Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
annan anordning, som giver ett stort antal trånga oeh
slingrande kanaler eller öppningar. Så t. ex. kan man
använda sandkorn, korn av träkol eller andra ämnen.
Man kan även enligt denna metod — anvisar uppfin-
naren — framställa smör av färsk grädde. Härvid bör
emellertid luftinblandningen ökas och varaktigheten av
gräddens passage genom apparaten något förlängas.
K. Nn.
Den nya svenska bilen.
Vi hava säkerligen alla gjort den reflexionen, att
i Sverige finns det »gott om mil», och det är väl därför
endast naturligt, att automobilen här i landet redan
har vunnit en spridning, som endast överträffas av
Amerikas Förenta Stater och ett par av de europeiska
stormakterna.
Med Amerikas exempel för ögonen är det väl att
antaga, att denna automobilisering kommer att
fortsätta i allt raskare tempo.
Sverige har fyllt sitt behov av personbilar och även
den allra största delen av sitt behov av lastbilar
genom import utifrån. Denna import har under de senare
åren antagit betydande proportioner oeh är en viktig
post å debetsidan av vår handelsbalans. Sverige har i
egentlig mening saknat en automobilindustri.
Detta är törhända så mycket märkvärdigare, som
vi ju äga tekniska verkstadsindustrier, vilkas
precisionsprodukter nått världsrykte och för närvarande
exporteras över hela världen. Sverige har ju också i
sitt isedan århundraden tillbaka världsberömda stål en
tillgång till det allra bästa råmaterial för en
bilfabrikation.
De svenska ingenjörerna, som med sin grundliga
utbildning med rätta äro uppskattade långt utöver
landets gränser, äro givetvis också en viktig tillgång att
räkna med, när det rör sig om en bilfabrikation, och
slutligen den svenske arbetaren har en läggning, som
väl lämpar honom för detta speciella slag av arbete.
Det är då ett glädjande tecken, att nu äntligen ett
företag för produktion av automobiler i stor skala har
bildats i Sverige, och detta så mycket mer, som den
arbetstillgång, som genom denna fabrikation skapats,
kommer att vara landet i sin helhet till stor nytta.
*
I initierade kretsar har det sedan länge varit bekant,
att ett 10-tal försöksvagnar varit under arbete, och att
en del av dessa för några månader sedan blivit
färdigställda och redan hunnit med att genomgå ganska
krävande prov. Dessa prov hava givetvis icke kunnat
utföras helt i det fördolda och hava därför givit upphov
till mer eller mindre riktiga rykten och utsagor. Vi
äro nu i tillfälle att meddela några autentiska data
och uppgifter om den nya bilen och de förhoppningar,
som knytas vid densamma.
Automobilens konstruktör, civilingenjör Gustaf
Larsson, är ingen ny man på detta område. Han har förut
deltagit i konstruerandet av en bland Englands
populäraste, lätta automobiler. I konstruktionsarbetet för
den nya bilen har även deltagit ingenjör J. G. Smith,
Västerås.
Förarbetena på igångsättandet av denna
tillverkning började i själva verket redan för två år sedan
och hava sedan dess bedrivits med all iver och
grundlighet. Tillverkningsrätten har övertagits av ett år 1915
grundat bolag i Göteborg, Aktiebolaget Volvo, som för-
hyrt verkstäder i Aktiebolaget Nordiska kullagers
förutvarande lokaler på Hisingen. Styrelsen består av
ingenjör Larsson och försäljningschefen hos S.K.F.
direktören A. Gabrielsson, vilken sistnämnde jämväl utövar
verkst. direktörsskapet för Volvo-bolaget.
Den ledande tanken, som initiativtagarna då
uppställde för sig, var att få fram en nyttighetsbil,
»en bil, som är bra, men inte märkvärdig». Sålunda har
allt, som på något sätt är extremt och oprövat,
undvikits i konstruktionen, och man har tillämpat
principer, som redan länge varit i bruk och äro allmänt
erkända som sunda och beprövade. Därvid har blicken
i första hand varit riktad på att få fram en typ, som
passar för svenska förhållanden.
Fig. 1. Volvo-automobilen.
Särskilt betecknande i detta fall är valet av
motorstorlek. De amerikanska bilarna utmärka sig ju i
allmänhet för mycket kraftiga motorer med hög
bränsleåtgång, en omständighet, som i Amerika icke spelar
någon roll. De kontinentala automobilerna återigen
hava gått till en annan överdrift. För att åstadkomma
lägsta möjliga bränsleförbrukning har man gått ned
till motorer med liten cylindervolym och höga
hastigheter.
Med cirka två liters cylindervolym ligger den
svenska bilen som en lycklig kompromiss mellan dessa båda
ytteilighetsriktningar. Den är, jämfört med de
europeiska småvagnarna, stor och stark, men har samtidigt
en bränsleförbrukning av endast 0,9 liter pr mil.
Fastän vid provkörningar man kommit upp till
hastigheter, som ligga närmare 90 km i timmen, är vagnen
konstruerad så, att dess nämnda goda egenskaper
komma till sin rätt vid en hastighet av mellan 40 och 60
km. Med särskild hänsyn till den kuperade terrängen
i vårt land, har man sökt att få fram en god back-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0303.html
