Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Soenska Uppfinnareföreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 44 STOCKHOLM DEN 3 NOVEMBER 1926
>’t Innehåll. Ind. Norden: Oljeeldning enl. Grönlinds system. Av civiling. C. F. Lidén. - Teknisk översikt. — Järnvägsvagn för
träkol eller andra frakter. — En egenartad mekanisk hemindustri i Västergötland. — Det industriella rättsskyddets unificering. —
Konst-silketB framtid, ett aktuellt problem. — Föreningsmeddelanden. — Marknaden för metaller, kemikaler m. m. — Notiser. -— Sv. tidskr.
f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Varumärkesskyddet i Ryssland. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan
angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Oljeeldning enligt Grönlinds system.
Föredrag av civilingeniör C. F. Lidén inför Svenska uppfinnareföreningen den 22 okt. 1926.
I. Förutsättningar.
Tidigare erfarenheter rörande oljeeldning i
värmepannor och för hushållsändamål i Sverige.
I vårt land började oljeeldning i värmepannor och
dyl. användas i rätt stor utsträckning under och strax
efter kriget. Dessa installationer av
oljeeldningsanläggningar hade emellertid ofta krigstidens hela karaktär.
De brännare, som man använde, visade sig ofta föga
tillförlitliga och då monteringen ofta utfördes av personer,
som saknade förutsättning för utförande av ett
fullgott arbete, kom oljeeldning i vanrykte. Jag kan
exempelvis nämna att mitt bolag1 bl. a. har monterat en
anläggning enligt Grönlinds system på ett håll. där man
tidigare misslyckats. Beställaren var mycket skeptisk
beträffande oljeeldning, men detta torde i första hand
ha berott därpå, att den tidigare anläggningen skulle
igångsättas av en ingenjör, vilken, då han ej kunde
komma till rätta med svårigheterna, erkände att han
aldrig sysslat med värmeteknik men däremot monterat
chokladmaskiner.
Så enkelt är ej problemet.
1 Ab. Eldnings- och värmeteknik.
Man måste även inrymma, att under krigstiden en
hel clel oljeeldningsanläggningar installerades på håll,
där de voro föga ändamålsenliga.
Kol- och kokspriser resp. oljepriser.
Allmänheten, ja, även värmeingenjören, torde i
allmänhet vara benägen att. taga för givet, att oljeeldning
alltid ställer sig dyrare än kol- oc.h kokseldning. Detta
förvånar mindre, ty ytterst få torde ha reda på att
brännolja i Stockholm dock ej kostar mera än 9,5 öre
per kg. Motorolja kostar 65 öre per kg. Förvånad blev
jag emellertid över att finna, att en kontorsman på ett
stort oljebolags filialkontor också var i fullkomlig
okunnighet om oljeeldningens konkurrensförmåga.
Medges måste dock att prisförhållandena för kol och
koks resp. olja under senaste år åtminstone skenbart
varit synnerligen ofördelaktiga för oljeeldning.
Omstående grafiska framställning, uppgjord på
grundval av statistik i kommerskollegiums
kommersiella meddelanden, belysa förhållandet (fig. 2).
Vi finna att kol och kokspriser liksom även
bränn-oljepriser under senaste åren legat under generalindex.
De förra ha såsom synes varit abnormt låga. Desamma
belysa till fullo de .svårigheter som varit rådande på
(Ingenjör Lidén påpekade
inledningsvis, att
oljeeldningar en jämförelsevis ny form
av eldning. Under de senaste
10 ä 20 åren har den
emellertid vunnit allt flera
användningsområden och det
mest aktuella för närvarande
torde vara dess ökade
användning för eldning av
värmepannor och dess
användning-för hushållsändamål. Då
användningen av olja för
eldning av industripannor och
industriella ugnar redan
tidigare behandlats i tryck,
inskränkte sig hr Lidén till
dess användning i
värmepannor och liknande ändamål.
Tal. redogjorde sedan i
korta drag för brännoljans
framställning och
sammansättning. Härvid underströks, att världens brännoljetillgångar
ingalunda torde vara så begränsade som man tidigare gjort gällande.
De kända naturliga oljetillgångarna äro visserligen
begränsade, men i kol och skiffer har man desto större
tillgångar. Nyligen har pressen kunnat meddela, att en tysk in-
genjör löst problemet att
framställa oljor ur kol på
ett ekonomiskt sätt och
dessutom har i vårt land Ab.
Kinnekulleverken satt i gång
oljeutvinning ur skiffer
enligt ingenjör Bergs metod.
Brännolja hade redan av
sagda bolag i mindre poster
levererats till Göteborg till ett
pris av 9 öre per kg och
svenska marinen har
kontrak-terat en leverans om 200 ton.
Den säkraste garantin för
att oljetillgångarna ej bliva så
snart utömda och att
priserna ej skola pressas i höjden
ansåg emellertid hr Lidén
ligga däri, att
brännoljepriserna ej äro högre än de
verkligen äro. Brännoljan kostar
dock i Stockholm ej mera än
9,5 öre pr kg, och skulle oljetillgångarna kunna beräknas
taga slut inom ett 20-tal år borde priset givetvis vara högre.
För vissa behov, exempelvis för flygväsendet, i händelse
av-krig, skulle ju snart sagt vilket pris som helst kunna betalas
för olja.)
Fig. 1. Oljeeldningsanläggning i fastigheten Karlavägen 18,
Stockholm. (Utförd av Ab. Eldnings- och värmeteknik.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
