Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
begärda utredningen. Även i andra viktiga hänseenden
hava ändringar i vår mönsterskyddslagstiftning från
skilda håll påkallats och jämväl av
patentlagstiftnings-kommittén upptagits i dess förslag till ny lag i
ämnet. För tillgodoseende av de näringsidkares intressen,
som syssla med framställande och saluförande av
mönstervaror, torde lämpligheten av en på moderna
principer grundad lagstiftning om mönsterskydd böra tagas i
förnyat noggrant övervägande. Också avsåg den av mig
förut omnämnda framställningen till danska, finska och
norska regeringarna inledande av förberedande
förhandlingar även rörande huvudgrunderna för ny
lagstiftning angående mönsterskydd, och liar framställningen
jämväl i denna del besvarats jakande.
Patentlagstiftningskommitténs omfattande förslag till
lagbestämmelser mot illojal
konkurrens har, på sätt jag redan antytt, hittills blott i
begränsad omfattning föranlett lagstiftning i ämnet.
Emellertid har vid upprepade tillfällen från
näringslivets sida med styrka framhållits behovet av
lagstiftarens ingripande även mot andra former av illojal
konkurrens än de, som omfattas av 1919 års lag. Jag
finner därför angeläget, att en ingående och allsidig
undersökning verkställes för utrönande, i vad mån
dessa framställningar, trots de med en sådan lagstiftnings
genomförande utan tvivel förbundna stora svårigheter,
kunna tillmötesgås. Delvis torde den av mig nu
förordade undersökningen böra bedrivas jämsides med
utredningen angående varumärkeslagens revision, då
nämligen viktiga beröringspunkter förefinnas mellan
ifrågavarande båda grenar av det industriella rättsskyddet.
Vad slutligen angår uppfinnarnas och industrins
krav på en mera tidsenlig patentlag, torde detta
krav ej utan verkliga olägenheter kunna för en
obestämd framtid skjutas åt sidan. För övrigt lärer det
icke vara uteslutet, att det i sammanhang med de
blivande förhandlingarna rörande samarbete mellan de
nordiska länderna på varumärkesrättens och
mönster-skyddsrättens områden befinnes lämpligt, att ett
sådant samarbete i större eller mindre mån jämväl
kommer att omfatta patenträtten.
Under hösten 1925 avhölls i Haag en konferens
mellan delegerade för stater, däribland Sverige,
tillhörande den internationella unionen till skydd för den
industriella äganderätten. Vid denna konferens beslötos
vissa, delvis ganska väsentliga ändringar i den
gällande internationella konventionen på det industriella
rättsskj^ddets område. Därest ett biträdande av de i
Haag fattade besluten skall kunna ske från Sveriges
sida, måste ett flertal ändringar i och kompletteringar
av vår gällande lagstiftning på ifrågavarande område
i dess helhet vidtagas. Även denna omständighet talar
i sin mån för ett snart åvägabringande av de
utredningsarbeten, som av mig ifrågasatts.
Med åberopande av vad nu anförts hemställer jag, att
K. m: t ville bemyndiga chefen för
handelsdepartementet att tillkalla en person att såsom sakkunnig
inom departementet biträda med utredning angående
erforderliga lagstiftningsåtgärder på det industriella
rättsskyddets område..
Därjämte hemställer jag, att utdrag av protokollet i
detta ärende må offentliggöras.»
Lättben tylen.
Motorbränslet »lättbentyl» består av 25 viktsdelar
koncentrerad denaturerad 99,5 %-ig sprit och 75
viktsdelar bensin. Flere försök ha utförts vid K. tekniska
högskolans laboratorium för förbränningsmotorer med
blandningar av högprocentig sprit och bensin i olika
proportioner och enahanda försök ha gjorts vintertid
med automobilkörning. Dessa försök resulterade i att
vid det för lättbentyl karakteristiska
blandningsförhållandet av högprocentig sprit och bensin ett motorbränsle
erhålles, som är jämställt med och i vissa avseenden
överträffar bensin. Motorns effekt ökas, dess gång blir
jämnare och bränsleförbrukningen minskas. Vattenstopp
förhindras och sotningen i motorn minskas. Användning
av lättbentyl vid en för körning med bensin inställd
motor kan ske utan att någon som helst ändring eller
omjustering vidtages å motorn. Beaktansvärd är den
omständigheten att för alstrandet av en viss
energimängd ett mindre kvantum lättbentyl erfordras än
enbart bensin. Påvisbar är en bränslebesparing av 10—15
% i jämförelse med bensin. Detta torde bero på att
spriten höjer bensinens effekt vid förbränning i. motorn.
Å diagrammet fig. 2 äro framställda
destillations-kurvorna för bensin och för lättbentyl, innehållande
bensin av samma kvalitet. Kurvorna utvisa således
kokpunkterna för dessa två olika motorbränslen. Typiskt
är vid destillation av olika bensinsorter, att ju lägre
kurvan ligger dess bättre är bensinens kvalitet. Som å
diagrammet synes ligger lättbentylens
destillationskurva avsevärt lägre än kurvan för motsvarande
bensinsort.
Man befarade att vid den relativt ringa mängden sprit
i lättbentylen stabiliteten ej skulle vara tillräckligt stor.
Dessa farhågor voro emellertid ogrundade, ty
stabiliteten hos lättbentsd är fullt betryggande vid den
temperatur, som råder i Sverige vintertid. Detta är
fastslaget genom teoretiska rön och praktiska
erfarenheter. Av utförda undersökningar framgår att den
högprocentiga spriten i sprit-bensin-blandningen ej i
påvisbar mängd upptager fuktighet ur luften. Detta
bekräftas ock av erfarenheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
