Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
INDUSTRITID NINGEN NORDEN
För olje- och bensindrivna lokomotiv och motorvagnar
synes i amerikansk praxis den elektriska överföringen
ha fått bestämt företräde.
Ljungströms ångturbinlokomotiv, som är
under utprovning i drift i Argentina, uppgives ha lämnat
goda provningsresultat.
I antalet nybyggda fartyg intaga de oljemotordrivna
ett dominerande rum. Av nybyggda fartygsmaskiner
utgöra oljemotorerna både till antal och sammanlagt
effektbelopp väl hälften. Emellertid synes den gamla
kolvångmaskinen leva upp igen i form av ventilmaskin,
representerad av Len z-typen, vilken söker bjuda
oljemotorn spetsen.
På det flygtekniska området har akademin
igångsatt förberedande undersökningar av vissa ur nationell
synpunkt högst önskvärda och nödvändiga
undersökningar berörande dels möjligheterna att inom landet vid
behov anskaffa för flygplan lämpligt trävirke, dels
betingelserna för användning av stål i flygplansbygge,
dels möjligheterna att tillförlitligt starta och köra en
motor vid mycket låga temperaturer.
En originell propellerkonstruktion med axiellt
ställda vridbara blad har konstruerats av professor K i
r-s t e n i Seattle. Konstruktionen medger en enkel
manövrering genom bladens omställning och torde kunna
förväntas bli av betydelse såväl för luftskepp som för
fartygsdrift.
På det elektrotekniska området äro några märkligare
tekniska nyheter icke att förteckna. Av intresse är att
iakttaga att kondensatorer kommit till utsträckt
användning för faskompensering. Ett gott och driftsäkert
fabrikat har uppstått på svensk botten, utarbetat av
Sieverts kabelverk.
Högspänningskablar för 132 000 voit hava
installerats på ett par ställen, bl. a. på en så ansvarsfull post
som i en förbindelseledning mellan två av Chicagos
storstationer.
Ett nyväckt starkt intresse för den elektriska
energins nyttiggörande i allt vidsträcktare grad kan
iakttagas i ett flertal länder, däribland Sverige. I England
intager frågan om landets elektrifiering en helt enkelt
dominerande ställning på den ekonomiskt-politiska
vädjobanan. I Amerika propageras elektriciteten
systematiskt, ävenså flerstädes på den europeiska
kontinenten. Den elektriska matberedningen -— kokningen -—
träder för ögonblicket i förgrunden, och härför
lämpade apparater framkomma i alltmera förbättrat skick.
Elektrisk upphettning i industriell drift såsom för
framställning av metaller och vissa stålsorter, för
värmebehandling av metaller etc vinner ökad användning
på grund av den större jämnhet och temperaturprecision
med åtföljande kvalitetsförbättring, som den elektriska
processen medgiver. Amerika intager här en ledande
ställning. För metallsmältning har högfrekvensugnen
vunnit ökad användning. Anordningen är av stort
tekniskt intresse. Upphettningen i chargen sker nämligen
genom induktion från en utanför ugnen liggande
spiral, förande växelström av 500 à 1 000 perioder. Det
synes icke uteslutet att denna metod kan komma att
få betydelse i framtiden för framställning av s. k.
ädelstål. Elektriska ugnar för glödgning och härdning
torde vidare ha framtiden för sig. Akademins
elektro-värmeinstitut, som redan med framgång ägnat sig åt
dessa frågor, torde kunna bliva till god nytta i den
utveckling, som här skymtar.
Elektrisk uppvärmning av större lokaler såsom
kyrkor har varit föremål för en s;ynnerligen förtjänstfull
teknisk-vetenskaplig undersökning av ingenjör Fritz
Jacobsson, publicerad av Vattenfallsstyrelsen.
Den elektriska energins vidgade användning i
lantbruket är alltjämt föremål för åtskilligt
undersökningsarbete, uti vilket även akademin tagit del. Av
Vattenfallsstyrelsen anordnade försök med elektrisk
foderberedning och elektrisk uppvärmning av drivbänkar
synas antyda vissa intressanta möjligheter.
Deri under året fullbordade elektrifieringen av banan
Stockholm—Göteborg har på grund av nya lösningar
av tekniska problem, som där blivit tillämpade, väckt
berättigad uppmärksamhet både i Europa och
Amerika. Det vällyckade resultatet är en triumf för svensk
industri och svensk ingenjörskonst, icke minst för
upphovsmannen, byråchefen I. Öfverholm.
På det radiotekniska området har bildtelegrafin stått
i centrum för intresset. Flera förfaranden hava
fullkomnats och en reguljär trafik torde väl icke låta
länge vänta på sig. Överförande av ett meddelande
bild-vägen på korta vågor lär i själva verket gå snabbare
än morsetelegrafering på de vanligen använda långa
vågorna. Tillsvidare behärskar man emellertid ej fullt
de korta vågornas användning på långa distanser.
Till det kemiskt-tekniska området hör de redan
förut omnämnda förfarandena att framställa
ersättningsmedel för de nativa brännoljorna ur stenkol och
brunkol. Ur svensk synpunkt framställer sig frågan,
huruvida vi med vårt träbränsle, speciellt träavfall, skola
kunna nå fram till något motsvarande. Härar skulle
vår betryckta träkolningsindustri möjligen kunna
hämta nya impulser. Forskningar på detta viktiga område
har akademin sökt stimulera och understödja.
Oljeskiffrarnas behöriga behandling torde vid detta laget vara
i huvudsak klar. Huruvida torvmaterial kan ha någon
användning i sammanhanget är däremot ännu en öppen
fråga.
Inom cellulosaområdet har akademin observerat den
betydelse för produktionsökningen, som det av
ingenjören P. Albert Fresk uppfunna förfarande
innebär, avseende att fylla kokaren med hjälp av
luftblås-ning. En modifikation av förfarandet med användande
av ånga har lancerats av ingenjören S. Svensson,
ävenledes med gott resultat.
De vetenskapliga metoderna för kvalitetskontroll på
cellulosa ha i Amerika vidare utvecklats. Akademin
har sökt för sin del bidraga till att detta viktiga
område blir bearbetat jämväl här i landet, men fråga är,
om vederbörande svenska industri tillräckligt beaktar
betydelsen av dylika undersökningsarbeten.
Det Nordströmska torktornet har funnit
användning i cellulosaindustrin för förtorkning av flis
och synes innebära en driftekonomisk vinst av icke
obetydligt värde.
Till den kemisk-tekniska industrin räknas även
porslinsindustrin. Denna ärevördiga hantering har på
senare år börjat modernisera sin nedärvda traditionella
teknik. På det teoretiska området ha framkommit
undersökningar, som klarlagt betingelserna för massans
sammansättning (jämviktsdiagram). En ny
torkningsmetod, paradoxalt nog med användande av vattenånga,
har funnit användning: Metoden medför fördelen av
en likformigt i massan förlöpande torkning. Slutligen
är att anföra betydelsefulla svenska initiativ av
ingenjör A. S. W. Odelberg, Gustafsberg. Han har
sålunda med framgång infört glasyrbränning av
porslinet i elektriskt upphettad kanalugn. Härigenom vinnes
beaktansvärda fördelar såväl ur kvalitetens som fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
