Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 INDUSTRITID NINGEN NORDEN
Fig. 2. Fig. 3. Fig. 4. Fig. 5. Fig. 6.
Kylanders manöverroder i olika ställningar. Fig. 2, natt- eller dimläget. Fig. 3, inställt för stopp. Fig. 4, hopfällt till normalläge, sett
nppifrån. Fig. 5, inställt för backgång, sett uppifrån. Fig. 6, inställt för backgång, sett inifrån.
ningspunkten beskriver en vinkelbåge omkring
roder-stocken vid sin rörelse under rodrets manövrering.
Under manöver från normalläget till natt- eller
dimläget kunna deflektorerna fritt inställa sig efter
propellervattenströmmen, varvid de erbjuda minsta möjliga
motstånd mot denna.
De praktiska försöken i detta avseende hava utvisat,
att farten hos båten bibehålles oförändrad från
normalläget till natt- eller dimläget.
Vid fortsatt manövrering av ovannämnda
reglerings-armar övergå deflektorerna alltmer till inbördes
snedinställning, varav följer, att båten minskar farten för
att slutligen stå alldeles stilla, då. deflektorerna hava
uppnått läget för stopp (fig. 3), i vilket båten är
underkastad lika stora krafter i båda rörelseriktningarna.
Härifrån fortskrider rörelsen ytterligare till
backgångs-läget, i vilket deflektorernas akterkanter komma att
beröra varandra och kvarhållas i detta läge genom en
hopfällbar länk, vilken är anbragt bakom deflektorernas
upphängningspunkten
Rodrets båda regleringsarmar, "som genomlöpas av
roderstocken, bilda tillsammans rodrets förkant.
Härigenom erhålles en mycket kraftig konstruktion, som
medger rodrets användande på båtar, som nödgas gå
i is.
Deflektorerna ansmyga sig i normalläge så till
regleringsarmarna, att en god strömlinjekurva uppnås.
Av ovanstående framgår, att konstruktionen medger
möjlighet att avskärma en större eller mindre del av
den aktergående propellervattenströmmen och slutligen
rikta denna ström föröver och således uppnå vilken fart
som helst med båten mellan noll och maximum såväl
vid framåtgång som back, fastän maskinen är i
oavbrutet arbete för fullt framåt.
Backgången kan korteligen förklaras på det sätt, att
propellervattenströmmen tvingas att ändra riktning
från akteröver till föröver i det kilformiga rum bakom
propellern, som rodrets plattor bilda vid backinställning.
För att kunna svänga båten i endera riktningen på
stället inställer man rodret för stopp parallellt med
långskeppslinjens. Om det vrides i någon vinkel emot
denna linje börjar båten gira omkring en punkt belägen
ungefär midskepps i båten och kvarligger liksom
upphängd på en axeltapp i denna rotationsrörelse till nästa
manöver.
Konstruktionen medger en så fullkomlig
utbalansering, att praktiskt taget inga fria krafter behöva
övervinnas, varför ställkrafterna reduceras till ett minimum
under rodrets manövrering.
Denna roderkonstruktion har som nämnts blivit
mycket uppmärksammad. Genom sin stora lämplighet för
mindre motorbåtar har, efter överenskommelse med
uppfinnaren, Ford Motor Company i ett särskilt
cirkulärbrev, som utgått till alla försäljare av
Ford-motorer, framhållit rodrets lämplighet vid båtar med
Fordmotor, och uppmanat dem att medverka till
exploateringen av rodret.
Rodret tillverkas i Sverige av firman J. C. Peterséns
mekaniska verkstad, Trälleborg. Ensamförsäljare av
Rylanders manöverroder i Sverige ar Ah. Servus.
Kungsgatan 35, Stockholm.
Lt.
Tekniska föreningen M. S. anordnar
föreläsningsserie.
En föreläsningsserie avseende
värmelednings-och ventilationsanläggningar anordnas
under februari och mars av Tekniska föreningen M. S.
Föreläsningarna hållas på Tekniska högskolan i
Stockholm vid Valhallavägen med början tisdagen den 8
febr. 1927 kl. 7 e. m. Föreläsare blir specialläraren vid
K. T. H. civilingenjör O. Sandholm.
Föreläsningarna komma att hållas enligt följande
program:
Den 8 febr. I. Temperaturförhållanden.
» 15 » II. Bestämning av byggnads
värmebehov.
» 22 » III. Beskrivning över olika
uppvärmningssystem.
» 1 mars. IV. Forts, av föreg.
» 8 » V. Dimensionering av pannor. M. m.
Den 15 mars VI. Ventilationsanläggningar.
» 22 » VII’. Torkanläggningar. M. m.
» 22 » VIII. Studiebesök vid anläggning.
Som av programmet framgår omfattar kursen såväl
teoretiska beräkningar som projektering och beskrivning
av värmelednings- och ventilationsanläggningar.
Biljetter till föreläsningarna à kr 8: — för medlem
kunna erhållas vid 1: a föreläsningens början.
Medlemmar av Stockholms Byggnadsingenjörsförening äga på
samma villkor tillträde till föreläsningarna.
M. S. avhåller ord. sammanträde tisdagen den 1 febr.
kl. 7,30 e. m. å Gillet, Brunkebergstorg.
Ett nytt amerikanskt jätteluftskepp.
Representanternas hus, Washington, D. C., har antagit ett tillägg
till marinbudgeten, enligt vilket ett nytt luftskepp skall
bj-ggas för en beräknad kostnad av 4 x/2 niilj. dollars
som ersättning för det förolyckade luftskeppet
»She-nandoah».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
