringen och överföringen
av kraften, och siffrorna därjämte icke ånge det
förbrukade hästkraftantalet utan motorernas nominella
styrka.
Samtidigt med den starka ökningen i
kraftförbrukningen har en förskjutning ägt rum dels med avseende
å arten av begagnade primärmotorer, dels beträffande
deras användning för omedelbar fabriksdrift och för
drift av elektriska generatorer.
Betrakta vi till att börja med arten av de kraftkällor
verkstadsindustrin begagnat, finna vi för år 1887 att
ångmaskiner presterade 50 % av den redovisade
primärkraften, vattenhjul och vattenturbiner 48 % och olje- och
gasmotorer endast 2 %. År 1909 kulminerade
ångkraftens andel med 61 %,
år 1913 hade denna
andel sjunkit till 40 %.
Användningen av
hydraulisk primärkraft hade år
1909 gått relativt tillbaka
i jämförelse med år 1897.
Dess andel av den totala
redovisade primärkraften
utgjorde förstnämnda år
endast 23 %. År 1913
hade motsvarande tal stigit
till 40. Olje- och
gasmotorer vunno snabbt
terräng, men deras
betydelse har, åtminstone vad
antalet levererade hästkrafter beträffar, varit tämligen
begränsat, år 1909 deltogo de med 16 % och 1913 med
20 %.
Utvecklingen under perioden 1897—1913
karaktäriseras alltså framför allt av den hydrauliska kraftens,
vilket inom verkstadsindustrin är liktydigt med
elektricitetens starkt ökade användning. Vid sidan av
elektriciteten har även förbrukningen av flytande bränsle och
gas anmärkningsvärt ökats. Denna utveckling har
försiggått på bekostnad av ångkraften, som visserligen
under periodens första hälft ytterligare ökade sin andel, så
att den 1909 levererade inemot % av det totala
kraftbehovet, men som sedan alltmera fått lämna rum för
övriga kraftkällor. %
Fästa vi åter uppmärksamheten på primärkraftens
fördelning mellan omedelbar fabriksdrift och drift av
generatorer, finna vi huru utomordentligt snabbt
elektrifieringen av den mekaniska verkstadsindustrin
fortskridit. Det sammanlagda inom företagen själva för
generatordrift disponerade hästkraftantalet steg från 933
år 1897 till 18 713 år 1913. Man finner vidare, att
nämnda hästkraftantal år 1897 utgjorde 11 % av
primärmotorernas kraftbelopp, 39 % år 1909 och 64 %
år 1913.
År 1906 levererade de elektriska motorerna 45 % av
den mekaniska verkstadsindustrins totala kraftbelopp,
år 1913 hade motsvarande procenttal stigit till 78. De
elektriska motorernas sammanlagda hästkraftantal
ökades från 8 632 år 1906 till 41 852 år 1913.
Som ovan antytts bör antalet hästkrafter pr arbetare
giva ett om än mycket summariskt mått på
maskinkraftens landvinningar. En jämförelse mellan skilda
länder är härvid i någon mån möjlig och visar, att
Förenta staterna under
hela den studerade
perioden använt relativt
mera maskinell kraft pr
arbetare än något annat
land. Möjligen skulle
Tyskland kunna göra dem
rangen stridig. Med
säkerhet torde man emellertid
kunna påstå, att Sverige
förnärvarande intager
tredje platsen bland de
undersökta länderna och i
allmänhet gott kunnat
försvara den. Bortsett från
Förenta staterna och
Fig. 6. Göteborgs mek. verkstads ab:s skeppsvarv år 1874 (numera
Götaverken).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0222.html
