Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm Publikationsorgan för
Svenska Uppftnnareföreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Kilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskgdd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 49 STOCKHOLM DEN 8 DECEMBER 1926
Innehåll. Ind. Norden: Tekniska konferensen i Bern, okt. 1926. Av generaldir. E. 0. J. Björkland. — En bekväm mottagare för
lokal rundradio: Fredholms pendylapparat. Av ing. Joh. Härdén. — Den europeiska stålkartellen. Frankrikes järn- och stålproduktion.
— De nya amerikanska omnibussarnas svenske konstruktör. — Vätgas i svetsuingslågan. Av Xz. — Teknikens varningar. —
Föreningsmeddelanden. — Marknaden för metaller, kemikalier m. m. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. —
Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon obligatorisk
åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Tekniska konferensen i Bern,
oktober 1926.
Formaliteterna vid patentansökningar. — Klassificeringen vid varumärkesregistrering.
Av generaldirektör E. O. J. Björklund.
Å det program, som av internationella byrån i Bern
och holländska patentmyndigheten uppgjorts för den i
Haag under år 1925 hållna konferensen för revision av
Paris-Washingtonkonvent.ionen, voro upptagna två
förslag, det ena avseende reglemente rörande
formaliteterna vid sökande av patent och det andra
klassifikation av varor i och för varumärkesregistrering.
Behandlingen av dessa förslag medhanns icke vid nämnda
konferens, och beslöts, att densamma skulle ske vid en
teknisk konferens mellan cheferna för de särskilda
unionsstaternas patentmyndigheter. Denna konferens
ägde rum 18—23 oktober 1926 i Bern. Vid densamma
närvoro delegerade för flertalet unionsstater; bland de
stater, som icke voro representerade, märktes i främsta
rummet Amerikas förenta stater. Sverige företräddes
av mig, som enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
uppdragit åt direktören för Stockholms patentbyrå Axel
Hasselrot att vara mig följaktig. Sammanträdena
höllos i »Palais du Parlament féderal» och pågingo från
kl. 9 på morgonen till kl. 6 e. m. med ett par timmars
lunchrast. President vid konferensen var den nye
direktören för internationella byrån dr Ostertag.
Vad först reglementsförslaget rörande
formaliteterna vid sökande av patent angår,
var detsamma avsett att dels åstadkomma likformighet
i de särskilda ländernas fordringar uti ifrågavarande
hänseende och dels förenkla formaliteterna för de
sökande. Det är att fasthålla, att reglementet endast
skulle reglera formaliteterna vid sökande av patent.
Emellertid innehöll förslaget bestämmelser, som
näppeligen kunde sägas vara av uteslutande formell
beskaffenhet. Så stadgades angående beskrivningens
innehåll, att. densamma skulle vara så avfattad, att
sakkunnig person med ledning av densamma kunde utöva
uppfinningen; att beskrivningen borde inskränkas till
vad som vore absolut nödvändigt för att förklara
uppfinningen; att teknikens ståndpunkt borde i korthet
angivas, likasom även det problem, som skulle lösas
genom uppfinningen; samt att i beskrivningen, som
skulle avslutas med patentanspråk, borde framhållas,
vari det väsentliga framsteg i förhållande till vad förut
vore känt bestod, som skulle realiseras genom
uppfinningen och göra densamma värdig patentskydd.
Med full rätt, synes det mig, yrkade Schweiz, att
dessa stadganden skulle strykas, vilket även blev
konferensens beslut.
Emellertid intog Schweiz, enligt min mening, en
inkonsekvent iståndpunkt, då det gällde att avgöra en
annan viktig principfråga. Eörslagsställarne hade avsett,
att reglementet skulle innehålla det maximum av
fordringar, som uti ifrågavarande hänseende skulle ställas
å sökanden; Schweiz åter förmenade, att i reglementet
endast borde upptagas de fordringar, vilkas
uppfyllande var absolut nödvändigt för att en ansökning skulle
anses behörigen ingiven, alltså ett minimum. I
förslaget var upptaget ett stadgande, att vid ansökningen
skulle vara fogade, bl. a., beskrivning i tre exemplar
och ritningar i två exemplar. Schweiz föreslog, att
stadgandet skulle så avfattas, att, för att en ansökning
skulle anses behörigen ingiven, skulle vid densamma
vara fogade beskrivning och de ritningar, som
eventuellt voro nödvändiga för att förstå beskrivningen.
Då tidpunkten, vid vilken en ansökning skall anses
ingiven, ju har en synnerligen stor betydelse såväl ur
nyhetssynpunkt i allmänhet som vid kollision med
annan ansökning, anser jag det av Schweiz föreslagna,
stadgandet hava en sådan materiell innebörd, att det
icke kunde bliva föremål för beslut å
Bern-konferensen, vilken endast hade att behandla rent formella
bestämmelser.
Konferensen anslöt sig till den princip, som låg till
grund för internationella byråns och holländska
patent-myndighetens förslag till reglemente, eller att detta
skulle upptaga maximifordringarna, och uttalades
uttryckligen i konferensens beslut, att det givetvis skulle
stå varje land fritt att i sina reglementen upptaga
liberalare och för de sökande gynnsammare bestämmelser.
Det vid konferensen godkända reglementet
innehåller ett flertal detaljföreskrifter, av vilka jag här vill
beröra de viktigare.
Ansökningen järnte föreskrivna bilagor skola vara
avfattade på det eller på ett av de språk, som äro för
sådant ändamål medgivna i det land, där ansökningen
göres. Bestämmelsen är icke fullt lyckligt avfattad.
Meningen torde varit, att i land med mer än ett
officiellt erkänt språk, såsom Finland och Tjekkoslovakiet,
sökande ägde valfrihet mellan dessa språk, och att, då
det funnes land, som medgåve handlingarnas
avfattande på annat språk än landets eget, en sådan möjlighet
även för framtiden borde hållas öppen.
Beträffande prioritetshandlingar, vilka icke tillhöra,
de nyssnämnda bilagorna, var i förslaget upptaget ett
stadgande, att det förbehölles den inhemska
lagstiftningen att bestämma de uppgifter, som skulle lämnas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
