- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofjärde årgången, 1926 /
255

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN

255

«/O Æ-eAsMa.

f) • iS. /9/Tct/s/^à^st//»^ * 901/.

Fig. 4—b.



C.

Fig. 4—c.





s t e 1 j u d s t y r k a n erhållits. Som detektorrör bör
ett något mjukare rör användas, medan som
oscillatorrör ett hårdare rör insättes.

Härvid är att märka, att glödströmmens
styrka spelar en stor roll; ofta nog är man frestad att
förkasta ett eller flera rör, som i och för sig äro fullt
brukbara, därför att man pressat glödströmmen för
högt och därmed kommit in på kurvans krökta del,
varvid ofelbarligen distortion inträder. Detta gäller
både detektor- och mellankretsrören.

Oscillatorröret däremot kan gärna drivas så långt det
tål utan att överansträngas.

Som lågfrekvensrör bör helst ett s. k. kraftrör
användas; själv har förf. med gott resultat använt ett av
Radio micr os nya kraftrör; men även Mul lärds
eller Philips kraftrör göra god tjänst.

Vid själva monteringen av apparatens olika delar är
det av stor vikt att tillse, att spolarnes läckfält och i
övrigt delarnes inbördes kapacitet ej menligt inverka
på varandra. Mellan första kretsens spolar och
mellan-kretsens bör, såsom framgår av fig. 3, en tunn
kopparplåt insättas. (Aluminium, som stundom
rekommenderats, är ej lämplig, på grund av det högre
motståndet; man kan säga att »kopparn reflekterar,

men aluminium absorberar».)

*



Till slut några ord om, vad apparaten kan prestera:

Man kan tryggt säga, att en dylik mottagare, väl
hopsatt och justerad, samt rätt handhavd, utgör
en av de känsligaste fysikaliska apparater som finnes
att tillgå. Medelst en enkel ramantenn, bestående av
några få meter tråd upplindad på en träram av ca 60
cm sida är det möjligt att, även under den ljusare
årstiden erhålla full högtalarestyrka från en så liten
station som t. ex. Stuttgart, trots att den närbelägna
lokalstationen sänder med full styrka. Om man betänker
att sagda station torde ha högst 0,5 kwatt antenneffekt,
och om det vore möjligt att exakt beräkna hur stor den
obetydliga bråkdel av denna energi, som uppfångas av
den lilla ramantennen, så skulle man knappast hålla
det för möjligt att dessa så oändligt svaga impulser
äro i stånd att återge ljudet med sådan styrka, att de
klart och tydligt höras i en stor sal!

En vridning av inställningsratten av endast ett par
grader gör att stationen försvinner och en annan gör
sig hörd i dess ställe. Den lokala stationen återfinnes,

på grund av sina många övertoner, på flera
inställningsområden; man gör därför klokt i att upprätta en
tabell över hörda stationer, samt utmärka med t. ex.
rött de områden där lokalstationen kommer in.

I övrigt är handhavandet av en dylik apparat, trots
sin stora selektivitet, synnerligen enkel. Såsom synes
av fig. 4, som visar apparatens framsida, har den
endast två huvudrattar för inställningen; de övriga, små
rattarne tjäna till att justera ljudstyrkan och
ljudrenheten. En enkel strömbrytare sätter apparaten i och ur
funktion. Som utomhusantenn ej är nödvändig,
bortfaller även all fara för åskslag; dock är att anmärka,
att därest man har tillgång till en utomhusantenn och
en god jordledning (vattenledningen är bäst,
ej värmeledningen) är det fördelaktigast att inkoppla
en liten lågförlustspole på ca 60 varv melan antenn och
jord samt låta den verka induktivt på ramen;
härigenom ökas ljudstyrkan från svagare och
avlägsnare stationer i ej oväsentlig grad, dock är denna
åtgärd, som sagts, ej nödvändig i och för sig men kan
anbefallas såsom ett pius i utrustningen.

Eörf. har under de senaste 10—12 månaderna haft
tillfälle att ingående prova, dels en av honom själv
hopbyggd apparat, konstruerad enligt samma
grundprincip men med något avvikande koppling (s. k.
ultradyne) samt, på senare tiden, även en apparat av
Baltic’s konstruktion. I båda fallen ha dessa apparater
funktionerat så, att man kan fullt instämma i vad
någon har sagt, att en dylik mottagare verkligen utgör
»aristokraten bland radiomottagare».

Joh. Härdén.

Teknisk översikt.

(Forts. fr. sid. 252.)

Enligt hr Wennerströms bestämda uppfattning torde
tillverkningsmetoden, därest de svenska järnverken
inrikta sig på cementtillverkning i större skala, bli
lönande. Han beräknar, att ett fat portlandcement kan
framställas till ett självkostnadspris av ea 4: 50 à 5 kr
pr fat inklusive emballage, i vilket pris även ingår
ränta och amortering av anläggningen. Vid
tillämpning av metoden i större skala bör ett intimt samarbete
mellan hyttan och cementugnen anordnas, varigenom
den i och för sig låga arbetskostnaden för
cementsmältningen skulle kunna ytterligare nedbringas. I betrak-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free