Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 226
Homogena blyöverdrag.
Medelst ny form av den Schoopska
metalli-seringspistolen.
Schoops nya metalliseringspistol.
Problemet att överdraga vissa metaller, t. ex.
järnplåt, med ett i kemiskt hänseende fullt homogent
överdrag av bly, dvs så fritt från porositet, att det fullt
betryggar mot frätande inverkan på den underliggande
plåten, har länge erbjudit en hel del tekniska
svårigheter. Som bekant legerar sig järn endast med
svårighet med bly (ett löd-lod med för hög blyhalt, t. ex.,
är nästan omöjligt att använda på järn), dessutom
måste ett passande lödmedel användas, såsom
zinkklorid éiler salmiak, som vid clen nödvändiga rätt höga
temperaturen avger ångor och gaser, som genomtränga
blyskiktet och förorsaka porositet; dessutom
kvarstannar lätt nog en del av saltet mellan plåten och blyet
och då fuktighet intränger genom porerna föranledes
uppkomsten av rostfläckar, något som ofta nog kan
iakttagas på förblyade gaskaminrör.
I det Schoopska metallsprutningsförfarandet, sådant
det tidigare genomfördes, trodde man sig ha funnit en
metod att överkomma dessa svårigheter, enär därvid
intet flussmedel behövde användas. Erfarenheten visade
dock snart, att detta förfarande i sin dåvarande form
ej gav det önskade resultatet: särskilt bly och även
delvis zink förändrades i lågan så att ett fullt
homogent överdrag ej åstadkoms, dessutom inträdde en viss
sprödhet, som i vissa fall var en stor nackdel.
Uppfinnaren själv tillskriver detta den oxiderande verkan,
som blyet utsattes för, i det att den kalla blytråden
matades direkt in i den heta acetylen-syrgaslågan, där
den smälte och överhettades för att sedan medelst
pressluft finfördelas och slungas mot föremålet som skulle
förblyas.
Uppfinnaren har, för att undanrödja denna olägenhet,
omarbetat sitt bekanta förfarande så att en dylik
oxidering undvikes. Eör den skull har den s. k.
metallise-ringspistolen försetts med en liten smälthammare nära
munstycket, som har till uppgift att smälta den
inmatade metallen innan den lämnar
munstycket, så att metallen under eller efter själva
smältpro-cessen icke beröres av lågan.
Utslungandet och finfördelningen av metallen sker
numera med kolsyra (eller komprimerat kväve, såsom
biprodukt vid syrgastillverkningen), varigenom
oxide-ringen ytterligare förhindras.
Detta förfarande har givit ett synnerligen gott
resultat, så att det numera är möjligt att med
sprutförfa-randet även åstadkomma fullt homogena överdrag av
såväl bly som zink och tenn, likställiga med de bästa
genom värme åstadkomna överdragen.
Metoden har bland annat kommit till användning vid
Fords automobilverkstäder för överdragning av
auto-mobilhjulens stålskenor, även användes den för
anbringandet av rostskyddande överdrag å
ledningsmaster för elektriska järnvägar i ett flertal länder.
Vidare användes metoden för tillverkning av speglar,
som, enligt uppgift, väsentligt överträffa i hållbarhet
de på vanligt sätt framställda speglarna.
I figuren visas den nya utföringsformen av pistolen.
Joh. Härden.
Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden.
(Forts. fr. nr 27.)
XXIII. Låsmuttern »Elastic Stop».
På en låsmutter ställas så stora anspråk, att ingen
av de hittills i marknaden förekommande har kunnat
helt slå igenom. Fortfarande användas jämsides ett
flertal konstruktioner, såsom dubbelmutter, saxsprintar,
kronmuttrar, fjäderbrickor, vikbrickor etc, vilka alla
ha sina nackdelar.
De fordringar, som måste ställas på en god
låsmutter, äro följande: den skall vara absolut säker, lätt att
anbringa och borttaga, skall medgiva ansättning om
bulten sträcker sig eller underlaget nötes, får ej skada
skruvens gängor, den måste vara enkel och billig och
kräva blott en enda skruvnyckel. Med beaktande härav
har nu civilingenjören T. G. Rennerfelt, Stockholm,
uppfunnit en låsmutteranordning, som genom sin
enkelhet — ej minst ur fabrikationssynpunkt -— tillika
med långvariga praktiska prov synes kunna ställas i
en hög klass bland mekaniska uppfinningar. Det är
att märka, huruledes den Rennerfeltska låsmuttern
under 22 månaders tjänstgöring på en fjäderhammare
blivit utsatt och väl bestått de våldsamma
skakningar, som äro karakteristiska för en sådan placering, och
att den med orubblig fasthet klarat mer än 20
månaders praktik på skenskarvar å statens järnvägar.
»Elastic Stop», som hr Rennerfelt benämner sin
låsmutter, är en enkelmutter och skiljer sig till det yttre
ej mycket från en vanlig mutter. Som av fig. 2
framgår, är den försedd med en ring av vulkaniserad fiber,
vilken är inlagd och fastnitad i mutterns övre del, så
att den icke kan vridas. Muttrar större än äro
försedda med en bricka ovanpå fibern inunder nitningen.
Hålet i fiberringen är något mindre än skruvens
diameter, så att då muttern anbringas å skruven, inpressas
en gänga i fibern. Till följd av fiberns elasticitet sker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
