Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
fall måste man fästa bräder eller plåtar utefter båda
sidorna på stolpen för att tillsluta mellanrummen
mellan kanterna på balkflänsarna.
Med tillhjälp av kärnor, som förläggas utefter
stolpens centrumlinje, kan man erhålla hål i betongen för
fästande av tvärarmar eller andra anordningar och för
att minska stolpens tyngd.
Uppfinnaren säger sig föredraga att använda I- eller
U-balkar, emedan sådana balkar ge den största
styrkan åt stolpen, och flänsarna bilda en stor del av den
betongen upptagande formen, men man kan använda
andra balkar exempelvis T- eller L-balkar.
Chr. S.
Ytterligare om pollopas, det
elastiska "glaset".
I nr 21 meddelade vi en notis angående ett nytt
elastiskt »glas», framställt av österrikarna F. Pollak
och K. Ripper genom kondensation av karbamid och
form-aldehyd. Några närmare uppgifter om den nya
produkten återfinnas i Dinglers polyt. Journals
augustihäfte.
Pollopasen är en organisk kolloid. vilken, en gång
utfälld, icke vidare är löslig. Den är irreversibel
liksom den kolloidala kiselsyran sådan den uppträder i
form av opal; därför erhöll den nya kolloiden namnet
»pollopas». Den är ett fullkomligt genomskinligt,
färglöst ämne med hårdheten 3 i Mohs skala (kalkspat),
vilket kan svarvas, filas, fräsas, borras, poleras, slipas,
etsas och färgas. Det motstår temperaturer upp till
280° C utan att brinna. Vid högre temperaturer
förkolas det.
Pollopas splittras icke såsom glas. Det hör till de
mest elastiska ämnen, man hittills känner, och lämpar
sig därför särskilt till framställning av
automobil-rutor, av skyddsglasögon, glasbehållare osv. Den
relativt. låga sp. vikten, hälften av fönsterglasets, gör det
lämpligt för framställning av resväskor, reseapotek,
leksaker, handtag m. m. Vidare passar det till sådana
föremål, för vilka det spröda glaset är mindre
lämpligt, såsom urglas, ramar o. d. I följd av den vackra
polityr, det kan antaga, duger det utmärkt till smycken
och konstsaker.
Pollopas äger gentemot glaset clen stora fördelen, att
det låter exakt färga sig exempelvis med sådana
färgämnen, som användas inom färgfotograf in, biologin,
optiken, under det att glas endast kan färgas med ett
begränsat antal värmebeständiga oorganiska ämnen.
Man kan använda lösningarna av pollopas, innan
dessa koagulerat, för limning o. d. Sådana lösningar
komma i handeln under namnet »schellan». Man kan
därmed förena såväl papper som glas, trä eller metall.
Vid lösningarnas intorkning avskiljer sig mellan de
hoplimmade ytorna den olösliga, färglösa kolloiden.
Därför lämpa sig schellanlösningarna till lagning av
glas och porslin. Man kan även använda schellan till
lackering. Överdrager man därmed trä eller metall,
erhåller man lack som liknar emalj. Genom en tunn
hinna av pollopas kan man hindra glasögon att imma.
Man kan impregnera tyg och av bomull erhålla ett
sådant som äger och efter tvätt behåller linnets
karaktär. På samma sätt kan man uppstyva halm- och
filthattar.
Nämnas kan även pollopas-sjöskum, en av de
lättaste hittills bekanta konstprodukter, vilken är
jämngod med naturligt sjöskum i avseende på fasthet och
motståndsförmåga. Det låter uppmjuka sig i vatten
och lätt bearbetas.
Wt.
Ett par tekniskt märkliga tidsbilder från Erik XIV:s regering.
Erik XIV, vars regering började rätt lovande men
slutade så bedrövligt, inrättade år 15G1 en överdomstol,
»Konung Erik XIV: s nämnd», som skulle
eftertryckligare än de gamla rättsskipningsformerna hålla kronans
undersåtar vid lagens efterlevnad. Att nämnden,
åtminstone de första åren, hade fullt upp att stå i,
framgår av dess »dombok», förvarad i riksarkivet. Man ser
av de ådömda straffen, att. livets förlust blev en vanlig
påföljd, men tiden var sådan, att hårdhandskarna
klämde till tämligen onyanserat och summariskt.
En dominerande person i nämnden var »regius
secre-tarius och procurator» Göran Persson, motsvarande
vårtids »allmän åklagare», men med hela riket till domän.
I protokollen framträder, vanligen redan i ingressen,
hans person och funktion med olycksbådande skärpa, —
en Sveriges och detta tidsskedes motsvarighet till
franska revolutionens inkarnation av hot och skräck
Fou-quier-Tinville.
Bland nämndens år 1565 avkunnade domar märkas
ett par, som särskilt tilldraga sig intresset från tekniska
och ekonomiskt-kulturella synpunkter, och vilka vi här
återge i nutida svenska, visserligen med en och annan
nödvändig modifiering i uttryckssättet; vår källa är
den genom Carl Silfverstolpe år 1884 på originalets
svenska utgivua »Konung Erik XIV: s nämnds
dombok».1
Tvenne hyttefogdar inför Erik XIV:s nämnd.
Ställdes två av hyttefogdarne, benämnda Hans
Sim-monsson och Lasse Olsson, inför rätta och anklagades
för det de sig icke så flitligen och troligen hade ställt
och förhållit uti det kall de hava varit betrodde, såsom
dem hade ägnat och bort, utan därutinnan varit
alldeles försumliga och orättrådiga.
Och till det första hava de tagit mutor av smältarna
för det att de måtte desto flera lärjungar (lärlingar)
hava på var rote och därigenom stjäla sig en hop
penningar efter att ju flera lärjungar uppå var rote äro, ju
större bliva de gamla smältarnas lön, ty de taga både
deras egen så ock lärjungarnas lön, och är från
högst-be: te Kungl. Maj: t icke allenast i så måtto försnillat,
utan finnes det genom dessa många lärjungar fel och
är en stor orsak, att det gives så litet på halvtunnan,
eftersom de icke veta att därmed umgås.
Till det andra hava de icke haft uppsikt över, vad för
1 Red. står i förbindelse till ingenjör K. G. Gustafsson,
Stockholm, för hans påpekande av de båda här återgivna domarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
