Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Provtursobservationer å s/s >Italia> d. 28—8—1926.
I.
N:o Klockslag IHK Varv, min. Panntryck kg/cm2 Fart knop Vakuum i kondensor Angtemp. vid
på-dragsvent. C° ■ Bläster m/m Kondensat från kondensorn C° Förvà
Matarvat-tenstemp. efter
förvärm. C° rmare Ångtryck kg/cm2
1 . . . . 11,30 960 83,5 91 303 37 34 103 0,8
2 . . . . 12,00 955 83,0 90 304 37 34 102 1,0
3 . . . . 12,30 978 83,0 10,2 89 318 34 34 96 0,6
4 . . . . 1,00 961 83,0 14,5 89 313 34 34 93 0,7
5 . . . . 1,30 981 83,0 91 311 32 34 97 0,8
6 . . . . 2.00 959 83,0 91 314 37 34 102 0,85
Medeltal — 965,7 83,0 14,5 10,2 90,1 310,5 35,2 34 102 0,8
II.
Kylvatten för
kondensorn Temperatur av rökgaser Temp. av förbränningsluft
Före luftförvärmare • Efter luftförvärmare Efter luftförvärmare
N:o Klockslag Före luft-
Tillopp Avlopp Sß. panna BB. panna SB.panna BB. panna förvärm. SB. panna BB. panna
C’ 0° C° C° C° C° 0°
1 . . . . 11,30 32 280 250 230 190 20 83 130
2 ... . 12,00 32 275 280 215 200 31 90 130
j 3 .... 12,30 20 32 275 310 210 230 30 80 125
4 .... 1,00 32 265 280 212 225 ’28 82 124
5 .... 1,30 32 280 270 220 210 26 88 120
■ 6 . . . . 2,00 32 290 280 215 190 25. 80 118
Medeltal — 20 32 — — — —
timmar, varunder fartyget gick med den i kontraktet
stipulerade farten 10 knop. De härunder tagna
observationerna på huvudmaskineriet, ångpannorna,
konden-soranläggningen etc återfinnas i närstående tabeller.
Kolförbrukningen för maskineriet, inklusive alla för
dettas drift erforderliga hjälpmaskiner, visade sig vara
lägre, än den av varvet garanterade, och betydligt
understigande, vad som kan erhållas med en vanlig
slidångmaskin. Kolförbrukningen för
huvudmaskineriet, inkl. erforderliga hjälpmaskiner, utgjorde
nämligen endast 0,52 kg per ind. Lentz-hkr och timma,
motsvarande ca 0,48 kg per ind. triple-hkr (beroende på
Lentzmaskinens högre mekaniska verkningsgrad).
Maskinens, goda arbetssätt framgår även av fig. 4, som
föreställer ett typiskt ställ indikatordiagram för
»Ita-lias» maskin under kolmätningsproven.
Maskineriet arbetade utmärkt hela tiden och utan
några som helst störningar. Ingenstädes i hela fartyget
kunde några vibrationer eller skakningar från
maskinen förmärkas, och från övre plattformen i
maskinrummet var det omöjligt att avgöra, om maskinen arbetade
full fart eller stod stilla. Inga rörliga delar och inga
för maskinen utmärkande ljud kunde nämligen
upptäckas i någotdera fallet. Omkastning och manöver
skedde enkelt och stilla genom att vrida
omkastnings-ratten ett par varv, utan något bråk med
omkastnings-maskin el. dyl.
Erfarenheterna såväl från provturen som från
Norrlandsresan ådagalade även ett annat anmärkningsvärt
faktum. Fartygets ursprungliga ångpannor voro
mycket små (eldytan är endast 200 kvm), men på grund
av Lentz-maskinens ringa ångförbrukning ansåg man
det onödigt att ersätta dem med nya och större pannor.
De praktiska proven ha också visat, att pannorna äro
synnerligen lätteldade, och även då maskinen
forcerades upp till ca 1 250 ind. hkr kunde man kontinuerligt
hålla ånga utan minsta svårighet.
t* T.
Fig. 4. Indikatordiagrani från »Italias» provtur.
Ombyggnad, av vanliga trippelmaskiner till
Lentz-system.
Ehuru fördelarna med ventilregleringen äro störst
vid den speciellt konstruerade Lentz-maskinen, kan
mycket vinnas även vid införandet av ventilreglering å
redan byggda slidångmaskiner. Lämpligast är oftast i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
