Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 224
man sökt skapa ordnade handelsförbindelser med
utlandet, har antingen försäljningen överlåtits på en
svensk handelsfirma, eller också har denna mellanhand
förbigåtts och verkstadsföretaget själv skaffat sig
representation i utlandet genom utländska handelsfirmor.
Givetvis äro dessa representationsformer de billigaste
och riskfriaste, men befogade anmärkningar hava
riktats mot deras effektivitet.
Som allmänt omdöme gäller, att vår
verkstadsindustri vid tiden för krigsutbrottet i stort sett ännu icke
skapat tidsenliga representationsformer på skilda
utlandsmarknader.
T. H—g.
Kauls fläekuttagningspasta.
För att ur vävnader borttaga fläckar — även gamla
intorkade, hartsartade — utan att vävnaderna själva
skadas, har B. Kaul, Neckargerach, Baden, uppfunnit
ett rengöringsmedel, en pasta, bildad av en intim
blandning av 10 till 20 viktsdelar surt oxalsyrat kali eller
annat surt oxalsyrat alkali, 20 till 25 viktsdelar
pottaska och 60 viktsdelar med soda övermättad kämtvål.
Uppfinnaren anför såsom exempel följande.
Omkring 60 viktsdelar fint sönderskuren kärntvål
kokas i en het sodalösning, tills den lösts fullständigt
och en enhetlig massa uppkommit, varpå i lösningen
införes en nyberedd lösning av 10—20 delar surt
oxalsyrat kali och omkring 25 delar pottaska. Det hela
hopkokas under ständig, sorgfällig och kraftig
om-blandning, tills ett prov av massan efter stelning
bildar en vaxkrämartad pasta.
Det har befunnits, säger Kaul, a-tt detta
rengöringsmedel är lämpligt att ur ylle-, linne-, bomulls-,
siden-och andra vävnader borttaga alla slags fläckar, till
och med sådana, som icke kunnat avlägsnas med de
brukliga uttagningsmedlen. En likadan verkan
åstadkommes icke genom de enstaka såsom reningsmedel
redan i och för sig bekanta beståndsdelarna av
ifrågavarande fläckuttagningsmedel utan blott genom
salter-nas fördelning i kärntvålen.
Det är tillräckligt att bestryka fläckarna med litet
pasta och efter någon tid borttvätta dem eller pressa
en fuktig lapp mot dem.
I väverier anställda försök hava visat, att
fläckuttag-ningsmedlet borttager såväl harts- som olje- och
oljefärgsfläckar, vilka redan torkat, till och med ur
dyrbara vävnader, ur vilka fläckarna ej kunnat borttagas
med andra medel. Några märken efter fläckarna
kvarstå härvid icke å vävnaden.
Man känner redan fläckuttagningsmedel, vilka utom
tvål, soda och pottaska innehålla andra, reningsmedel,
men dessa fläckuttagningsmedel duga icke att borttaga
gamla, i hartsartat tillstånd övergångna olje- och
oljefärgsfläckar utan att starkt angripa själva tyget; lika
litet lyckas detta med en fläcktvål, framställd
enligt äldre recept av vanlig tvättvål, försatt med
kristalliserad soda, pottaska, oxalat, oxgalla och
ättiks-sprit. Det har utrönts, att det icke gäller att i
möjligaste mån anhopa de kända fläckuttagningsmedlen i
en pasta, utan att huvudsaken är att använda lämpliga
dylika medel i riktigt förhållande och i särskild form.
Det kunde icke förutses, att man genom här
angivna kombination av tre i och för sig bekanta
reningsmedel skulle erhålla en blandning med en verkan, över-
stigande den med dessa tre medel erhållna. Ty vart och
ett av dem medför lika litet som alla tre, använda efter
varandra, det med här avsedda blandning vunna
resultatet. Det är därför nödvändigt, framhåller Kaul,
att beståndsdelarna förefinnas i tvålpastan i bestämt
mängdförhållande och i kolloidal fördelning samt få
verka i detta tillstånd.
K. Nn.
Två svensk-amerikanska
John-Ericssonstipendier.
Till åminnelse av John Ericsson-monumentets i
Wash-tington avtäckande och kronprinsparets Amerikabesök,
har John Ericsson Society, New York City, —
huvudsakligen bestående av amerikanska och
svensk-amerikanska ingenjörer — ställt ett stipendium på 1 000
dollars till Sverige-Amerika-stiftelsens förfogande.
Stipendiet avser att sätta en svensk ingenjör i tillfälle att
studera i U. S. A. Föreningens ordförande (president)
kapten A. P. Lundin har överlämnat ett liknande
stipendium på 1 000 dollars till The American
Scandina-vian Foundation i New York City att tilldelas en
amerikan för studier vid svenskt universitet. (Hr Lundin
är den bekante uppfinnaren av Lundins livbåt och
andra värdefulla livräddningsapparater.)
Notiskrönika.
A. G. Sundfeldt †. Disponenten vid Kramfors
industriförvaltning A. Gustaf Sundfeldt avled den 14 juni i Härnösand,
61 år gammal.
Han var född i Värmland och började sin bana som arbetare
vid Billeruds ab:s sulfitfabrik 1882, kom 1888 till Storviks
sulfitfabrik, där han befordrades till förman. Genom studier
och praktisk duglighet avancerade han snart till ingenjör vid
fabriken och vann högt anseende som fackman. När därför
Kramfors ab. år 1906 började bygga sin sulfitfabrik,
engagerades Sundfeldt som ingenjör och driftsledare och hade sedan
dess sin verksamhet förlagd till Kramfors. Han blev
överingenjör för Kramfors ab:s fabriker i Kramfors och Frånö
och utnämndes 1922 till disponent för bolagets
industriförvaltning. Vidare var han bl. a. styrelseledamot i Härnösand
—Sollefteå järnvägs ab., Ångermanälvens stuveri ab., Ab.
Ådalens järn- & skeppshandel samt har suttit som medlem i
skolråd, taxeringar etc.
Ivar Swartling †. Den 26 juni avled i Norrköping
disponenten Ivar Swartling i en ålder av 58 år. Han blev vid unga år
disponent för Ströms ab. i Norrköping. Han var sedan
verksam vid den bekanta stora sammanslagningen inom branschen
och blev verkst. direktör i Ab. Förenade yllefabriker. Swartling
var i många år ordförande i Sveriges textilindustriförbund och
även styrelseledamot i Sveriges industriförbund. Bland företag
utanför textilbranschen, i vilkas styrelser han satt som
ordförande, äro att nämna Norrköpings stadshypoteksförening och
Vikbolandsbanan. Han var även ordförande i styrelsen för
Riksbankens Norrrköpingskontor. Livligt intresserad av sin
födelsestads angelägenheter var Swartling alltsedan 1912
ordförande för Norrköpings stadsfullmäktige, och hans
initiativkraft oeh organisationstalang ha varit av stor betydelse för
stadens utveckling. Han tillhörde åren 1918—20 riksdagens
andra kammare.
Sveriges representation vid världskraftkonferensen. Till
ledamöter av den svenska delegation vid det sektionsmöte med
världskraftkonferensen, som i höst skall hållas i Basel, har
k. m:t utsett generaldir. F. V. Hansen, ordf., överdir. W.
Borgquist, kommerserådet A. F. Enström, byrådir. E. C. Ericson,
prof. W. Fellenius, övering:na Fr. Grewin och T. F:son
Holmgren, civiling. C. Kleman, dir. J. Ruths och byråchefen I.
Öfverholm. Flera av dessa jämte en del andra komma efter
mötet att bese vissa österrikiska kraftanläggningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
