Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Apparat för ljusbågssvetsning i väte.
duktiliteten utjämnas även inre avkylningsspänningar,
om sådana förekomma i svetsen. Om någon del av
svetsen anstränges över dess elasticitetsgräns, brister
den ej utan kommer att ge efter till dess
påkänningarna mer eller mindre utjämnats längs hela fogen,
som är så avpassad att den med säkerhet står emot
belastningen.
Vid utförandet av svetsar enligt den nya metoden är
vätet kemiskt verksamt. Utom verkan av det molekylära
vätet dissocieras även gasen i närheten av bågkärnan
till atomstadium och dess höga affinitet till syre
förhindrar varje oxidation i svetsen. Varken det syre, som
uppstår genom dekomposition av i metallplattan
befintliga oxider, eller det, som intränger i vätgaslågan,
kan förena sig med järnet så länge en tillräcklig mängd
väte är närvarande. Den pålagda smälta metallen blir
så att .säga tvättad medelst det upphettade vätet, och
härav beror den höga elasticitetsgränsen hos metallen
efter påläggningen. Det har visat sig att vid
användandet av en svetsningselektrod av rent järn, som har
en elasticitetsgräns av 2 000 kg pr kvcm,
elasticitetsgränsen hos den från elektroden pålagda metallen blir
omkring 3 000 kg pr kvcm.
Sedan försöken med vätgas visat sig lämna så goda
resultat, gjordes även försök med gasblandningar,
innehållande väte eller ämnen, vilka under hettan i bågen
kunde utveckla väte.
Vattengas, använd på samma sätt som beskrivits för
väte, åstadkom en svets, som var fullkomligt duktel,
och som var lättare att åstadkomma än en svets
framställd i en atmosfär av i huvudsak rent väte. Det
befanns att svetsningsgeneratorns spänning vid öppen
strömkrets ej behövde vara onormalt hög, och att
svetsen blev mycket säkrare. Andra undersökningar,
utförda med olika blandningar, vilka vid upphettning
genom ljusbågen gåvo upphov till gaser av väsentligt
samma natur som vattengas, visade, att duktila svetsar
kunde erhållas i en atmosfär av vilken som helst
blandning av väte och koloxid.
Methanol, CH3OH, av den syntetiska formen
dekom-poneras fullständigt vid en temperatur av 700° C i väte
och koloxid. Män har sålunda ett ämne i vätskeform,
som lämpar sig för förvaring och transport och som lätt
kan överföras i de erforderliga gaserna.
Dekomponeringen av methanolen kan åstadkommas i en särskild
dissociationskammare eller inuti lågan från en
svets-ningsbrännares munstycke. Vid ytan av lågan
omvandlas dessa gaser fullständigt i vattenånga och
kolsyra.
En serie undersökningar med blandningar av kväve
och väte gåvo till resultat, att sådana blandningar även
gåvo duktila svetsar, och att mängden väte kunde
varieras inom vida gränser från 90 % till 10 %. Om
proportionen av endera gasen överstiger 90 %, får svetsen
de egenskaper, som karaktärisera en svets, erhållen me-
delst den ifrågavarande gasen ensam. Halten väte kan,
därest särskilda försiktighetsmått vidtagas och gas av
hög renhet användes, reduceras till 6 % eller ännu lägre.
För praktiska ändamål bör emellertid 8 % betraktas
som lägsta gräns. Närvaron av kväve i blandningen ger
sig tillkänna genom en mycket lägre
bågbildningsspän-ning och en större stabilitet hos bågen. Spänningen i
bågen påverkas också och är, såsom experimenten visat,
direkt proportionel mot mängden väte.
Möjligheten att använda väte-kväveblandningar har
även givit en annan lösning på problemet om
magasineringen av svetsningsgaserna. Det enda. sätt, på vilket
väte kan förvaras, är genom komprimering i stålbomber.
Använder man emellertid ammoniak kan denna lätt
dissocieras i kväve och väte i närvaro av en katalyt vid
600° C.
Den apparat, som användes för svetsning i dissocierad
ammoniak, består av en vanlig förvaringscylinder för
flytande ammoniak och en dissociationskammare av
omkring 300 mm längd, försedd med en katalyt och en
upphettningsspole. När ammoniaken har passerat
genom denna kammare, har den fullständigt
dekompone-rats i en stabil blandning av kväve och väte och kan
omedelbart användas i en svetsningsapparat eller
magasineras i en gasometer.
Fk.
Litteratur.
Uppfinningarnas bok. Del V: Metallernas
bearbetning. Urteknik. Lås. Vapenteknik. Sthlm, P. A.
Norstedt & söners förl. Pris klotb. 35 kr, halvfranskt 40 kr.
Medarbetare i denna del äro prof. G. Sellergren,
ingenjörerna G. Willén och G. Wik, major W. Lindberg,
kommendörkaptenerna H. Bergmark, J. Blomberg och
A. Örnberg, civiling. G. Odqvist samt torpeding. Fr.
Arsenius.
De fyra ovan angivna huvudavdelningarna
behandlas i nedan nämnda kapitel:
I. Metallernas bearbetning (Sellergren): gjutning,
förberedande mekanisk bearbetning, färdigbearbetning,
specialtillverkningar.
II. Urteknik (Willén): de äldsta tidmätarna, de
mekaniska uren.
III. Lås, kassaskåp och kassavalv (Wik).
IV. Vapenteknik: vapen i lantkriget (Lindberg),
vapen i sjökriget (Örnberg), minor och minsvep
(Bergmark), torpeder (Blomberg och Arsenius), vapen i
luftkriget (Örnberg).
Denna del av det stora bokverket — huvudredaktör
kommendörkapten S. Lindstedt —• innehåller icke
mindre än 808 sidor text och illustrationer (1332 st.).
Kommunallagarna. Av e. o. hovrättsnotarie A.
Bergström. Uppsala, J. A. Lindblads förl. Pris häft. 2
kr, i klotb. 3 kr. Ingår i ser. Lindblads handböcker
som nr 9. Sidor 203 jämte sakregister.
Lindblads lexikon. Illustrerad uppslagsbok. Utgiven
av fil. dr S. Rosén (huvudredaktör) och fil. mag. E.
Hultén. Illustrationsredaktör: Arthur Sjögren. Häft.
7—8 à 1 kr, J. A. Lindblads förl., Uppsala.
Dessa, båda häften omfatta uppslagsorden Carlow
t. o. m. Dulcit. Härmed föreligga inalles något mer
än 1 000 spalter eller 500 sidor. Det goda intryck som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
