Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Oljeeldningens ekonomi i grafisk belysning.
Å de anläggningar, ca 300 st., som utförts enligt
Grönlinds system, har det visat sig att
oljeförbrukningen i vikt utgör ca 40 % av koksförbrukningen. Intyg
styrka att ännu lägre förbrukning kunnat konstateras,
men vid någon anläggning, där förhållandena varit
särskilt ogynnsamma, har dock något högre
oljeförbrukning konstaterats.
I stort sett är man emellertid på säkra sidan, om
man kakylerar med en oljeförbrukning av 40 % av
koksförbrukningen.
Utgående härifrån har jag i närstående fig. 3
grafiskt framställt kostnaden för olje- resp. kokseldning
under senaste 6 åren. Oljepriserna äro lämnade av
Svensk-engelska mineralolje ab: t och kokspriserna av
Stockholms Gasverk.
Vi finna att oljeeldning i början av år 1921 ställde
sig dyrare än kokseldning och att samma i någon mån
gällde förhållandena under senare hälften av år 1925
och första hälften av år 1926. Detta senare
förhållande överensstämmer också bra med de enligt fig. 2
abnormt låga kol- och kokspriserna vid denna tid. Under
den ojämförligt längsta tiden ställer sig oljeeldning
betydligt billigare än kokseldning. Grönlinds
oljeeldningssystem i praktiken bestyrker jämväl detta
förhållande.
Ett rätt märkligt förhållande är, att oljepriserna
under senaste tid faktiskt visat vikande tendens trots
att kol- och kokspriserna pressats i höjden och trots att
faran för kolbrist förelegat.
Oljeeldning spar utrymme samt är en renlig
eldningsmetod.
Även om det någon gång skulle ställa sig dyrare med
oljeeldning än mecl kokseldning så medför ju den förra
så många andra fördelar att densamma i alla fall kan
vara att föredraga. Sålunda spar jag alltid en del
utrymme genom inmonterandet av oljeeldning. I en
artikel i septembernumret av den amerikanska tidningen
>’The Heating and Ventilating Magazine», omnämndes
exempelvis att en byggmästares döttrar kunnat inreda
pannrummet till danslokal, sedan oljeeldning införts.
Fotografi visar att det blev en riktigt trevlig lokal.
Jag har ej hunnit samla några uppgifter över
inbesparade utrymmens värde vid anläggningar, som utförts
av Ab. Eldnings- & värmeteknik. Nämnda amerikanska
tidning anser emellertid, att värdet av detta sparade
utrymme kan uppskattas till minst dubbla kostnaden
för oljeeldningsanläggningen.
Ytterligare av värde är att oljeeldning, såvida
monteringen är ordentligt utförd, är en renlig eldningsmetod
och att transport av kol och koks, aska och slagg
bortfaller.
Oljeeldning spar betjäning.
En annan viktig faktor är den betydligt enklare
skötsel och möjlighet att vid oljeeldning införa automatisk
reglering. Tandning och släckning av en
oljeeldnings-anläggning kan ske på ett ögonblick och de automatiska
reglerings- och säkerhetsanordningarna reducera
tillsynen till ett minimum. Det har också visat sig att
oljeeldning enligt Grönlinds system även för stora
fastigheter kunnat helt skötas av portvaktens fru. Vid en
av våra anläggningar har också portvakten måst
betala en bostadshyra av ca 250 kr efter oljeeldningens
införande. Härigenom uppgår kostnaden för eldningen
till endast 300 kr pr år.
Av mycket stor betydelse är oljeeldning i detta
avseende för en familj, som själv sköter sin eldning. Även
om en person har råd att hålla eldare så torde
svårigheten att erhålla en tillförlitlig sådan vara så pass stor,
att han mången gång själv övertar eldningen.
Oljeeldning medför sålunda i detta fall möjlighet att spara
värdefull tid och bespara sig ett föga trevligt arbete.
Mecl anledning av dessa oljeeldningens påtagliga
fördelar framhålles i nämnda amerikanska tidskrift, att
en person, som haft oljeeldning ett par år, gärna skulle
låta bränslekontot stiga till 2 å 3 ggr samma för koks,
innan han tänkte på att utbyta oljeeldning mot
kokseldning.
Pannor för oljeeldning.
Även om således oljeeldning redan i förefintliga
pannor kan konkurrera med kokseldning skulle givetvis
oljeeldning ställa sig ännu förmånligare, om densamma
kunde inmonteras i pannor särskilt konstruerade för
denna eldningsmetod. Amerikanerna hava beaktat detta
och under senaste tid konstruerat särskilda pannor för
oljeeldning. Det är att hoppas att även svenska
fabrikanten av värmepannor måtte ägna denna sak sitt
intresse under aktgivande på att en dylik panna även
skall kunna eldas med koks.
Till dess att en dylik panna föreligger, få vi försöka
göra vårt bästa att upphjälpa oljeeldningsekonomin
genom företagandet av lämpliga inmurningar i
förefintliga pannor.
(Forts.)
Teknisk översikt.
Vid tyska ingenjörsföreningens möte i Hamburg den
13 sistl. juni höll dr-ingenjören H. Frahm föredrag över
ämnet »Nyare problem inom skeppsbyggeriet», däruti
såsom huvudsak behandlades valet mellan
ång-och motor drift, särskilt med avseende på
lastångare och stora passagerare-lastångare. Dr Frahm
påvisade de utslagsgivande faktorerna vid ångdrift
såsom kolvmaskiner, turbinmaskiner, högtrycksånga och
eldning, och vid motordrift de olika systemen
oljemotorer, tvåtakts och fyrtakts, enkel- och dubbelverkande,
belastning, avgasernas användning och
hjälpmaskineriet-. Tal. ansåg beträffande oljemotorerna, att den
dubbelverkande tvåtaktsmotorn, synnerligast med den
Blohm-Voss-ska spolningen, vida överträffar de andra
systemen. I fråga om olikheterna mellan ång- och
olje-motormaskinerier mecl avseende på utrymmeskrav, tyngd
och ekonomi, hade tal. funnit, att ännu hade intetdera
systemet kunnat uppvisa avgjord överlägsenhet.
Dr Frahm uttalade sig även till förmån för
bibehållande av turbinmaskinerna inom skeppsbyggeriet;
sådana hade å fartyg av »Albert Ballin»-klassen visat sig
synnerligen till sitt bästa. Slutligen uppehöll sig tal.
vid nyare anordningar vid propellrar och roder samt för
motverkande av slingring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
