- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofjärde årgången, 1926 /
334

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

334

INDU STRITIDN INGEN NORDEN

Med 1 betecknas takpanelen, vars nedre kant skjuter
ett stycke utanför taklisten eller gesimsen 2. På
panelen är anbragt beklädnaden 3 av korrugerad eller
veckad plåt med vecken sträckande sig uppifrån och nedåt.
Beklädnadens nedre kant skjuter ett stycke utanför
nedre kanten av takpanelen och är av sådan bredd
uppåt, att dess övre kant 4 kommer ovanför såväl
överkanten 6 av den även vid tegeltak förekommande
takfotsplåten 7, som den närmast fotrännan belägna
takfalsen 8. Den utanför nedre kanten av takpanelen
utskjutande delen av beklädnaden 3 utnyttjas såsom
språngbleck, i det att den närmast nedanför fotrännan
5 och under densamma delvis uppskjutande plåten 7
är med sin nedre kant bockad omkring beklädnadens
nedre kant och får fäste av denna så som å figuren
visas.

Om läckor uppstå i fotrännan, så att vatten tränger
igenom och ned på plåten 7, och någon del därav såsom
vanligt tränger uppåt mellan rännans undersida och
översida av plåten 7 och upp över dennas kant, kan
vattnet likväl icke komma ned på panelen utan
avrinner genast nedåt på beklädnaden 3, i dennas rännor och
ut vid beklädnadens nedre kant mellan denna och den
omgivande bockningen å plåten 7. Det genomträngande
vattnet kan sålunda aldrig komma ned till gesimsen.
Samma blir förhållandet om läckor till följd av
röstning uppstå på plåten 7, närmast intill och under
fotrännan. Vid slag eller brytningar på denna, då taket
skottas och rännan befrias från is, bildar den
korrugerade eller veckade beklädnaden ett elastiskt underlag,
som skyddar rännan från att ta skada av slag eller
brytningar. (Sv. patentet nr 61665.)

XXVIII. Skumdämpare för mejerier o. a.

För dämpning av skummet, som följer med
skummjölken från separatorerna i ett mejeri, brukar
användas roterande skovelhjul. Såsom en väsentlig
förbättring vid sådana angives i sv. patentet nr 61672 en av
M. Kristoffersson, Limhamn, uppfunnen anordning,
visad schematiskt i vidstående fig. 1 och 2.

På varje skovel i skovelhjulet 3 och i vinkelspetsen
mellan ytterväggen 6 och skålbottnen 5 finnes en smal
springa 8.

Vid skovelhjulets rotation fångas skummet ovanpå
mjölken (vätskan) i behållaren 4 av de skålformiga
skovlarna 5, i vilka det under inverkan av centrifugal-

kraften rör sig radiellt utåt utefter skålbottnen ocu
komprimeras mot ytterväggen 6 samt pressas ut genom
den smala springan 8, varvid det samtidigt övergår till
vätska. För denna verkan är det av betydelse, att
springan är mycket fin, så att alla luftblåsorna i skummet
sönderrivas, då de pressas ut genom den.

Skumdämparen låter utföra sig så liten, att den blir
portabel och kan flyttas och anbringas på vilket
mjölkkärl som helst. Det kärl, i vilket skumdämparen
arbetar, bör vara så anordnat, att skummet, som
flyter ovanpå mjölken (vätskan), i kärlet, vilken t. ex.
kontinuerligt tillföres kärlet, ej har tillfälle lämna
detta, förrän förtätning ägt rum. I fig. 2 är avloppet
10 från kärlet 4 förlagt till dettas sida på något
avstånd från bottnen för bibehållande av en lämplig
vätskenivå i kärlet, varvid avloppet är anslutet till ett
vid kärlets botten mynnande rör 11 för att hindra skum
att avgå genom avloppet.

Det är icke alldeles nödvändigt, framhåller
uppfinnaren, att skovelhjulet räcker ned i skummet, som
skall förtätas, enär skovelhjulet suger skummet till
sig.

Ytterligare en fördel vid denna skumdämpare är,
att den på grund av sin konstruktion och enkla form
är lätt att rengöra.

XXIX. Muddlare-pensel.

Vid målning med oljefärg är det rätt besvärligt att
få färgen utstruken till en fullkomligt jämn och slät
j-ta, beroende på att penselns borst lämna ränder efter

sig i färgskiktet.

Att avhjälpa denna
olägenhet är föremålet
för en av K. A.
Svensson, Huddinge, gjord
uppfinning,
bestående av en pensel, s. k.
muddlare, av
principiellt utseende enligt
närstående figurer.
Penselns borst äro
uppdelade i tvenne
parallella skikt (1 och 2),
mellan vilka insattes
en platta 3 av
gummiduk eller annat
lämpligt elastiskt material
med skarpt avskuren,
rak ytterkant. Denna
platta skjuter något
utanför borsten, så att
dess ytterkant vid
målningen, då borsten är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free