Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 INDUSTRITID NINGEN NORDEN
Svavel som impregneringsmedel.
Svavlet är kemiskt indifferent mot de flesta syror,
och denna dess egenskap kan, framhåller Chem. & Met.
Engineering, utnyttjas genom att olika material
impregneras därmed. Detta är särskilt fallet med trä och
betong. Trä användes i stor utsträckning till behållare,
golv etc, men en av dess brister är att det förstöres
genom att det släpper igenom syror eller andra frätande
vätskor, så att dessa komma i beröring med bandjärn
och andra metallfästanordningar. Många slag av trä
impregneras lätt med svavel i öppna pannor; vakuum
eller tryck inpressa mera svavel och förkorta
behandlingstiden.
Betong, gom impregneras med smält svavel, blir
praktiskt ogenomtränglig och mycket starkare. Den har med
framgång använts för de stora elektrolyteeller, vilka
sedan två år varit i bruk vid Niagara Electrolytic Iron
Co. Dessa celler, 130 till antalet, väga 1 800 kg
vardera och äro 4,2 m långa och 0,75 m i tvärsnitt samt
innehålla en elektrolyt av het järnklorur och
järnklo-rid. De tjänstgöra mycket tillfredsställande ehuru de
icke äro fullständigt impregnerade. Väggarna och
bottnen av dessa celler äro 7,5 cm tjocka och svavlet har
inträngt 2,5 cm från alla sidor, så att endast
mittpartiet, som innehåller armeringen, är oimpregnerat.
Im-pregneringen utfördes på åtta timmar genom
neddoppning i ett bad av smält svavel. Armeringen inverkar
icke på impregneringen, men i många fall gör den
styrka, svavlet meddelar, ytterligare förstärkning obehövlig.
Svavel är troligen det enda billiga material, som
motstår inverkan av många frätande ämnen, men dess
användning inskränkes av dess krympning vid
stelnandet, dess brist på hållfasthet och dess skörhet. Men
genom användande av lämpliga material kan svavlets
goda egenskaper meddelas åt dessa och därigenom öka
deras värde för konstruktionen av kemiska apparater.
Även tyg av olika slag absorberar 80—90 % svavel
och övergår till svavelmassa, armerad med bomull eller
annan fiber. Så behandlat tyg kan användas som en
yttre isolering för rör, vilken motstår förstörande
inflytanden. Wt.
Mexikos export av metaller och petroleum.
Mexikos export under första halvåret av 1926
uppgick till 357,8 milj. mex. pesos mot 358,8 milj. för
motsvarande tid i fjol, och detta fastän petroleumexporten
minskats med 46 miljoner pesos; förlusten
kompenserades av en ökning i metallexporten med icke mindre än
30 miljoner, utförseln av bönor, frukter, växtämnen,
gummi etc höjdes med 15 miljoner, vartill kommer en
ökning i exporten av fisk, hudar etc med mer än
1 000 000 pesos.
Zinkexporten överskred med ca 5 gånger 1925
års, men även vad andra metaller beträffar erhöll man
en produktionsökning tack vare de anläggningar, som
gjordes här och där i landet. Denna industrigrens
närmaste framtid är mycket ljus trots osäkerheten för
silver, vilken emellertid endast berör silvergruvorna och
sålunda icke hindrar arbetet vid guld-, bly- och
zinkgruvorna.
Under den ifrågavarande perioden gick till U. S. A.
72,71 proc. av Mexikos export, till England och dess
kolonier 7,57 proc., Tyskland 4,34, Belgien 3,55, Frank-
rike 3,21, Holland 2,37 proc. förutom mindre
sändningar till en hel del andra länder.
Över hamnen Tampico gick 57 proc. av exporten;
över Veracruz 9 proc., på Nogales och .Laredos andel
kom 6 proc. vardera, Ciudad Juårez 3 proc. och
resten gick över en del andra platser vid kusten eller
angränsande landgränser. Över Tampico exporterades
petroleum men även större delen av alla andra
exportartiklar, då detta är en hamn, som anlöpes av ett flertal
amerikanska och europeiska linjer.
Litteratur.
Senaste förvärv till K. patent- och
registreringsverkets bibliotek.
(23 december 1926.)
Beilstein: (B. Prager mfl). Handbuch der
orga-nischen Chemie. 4:e uppl. Bd. 9. Isocyclische
Mono-carbonsäuren und Polycarbonsäuren. J. Springer.
Berlin 1926. 1 063 s. 8:o.
Bloch, W. Radiotechnik. Bd II (Wellentelephonie).
(Sammlung Göschen 946.) Walter de Gruyter & Co.
Berlin 1926. 111. 124 s„ liten 8:o.
Brennecke, (Lohmeyer): Der Grundbau, Bd I,
Bau-grund. Baustoffe, Phäle und Spundwände, Baugrube.
W. Ernst & Sohn, Berlin 1927. 111. 261 s. 8:o.
Brückman, H. W. L. Elektrizitätszähler und
Wand-ler. Oskar Leiner, Leipzig 1926. 111. 412 s. 8:o.
Craemer & Franke, Europäische Fernsprechdienst. H.
1 o. 2. Wilhelm Ernst & Sohn, Berlin 1926. 111.
tidskrift. 4.
Frick, O. Handbuch d. Steinkonstruktionen Lfg. 8.
W. Geissler. Berlin 1926. 111. 8:o.
Fritz, F. Das Linoleum und seine Fabrikation.
Alfred Weber Nachf. Berlin 1925. 111. 377 s. 8:o.
Haupt, P. Kugellager und Walzenlager. Ii.
Oldenburg. München 1920. 111. 199 s. 8:o.
Hellqvist, E. Svensk etymologisk ordbok. C. W. K.
Gleerups förlag. Lund 1925. 1 283 s. 8:o.
Herman, J. Radiotechnik I. (Allgemeine Einführung
Sammlung Göschen 888). 111. 128 s. 8,o. Walter de
Gruyter & Co., Berlin.
Herzog, S. Industrielt und kaufmännische Statistik,
Leitfaden für den praktischen Gebrauch. 111. 465 s.
Ferdinand Enke. Stuttgart 1926. M. 29: 40 h, och M. 31: 60
b. 8:o.
Holmström, J. G. Handbok i radiotelegrafi och
radiotelefoni. 2: dra uppl. P. A. Norstedt & Söners förlag.
Stockholm 1926. 111. 398 s. 8:o.
Die I. G. Farben-Industrie A/G, und ihre Bedeutung.
Schwartz, Goldschmidt & Co. Berlin. 67 s. liten 8:o.
Liesegang, R. E. Kolloidchemische Technologie Lfg
1. 2. 3. Theodor Steinkopf. Dresden. 111. 240 s. 8:o.
Mark, II. Die Verwendung der Röntgenstrahlen in
Chemie und Technik. (Bd. XIV av Handbuch der
an-gewandten physikalisehen Chemie). Johann Ambrosius
Barth. Leipzig 1926. 111. 528 s. 8:o.
Meerburg, J. H. Annalen der Physik, Register zu
Band 31—78 (1910—1925). Johann Ambrosius Barth.
Leipzig 1926. 884 s. 8:o.
Muller, F. Die Papierfabrikation und deren
Maschi-nen. Bd. I. Die Roh- und Halbstoffe sowie des
Ganz-zeug. Verlag des »Wochenblattes für Papierfabrikation:
Güntter-Staib, Biberach-Riss. (Würtemberg) 1926. 111.
440 s. 4:o.
Nordisk Familjebok. Bd. XXXVIII. H. 11/12.
Slutnummer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
