- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofjärde årgången, 1926 /
246

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

246

INDU STRITIDNINGEN NORDEN

rullas den sedermera av en järnbeslagen dyna med
handkraft tills de bliva runda.

Eljest stöpes också vattenhagel, men blyet blandas
då, sedan det smält, något med arsenik, för att i
vattnet något bättre granulera sig.

Hela blyvittverket är inrättat av en ingeniör som
heter Schultze, och är det enda i riket. Schultze är tillika
brännvinsinspektör.

4. Stärkelse och pudertillverkningen. Vetet varav
puder och stärkelse göres gröpes först på en mjölkvarn,
stöpes sedermera uti kar, med vatten, 3 veckor, och
upplöses. Tvättas därpå uti korgar, då det tunna
avsilas och det grövsta gives åt svinen. Sedan det i karen
satt sig, avtappas det klara vattnet och det tjocka öses
uti bunkar, vilka bunkar hava fina hål uti bottnen,
och äro fordrade inuti med en linneduk. Sedan allt
vattnet avdunstat eller bortrunnit och mjölet hårdnat
till en klimp, upplöses det med linneduken utur
bunken; av det grövre som då samlat sig ovanpå eller på
sidorna avskrapas males puder på en liten hästkvarn
och siktas genom en liten sidenflorsduk.

Det finare, eller stärkelseämnet, sönderskäres i små
klimpar, sättes uti ett rum på hyllor och vädertorkas
och föres sedermera uti en torkugn. Ämnet formerar
sig då uti klimpar, lika som spiror uti trådig gips;
klimparna bliva ganska lösa, falla snart sönder,
packas dock uti tunnor genom lindrig hantering.

Pudret, som går igenom kvarnen, torkas först uti
torkugn och males sedermera.

5. En liten plantage, som var nyligen påbegynt av
Kulman utanför den delen av staden, kallades Draget.

6. Hörde man talas om en grynkvam, som tillhörde
fabrikören Swartz’ bror. Denna kvarn sades till större
delen ha gjort fabrikörens förmögenhet. Ett enda
vattenhjul nyttjas efter omständigheterna till flera behov,
såsom grynkvarn, mjölkvarn, snuskvarn etc. Men ingen
vare sig bekant eller obekant slipper in för att bese
inrättningen.

7. Laxfisket. Laxen stiger uppföre uti en osynlig
ränna, möter sedermera ett giller, varest hon icke
slipper fram; måste därför tillbaka utför gängorna, som
äro på ömse sidor om öppningen.

8. Bränneriet, som efter branden ännu icke var
färdigt att det kommit i gång. Dock fattades icke
särdeles mycket. Pannorna voro här inalles 23, och vatten
fournerades av 8 pumpar, som drogos av oxar.
Vattnet till pumparna gick genom en horisontel ränna från
ån, vilken ränna vid lågt vatten tyckes kunna komma
över vattenhorisonten.

9. Kyrkan hade igenom politieborgmästaren
Björkmans försorg blivit ånyo ifrån grunden
uppdragen. Denna kyrka hade orgelverk och var ganska mörk,
utav det att läktare intogo hela den ena sidan fram till
altaret, och halva den andra. Var dock med allt detta
ganska vacker och mycket påkostad. Men skada var
att man icke vid nybyggnaden lagt henne i skickligare
belägenhet i anseende till gatorna.

Juli 16.

Voro vi inne uti Linköpings domkyrka och funno
där pelare av huggen sten, eller, som man sade, av
tälgsten. (Forts.)

Det ekonomiska läget under andra kvartalet 1926.

(Ur STcand. KreditaUiebolagets kvartalsskrift.)

Det allmänna läget.

Under det senaste kvartalet har affärsomsättningen
i Sverige efter allt att döma legat på en avgjort högre
nivå än vid samma, tidpunkt i fjol. Godstrafiken på
statsbanorna samt importen av stenkol och
industri-råvaror ha ökats, exportstatistiken visar likaledes högre
siffror, samtidigt som även diskonteringen av
varuväx-lar enligt vår banks erfarenhet tilltagit. Man torde
utan tvivel ha rätt att antaga, att handeln och den
egentliga fabriksindustrin i regel haft ökad sysselsättning.

Ogynnsammare har läget däremot varit för vissa
andra näringsgrenar. En viss avmattning har sålunda
på sina håll inträtt inom den under de senaste åren högt
uppdrivna byggnadsverksamheten. Järnhanteringens
läge har ingalunda förbättrats, och även om sågverken
som vanligt under våren något ökat driften, kvarstår
en betydande produktionsinskränkning inom denna
tillverkningsgren .

Härtill kommer, att den kalla väderleken under
vår-månaderna försenat öppnandet av sjöfarten på
Norrlandshamnarna samt därmed även skeppningssäsongen
för malm, trävaror och trämassa. Av samma anledning
har även jordbruksarbetet fördröjts och
skördeutsikterna tidvis tett sig mindre lovande.

Arbetslöshetsstatistiken uppvisar också något
ogynnsammare siffror än i fjol. Skillnaden är dock icke
betydande, och den för årstiden sedvanliga lättnaden på ar-

betsmarknaden har givetvis icke uteblivit. Under det
gångna kvartalet har också praktiskt taget fullständig
arbetsfred varit rådande. —

Såsom omnämndes i föregående kvartalsöversikt, har
industribolagens räntabilitet under år 1925 ytterligare
förbättrats. Under några år tillbaka ha av naturlig
anledning de industrier varit relativt gynnsamt ställda,
vilka tillverkat varor för direkt konsumtion i
hushållen, företrädesvis på hemmamarknaden. Denna
särställning har nu blivit mindre utpräglad i och med det
starka uppsving, som vissa grenar av den övriga
industrin de båda sista åren undergått.

Vid en av oss företagen sammanräkning av
balans-sarnt vinst- och förlusträkndngarna för ca 150 svenska
industribolag med ett gemensamt eget kapital om över
2 miljarder kronor ha vi till en grupp sammanfört
sådana bolag, vilkas tillverkningar direkt eller efter
obetydlig vidare förädling förbrukats i hushållen, samt till
en annan grupp övriga bolag. Dessa övriga bolag
visade åren 1920 samt 1923—25 en vinst om resp. 6,6, 2,7,
3,6 samt 4,7 % av det egna kapitalet. Om man bland
producenterna av rena konsumtionsartiklar utesluter
statsmonopolen inom sprit- och tobaksbranscherna samt
andra av statsåtgärder nära beroende företag finner man
däremot för denna industrigrupp en från år till år under
tiden 1923—25 blott svagt stigande räntabilitet om i
genomsnitt ca 5 %.

Även under den gångna delen av innevarande år har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free